12 februari, 2013
– Det är MIN semla!
Så här års kom pappa ofta hem med en stor vit kartong som han inhandlat på kondiset på väg från jobbet. Den var fylld med 6 st maffiga semlor, en till varje familjemedlem. Men det var en kamp mellan oss syskon att tjinga sin semla så fort det bara gick. Man slickade på höger pekfinger och skrev sin initial på den semla man tyckte var bäst. Fräscht värre!
Tänkte att jag skulle göra ett liknade system fast mer aptitligt, så att säga. Små personliga vimplar att sätta i sin semla, gjorda av tandpetare och washitejp.
I söndags var vi bjudna på lunch och vi erbjöd oss att ta med semlor till efterrätt. Alla semlor hade varsin flagga och man fick leta upp “sin” semla. Ingen hann tänka på om den ena semlan var större, hade mer grädde eller florsocker. Det var också roligt att se barnen leta efter sitt namn. Sonen kan sedan några månader sin namnbild så det fanns lite pedagogik i det hela också, fast det hade jag ju ingen som helst tanke med innan.
Vill du baka semlor finns recept här.
Erica AKA Tomtens dotter
Haha roligt att fler familjer kör initialtricket 🙂 men håller med om att vimplarna är lite trevligare än saliv..
jättefint!
Förresten… Kastanjepuren? Är det det den sötade varianten, eller är den osötad och hemmapimpad?eller är
Helena Lyth
‘@ Erica: Det är den söta varianten. Tog fel en gång och valde den osötade. Ingen bra grej, riktigt knasigt!! Gör jag aldrig om 🙂
Kram!