Allt om kork är ett samarbete med APCOR – Portuguese Cork Association.
Förra veckan var jag på en spännande utbildningsresa i Portugal där jag skulle få möjligheten att lära mig om materialet och allt om kork. Inte hade jag väl trott att jag skulle bli helt knockad till marken och superimponerad av det jag fick se och lära mig. Kanske jag lärt mig allt om kork nu?
Först att få förstå vad kork som material faktiskt är. Som här ovan är kork på två sätt: till vänster en pall av pressad granulat (pressade smulor) av kork och till höger en trave av “rå” kork.
Det var skönt och att ha sällskap av min pysslande och bloggande kollega Anna María så vi kunde hjälpa varann med all info vi fick.
Men vi tar det från början och håll i er nu för det kommer bli mycket info och gå i rasande fart.
Allt om kork
I Portugal finns det stora skogar av korkekar. Vi besökte en stor skog i södra delen som kallas Montado och är ett ord som inte går att översätta. Det är inte ett namn eller ord, snarare en beskrivning på denna korkekskog som vårda, skördas för hand och där det är möjligt att se skörden.
En liten korkek, troligen ett år, har slagit rot från ett ekollon som fallit ner från angränsande träd. Om ca 25 år kan den skördas första gången.
Korkekarna får växa sig starka och stora, kan bli 200-250 år, och kommer aldrig fällas av en mänsklig hand. De har en nationell status, är en portugisisk symbol och är skyddade av lagar samt att de är så älskade av alla.
Skogarna är även hem för ett vilt naturliv. Lokatt finns det här bl.a.
Det är barken som skördas, skalas av och ska bli vinkorkar, golv, isolering, flytbojar, skosulor, grytunderlägg, anslagstavlor mm mm.
Dessa korkekskogar, som växer runt hela medelhavsområdet, är inte bara bra för att leverera kork utan står även emot att nordafrikas öknar sprider sig upp i Europa vilket skulle ske om inte skogen får växa.
Vart nionde år skördar man korkträden. Detta är systematiserat på ett väldigt tydligt och fint sätt. Den sista siffran på året då det skördats målas på stammen och den är synlig ända tills den ska skördas nio år senare. Barken växer inifrån.
I år var det träden med siffran 6 på som skulle få bli avdressade. De korkekar som skördades 2006 förra gången alltså.
Detta träd skördades dagen innan vi kom och fick sålunda siffran 7. Kommer skördas 2026 nästa gång. Här är det inte snabba puckar alltså.
Anna María bland nyskördade korkekar.
De nakna träden sticker ut i skogen minst sagt.
Första gången ett träd kan skördas måste omkretsen på trädet uppnå minst 70 cm. Den barken är inte något vidare. Alldeles för knögglig, grov och full med skönhetsfläckar. Man vill ha mogen kork som är jämn och fin. Det är alltså motsatt till människans “bark”, ha ha ha.
Här till vänster är “jungfrukork”, första-gångens-skörd och till höger en gammal och trogen korkek.
De korkssjok som skalats av får åka till fabriker och stabiliseras ca ett år utomhus (minst 6 månader). Kåda ska torkas ur.
Sådana enorma massor. Kork i travar så långt ögat kunde nå.
Efter att korken stabiliserats ska den kokas i en timma. Det är för att få bort eventuell ohyra och att den rundade barken planas ut under kokningen. Sen ökar även korken upp till 3 mm i tjocklek.
Den doft som den varma korken spred hade jag aldrig tidigare stött på. Trä fast samtidigt inte. Söt och lätt parfymerad. Mycket speciell doft.
De rena, torra och plana korksjoken får nu träffa karlar med vassa knivar. De har ett unikt öga och väljer ut vilken kork som är fin nog att bli vinkorkar. För det ska du veta – det är den finaste korken som blir vinkorkar, ca 70%. Resterande 30% skickas vidare för att bli smulad, granulat. Den typ av kork som pressas till exempel golv och grytunderlägg.
Här är en kork som är så fin den bara kan bli. Tjock och jämn. Denna (alltså resterande del) kommer bli vinkorkar i de finaste vinerna.
Sedan lastas dessa enorma travar på lastbilar. Observera att allt packats för hand, alla bitar granskade av mänskligt öga och skurits till.
Som sagt, den finaste korkbarken blir till vinkorkar. Och de görs så här. Stämplas ut för hand för att kunna ta ut vinkorkar där det är som allra bäst kork. Tänk på det nästa gång du poppar en flarra!
Och nu till det jag nog är mest imponerad av: 100% av all kork används. Det spill som blir när korken skärs till och det som blir över när vinkorkarna stansas ut – det hamnar hos en fabrik som maler ner det till granulat.
Och här är en imponerande sak till: Inget damm trots den ruffa fabriksmiljön! Allt damm och de minsta spilldelarna sopas/sugs upp och bränns i fabriken. Den energi det ger används till fabrikens maskiner. Det är väl så hållbart och miljövänligt som ett material kan bli?
Travar av spillbitar som kommer bli nya ting. Kanske det golv du kommer gå på i framtiden?
Stora, enorma cylindrar av pressad granulatkork.
Ett lätt, smidigt och användbart material.
Skickas världen över. Tokyo tex.
På fabriker skapas då pressad kork av granulat till alla möjliga former, storlekar och för olika syften.
Underlägg är vi nog alla bekanta med.
Golv likaså. Själv var det “korkåplast” hemma i köket när jag växte upp. Då är detta golv ovan lite mer up to date. Visst ser det ut som marmor?
Denna geometriska stavparkett av kork gillade jag jättemycket.
Materialet kan användas till mycket och bjuder in till många fina idéer.
Så klart kul att använda de fördelar materialet har. Så som att det flyter…
… är följsamt
… är tåligt även i den tunnaste skepnad. Vatten avvisande också.
… läcker och unik.
Champagnekorkarna (denna är uppskalad btw) är faktiskt inte gjorda av den finaste korken utan gjorda av granulat. Det är för att den behöver formpressas och passa flaska och vin. Den fabrik vi besökte gjorde 8 miljoner champagnekorkar om dagen. Himlastormande!!!
Det jag blev mest imponerad och intresserad av var korktapeterna. Så vackra och levande. Önskar så kunna skapa en vägg med denna naturliga tapet.
Många saker var nya för mig. Att kork används så ofta som isolering. Men nu med fakta i hand så är det ju självklart. Bra också då kork är svårantändligt.
Fick se massa spännande varianter av korken. Då marmor varit så poppis i inredningen tycker jag att denna typ av kork borde kunna slå.
Ett av företagen vi fick träffa satt i denna coola byggnad. Fasad av kork så klart. En fasad som skiftade i färg beroende på vädret. Vi var där när det var lite regn och sol omvartannat. Syns på väggarna va?
Kommer du se på en vinkork på annat sätt nu? Det kommer i alla fall jag. kommer tänka på alla de händer och ögon som valt ut den bästa korken.
Så otroligt mycket information och kunskap på en väldigt kort tid. Känns verkligen som jag lärt mig allt om kork. Och så många människor som föreläst, beskrivit, berättat och smittat med sin passion. Nu kvarstår ju bara en sak: att jag får sätta händerna i en bit kork och skapa något rejält. Så många idéer och tankar. Vad skulle du vilja göra?
Allt om kork är ett samarbete med APCOR – Portuguese Cork Association.
