Följ mig:
Browsing Category

Hemmaliv

Hemmaliv

Upp som en sol och ner som en pannkaka, två steg fram ett steg tillbaka och allt det där…

7 mars, 2016

I går var det direktsändning i TV och idag stavas måndag VAB. Kameror, smink och känslan av ”nu händer det” byts ut mot febertermometrar, svettiga nackar och ”ge mig styrka”.

Först var det storkillen som skulle få stanna hemma från skolan då han i går fick feber från ingenstans. Sen blev dottern hemringd från förskolan med samma förvånande kroppstemperatur. Blixten slår alltså ner två gånger ändå. Då måste jag ju ta med lillkillen också annars blir logistiken lite övermäktig.

Två trötta och febervarma sötnosar ligger och sover samtidigt som en mycket, mycket pigg lillkille inte vill vara stilla. Eller låta sina bästa lekkompisar få vara i fred. Nu har vi byggt tågbanor, bilbanor och han har nystat upp mina garner. Det var också kul!

Då hör jag ett DIMP i brevlådan och ser Sköna Hem senaste ligga där och locka. Och ser man på… Jag och mina kära bloggkollegor är med på ett hörn. Vi tipsar om härliga påskpyssel och -pynt. Jag har med mina blåfärgade ägg, läs om dem HÄR.

Sköna_Hem_bloggare

Sköna Hem_bloggare_tips

En liten ostmacka i all enkelhet med egen-odlade ärtskott är ju aldrig fel!

ostmacka_ärtskott

Nu luktar det blöjbyte-dax! Hörs annan dag…

 

 
Klicka om du gillar

Du kanske också gillar

Hemmaliv

Då välkomnar vi (tydligen) vabruari även i vårt hus

22 februari, 2016

Det har tagits i trä, sagts ”peppar, peppar” och tummar har hållits men bacillerna smög sig in även i det Lythska hemmet. Helgen blev lugn då vår lillkille febertoppade rejält. Så tufft för en så liten parvel som inte kan med ord säga var det gör ont eller vad han vill ha.

Idag verkar vara den där feberfria dagen hemma. Vi hoppas att inget händer nu på kvällen för annars är han friskförklarad.

Men att vara hemma med en nästan frisk 2,5-åring som är så uttråkad efter att varit instängd några dagar är en utmaning. Jag tar till alla trick i boken men de som ändå slår högst är iPad och det ytterst analoga bakandet. Det gäller att hålla balansen mellan det moderna och traditionella. The happy middle! Nu har vi semelbullar i frysen ifall andan faller på, långt in på våren.

Nu ska ni få höra: Jag som är lite av en bakperfektionist lät honom göra precis såna bullar som han ville. Men jag justerade i alla fall klumparna på plåten. Att lägga alla 12 degbollar på varann i ena hörnet är ju inte att föredra.

Efter tre barn har mina öron blivit immuna mot iPad-ljud. Det är liksom ett pågående ljud från olika spel och filmer som ligger som en ljudmatta som jag inte noterar. Hade mitt barnlösa jag klivit in här och sett och framför allt hört allt hade jag nog blivit lite chockskadad. Hur jag kan tycka att det är okej att lyssna på Crazy Frog på repeat utan att gå av på mitten hade nog fått den Helena lätt oroad…

Dottern har haft skridskoutflykt idag med matsäck och pannkakor stod på önskelistan. Passade på att göra en massa igår kväll så dagens vabbande skulle gå lite smidigare. Värm, ät, energinivån höjs, klart!

Ett, två, hugg in!

Men jag måste säga att så här friska (peppar, peppar och ta i trä) det senaste halvåret har vi som familj nog aldrig varit. För nästan exakt ett år sedan opererade jag bort mina tonsiller och det är nog bland det bästa jag gjort. Jag som blev sjuk bara någon nyste på andra sidan kvarteret har inte varit sjuk (peppar, peppar…) en enda gång sedan dess. Så himla härligt. Under dotterns första två levnadsår hade jag 13 fall av streptokocker så jag var i princip sjuk hela tiden då. Men nu, friskare än någonsin!!!

En som verkar ha förstått att jag jobbar hemifrån är vår fina svarta katt. Nu vill han vara så nära mig det bara går. När jag hade tagit den här bilden (svår vinkel…) var jag tvungen att flytta på honom för att gå till köket och hämta kaffe. När jag kom tillbaka hoppade han snabbt upp i knät igen för att säga ”tro inte att du får sitta själv”. Jaha, vad är det med det då? undrar du. Jo, detta är en katt som i vanliga fall inte bjudit på mycket vad det gäller kontakt. Supersnäll och har aldrig visat en klo mot oss men håller sig på sin kant. Han bodde ju här innan oss. Han ingick liksom i husköpet…

Nu hoppas vi på en frisk kväll och att ingen annan i familjen drar med sig baseluskerna hem.

 
Klicka om du gillar

Du kanske också gillar

Hemmaliv Min dag

En dag i pulkabacken

10 januari, 2016

I går blev det en fantastisk dag i backen. Äntligen var det så pass mycket snö så att det gick att ta fram den stora träkälken. Den kälke som är riktigt stor och kör med racerfart.

Med plastpåse under vagnen fylld med ostmackor, varm choklad och julbullerester och laddade med fyra olika åkalternativ, pulka, stjärtlappar, snowracer och kälke gick vi till backen. Här skulle det åkas.

Nära oss finns en bred och lagom brant backe som mynnar ut på en äng. Det är den perfekta pulkabacken för den är då säker och kan rymma många glada snöälskare. Det som också är bra utöver tidigare nämnda saker är att det är en given plats för alla grannar att mötas. Roligt att det blir som en mingelplats med alla iförda vinterkläder som Michelingubbar.

Himlen var magisk och dramatisk.

Sen så var det sovstund för lillkillen men han ville inte alls somna i vagnen när jag promenerade. Han ville prompt åka buss. Som den lättövertalade morsa jag är så hoppade vi två på en buss och åkte några kilometer. Under promenaden tillbaka somnade han. Ja, vad gör man inte…

______________________________________________
Följ mig gärna på Facebook: facebook.com/hemmamedhelena

Och på Instagram heter jag @helenalyth

 
Klicka om du gillar

Du kanske också gillar

Frukost Hemmaliv

Får jag säga att jag längtat efter vardagen?

8 januari, 2016

I dag är första dagen för året, för terminen, då alla familjemedlemmar är på sina respektive platser. Jobb, skola och förskola. Och jag är på mitt nya jobb, min första jobbdag – här hemma. Som jag längtat efter just denna dagen. Då jag äntligen kan rulla upp ärmarna och tok-köra.

I jullåten ”It’s beginning to look like christmas” finns det en textrad som aldrig tidigare stämt så bra: ”And mom and dad can hardly wait for school to start again.” Känns lite elakt på något sätt; att jag vill vara utan min älskade familj, men det är ju för att kunna vara på jobbet – fast hemma. Om allting går som jag önskar så kommer jag hyra plats nånstans för jag vill ha den där känslan av att ”gå till jobbet”.

Idag ska jag förbereda för en massa möten som är inbokade, försöka få till fler möten, redigera bilder, styra upp alla papper, kolla avtal, ringa och avsluta vissa saker och starta upp andra. Listan är galet lång men jag älskar det!

För detta behövs en riktig grovarbetarfrulle. Lämnat på skola och förskola och nu är det jag och min gröt!
Hoppas ni får en härlig fredag!

Och just det… helt ensam är jag ju inte! Två katter har jag ju här.

______________________________________________
Följ mig gärna på Facebook: facebook.com/hemmamedhelena

Och på Instagram heter jag @helenalyth

 

 
Klicka om du gillar

Du kanske också gillar

Hemmaliv Jul

Att baka med barn

15 december, 2015

En av mina favoritböcker som barn var Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn med illustrationer av Ilon Wikland. Boken är som en dröm och just en illustration har fastnat i mitt minne – där barnen bakar pepparkakor. Det är pepparkakor, formar och mjöl överallt i ett enda stort julmys. Det är kanske den drömbilden jag suktar efter när jag slänger fram en pepparkaksdeg fram för barnen. Här ska det Ilon Wiklands-mysas. Så klart blir det inte så där drömsk. För vi har ingen vedspis eller ett golv fyllt med trasmattor utan är köket väldigt modernt och ”fräscht” men mysigt ändå. Och vilket kök som helst blir världens mysigaste när doften från nybakad pepparkakor sipprar sig ut från ugnen.

På en sak blir det som bilden; det är mjöl, pepparkaksdeg och formar överallt. Den rätt ordningsamma mamman läggs åt sidan och den bakglade och kreativa morsan tar plats. För en stund…

Nåt som dock är gammalt och beprövat är de gamla pepparkaksformarna. Formarna nedan kommer från min mammas farmor. Så vi snackar alltså 1800-tal! De är så himlans fina och jag har alltid älskat att göra kakor med dem. Men som barn var de inte lätta att jobba med då de är så fint detaljerade. Herr Pepparkakas ben och armar hade en tendens att gå av och Fru Peppis söta fötter och hårknut brukade gå sönder redan vid nedläggning i kakburken. Jag gillar grepphålen, det ser man inte så ofta idag.

Pepparkakor och kristyr hänger ju ihop men jag fick lära mig ett tips från ett fotojobb i somras med Monica Eisenman att man kan lika gärna använda smält vit choklad. Perfekt!

______________________________________________
Följ mig gärna på Facebook: facebook.com/hemmamedhelena

Och på Instagram heter jag @helenalyth

 
Klicka om du gillar

Du kanske också gillar

Close