Följ mig:
Frukost

Tredje gången gillt för chiapudding. Kanske

28 juni, 2015

Jag vet inte hur dina sociala medier ser ut men bland dem jag följer på Instagram har det det sista halvåret-året varit så mycket chiapudding så det liksom inte går att låta bli att själv nu testa.

Själva puddingen har väl aldrig sett så där lockande ut utan det har varit tillbehören och stämningen runt denna mytomspunna och till skyarna haussade rätt. Framförallt frukostar har det varit.

Så klart har jag då testat men det ska faktiskt erkännas att det var makens initiativ. Jag är så inbiten frukostätare. Har mina rutiner så det är svårt att få in nåt nytt i mig. Det har varit några testomgångar och det blev precis som med sushi – att det krävdes tre försök innan jag fattade och fattade tycke.

Chiapudding, grundrecept
3 msk chiafrön
2 dl mjölk (önskas söt pudding kan man använda  t.ex. lättsötad mandelmjölk)
1 krm vaniljpulver
Frukt, bar, nötter efter tycke och smak

Gör så här: Blanda chiafrön, mjölk och vaniljpulver i ett glas/mindre skål. Se till att inga frön blir kvar på ytan. Inga torra frön ska ligga kvar på ytan. Låt stå minst ett par timmar och gärna över natten. För bästa resultat behöver puddingen en omrörning  i halvtid. Hacka och toppa med frukt, bär och nötter.

Själva puddingen är det inget att skriva hem om utan det är tillbehören som gör det hela.

Aprikoser är min senaste förtjusning. Torkade har jag ätit i alla tider men färska har jag knappt mött i butik tidigare. Nu verkar de vara i säsong och finns överallt. Tolkar smaken som en kombination mellan plommon och persika. Jättegott med jordgubbar.

Annars är det jordgubbar med nötter som varit det vanligaste tillbehören hittills.

Min första sushi åt jag tidigt 90-tal. Jag jobbade som fotoassistent och fick åka med på plåtningar. Vid en lunchpaus satt jag med de coola reklamarna och det serverades något så galet som kall rå fisk på på stora riskuddar. Ville verka världsvan och rörde inte en min, spelade obesvärad, medans hela mitt inre bara skrek att detta var det vidrigaste jag ätit. 90-talet och sushi var ju synonymt med reklambranschen då så jag blev utsatt för denna rätt gång på gång. Vid tredje försöket förstod jag. Gissar att chiapuddingen också lidit av detta tredje-gången-syndromet. Nu var det inte coola reklamera utan vansinnigt rätta bloggare. Återigen är jag sist på bollen…

 

 
Klicka om du gillar

Du kanske också gillar

Lämna en kommentar

  • Svara Hanna 28 juni, 2015 at 16:49

    Här har du en som är ännu senare på bollen. Men i detta nu står min andra chiapudding på ”tillredning” i kylskåpet. Vi får se hur många försök som krävs innan jag blir övertygad 🙂

  • Lämna en kommentar

    Close