Helena Lyth

En blogg fylld med inredning, pyssel, recept och allt annat som kan få dig inspirerad.

Etikett: Restauranger i Stockholm

17 maj, 2023

Paris mitt i Stockholm hos Sparrow Winebar & Bistro

Visst är det härligt att kunna resa till andra länder i sin egna stad? Jag har nu några gånger här på bloggen nämnt hur jag drabbats av den franska febern och främst Parissmittan så jag “reser” gärna till franska breddgrader här hemma i Stockholm. Jag har varit på Bistro Mistral (inlägg HÄR) och Chez Jolie (inlägg HÄR). En mer ekonomisk, tidsbesparande och mer klimatsmart resa är det ju också.

Denna gång gick vår resa till Sparrow winebar & bistro. Jag och maken hade en mycket härlig mitt-i-veckan-dejt. Något man verkligen borde göra oftare för det ger ett extra piff till veckan.

Denna bistro ligger i samma hus som hotell Sparrow och entrén är rätt hemlig och liten på den stora Birger Jarlsgatan. Den franska flaggan är det som syns mest.

Men sedan är det jättestora lokaler där inne för man går som i korridorer, först genom den lilla vinbaren, för att komma till den stora restaurangen.

Och som sagt; en dejt tidigt en tisdag – då får man nästan en hel restaurang för sig själv. Så himla lyxigt med privat service ju.

Inte mycket som behövs för att det ska kännas som man rest ner i Europa; vackert mosaikgolv, slitna mässingsljusstakar och caféstolar runt bord med snidade ben. Och minsann – samma vägglampa som jag köpte hem till oss, om du minns DETTA inlägg. Den lampa som fått sin design från tunnelbana i Paris ju.

Jag kom efter maken och han känner mig så väl, han hade beställt en Sparrow Spritz. Bistrons egna spritz med rabarber. Jo man tackar ja!

Det som inte framgår här så är det den underbara franska musiken som låg som en trevlig matta runt om oss hela kvällen. Ungefär som min franska spellista (HÄR) och den får jag köra hemma nu också känner jag.

Vi bestämde att vi skulle ta lite olika rätter och dela på, för att man vill ju inte missa något ha ha. Och sparrisen direkt från Gotland vill man inte missa.

Som namnet på stället avslöjar så är det mycket fokus på viner här. Jag tycker det är så kul att prata med personalen och be dem utmana mig. Jag kan inte så mycket om vin så jag själv kan botanisera i vinlisterna utan vill lära mig mer. Här var det orangea naturviner. Verkligen spännande.

Dagen till ära hade jag min mest franska outfit. Tror jag kan fastna i den faktiskt.

Menyn på Sparrow är skapad av Mathias Dahlgren och för den som inte är bekant med honom så är han Sveriges ende vinnare av Bocuse d’Or, alltså världsmästare i matlagning. Så det var inte med så låga förväntningar vi såg fram emot denna måltid. Jag kan säga att jag jublade vid varje tugga.

Maken är både kunnig och intresserad av viner så detta blev en sådan spännande smakresa. Bara nya viner för mig.

Där är han – den bäste karln jag vet.

Och ser du den lilla detaljen som gör sådan skillnad? Att allt porslin är udda tallrikar från second han och loppis. Det ger verkligen den där känslan av bistro och hemmakök. Men glasen – de var de läckraste och tunnaste glasen jag någonsin sett. Jag fick höra att de är så delikata och exklusiva att praktikanter inte får putsa dem, ha ha.

Dejt med tåflirt!

Kvällen avslutades med en rabarber- och jordgubbspaj. Precis så där knäckig och maffig man vill ha den. Och efter denna fantastiska måltid var det perfekt att dela på den. Hade inte pallat en själv. Men så är det när både förrätter och osttallriken inte går att vara utan!

Sedan så åkte vi hem där jag la barn och maken hade läxförhör. Vår lilla resa lilla Paris på några timmar var över och min Paris-craving var mättad. För ett tag…

29 december, 2019

Jag har varit på lyran, konditori Lyran menar jag

Jag har helt klart varit på lyran! För första gången. Jo för nu besökte vi Konditori Lyran i Mälarhöjden. Vi hade ärende till området och tänkte att vi skulle lufta oss lite och lämna soffan lite. Då kom maken på att Konditori Lyran låg nära med fina promenadområden runt. Perfekt ju!

Och vid första anblicken av huset blev jag helt kär. Vilket hus! Vilket ställe!!!

Det var på vägen dit när jag sa att jag aldrig varit på lyran som det slog mig; men det är ju ett utryck. Att man är lite på lyran, dvs att man är lite berusad.

Inte ofta jag använder det trycket ska sägas men känns helt klart igen. Och allt har sin förklaring då detta var en gång i tiden ett nöjespalats där det alltså togs både ett och tre glas.

Å vad jag önskar att jag kunde resa i tiden för det hade jag velat se. Kan bara ana hur en massa Strindbergs-look-alikes tog sig ett par groggar och en pyttipanna här.

Men nu behöver man varken supa eller klä om till frack för att njuta av allt det härliga. Bara att kliva in och värmas av det mysiga.

Och här bakas allt själv. Helt ljuvligt!

Så här ska en kondisdisk se ut.

Som sagt; allt bakas själv så du kan ju ana den härliga doften.

Kanske inte Strindberg-outfit men baskern tycker jag ändå passade arkitekturen.

Det är detaljerna som gör det.

Det som slog mig var den enorma takhöjden. Väldigt ovanligt med sådan takhöjd här tycker jag. När vi rest till Berlin och Wien har det varit den här typen av rum. Älskar det.

Och när det finns takhöjd kan man brassa på med kristallkronor.

Den här öppna spisen skojar man inte bort.

Ligger så fint på höjden mot Mälaren. Ja, Mälarhöjden.

Kommer gärna tillbaka i vår och sommar för att sitta på verandan och uteplatsen.

Som syntes på första bilden finns det ett högt torn. Det kan man gå upp i.

Så klart gjorde vi det i väntan på våra hemrullade köttbullar och mos.

Så vackert och vi såg nästan hem till oss där väster ut.

Man kan aldrig gå fel med en köttbullsmacka. Det fick mig att vilja göra rödbetssallad. perfekt grej ju – passar till de flesta julrester.

Och sedan den där äppelstrudeln!!! My God vad god.

En sista bild på takkronan och sedan iväg.

Häftiga färger när vi lämnade Lyran. Vi ses igen, garanterat!

25 oktober, 2017

4 restaurangtips på Söder, den perfekta södervandringen

Är du i Stockholm och vill testa restauranger på Söder har jag 4 härliga tips.

Börja kvällen på Gamla Amsterdam på Hornsgatan. Detta är en liten ostbutik som sedan en tid även har en ännu mindre servering bland hyllorna av ostar.

Beställ en härlig ostbricka och ett gott glas vin. Titta på folk som går förbi, lyssna på härlig jazz och känn den mysiga värmen i lokalen och bland gästerna. Som att vara hemma i någons kök.

Sedan när det är dags för att äta middag tvärsar du gatan till lilla Mama Wolf. Från europeiska ostar och viner till japansk street food och sake. En gormandisk 180°, så att säga.

En fantastisk litet hål i väggen med japansk street food; Okonomiyaki. Japanska, tjocka pannkakor typ. Ser ut som biffar men är som pannkaks-omeletter fyllda med finriven vitkål och sedan med ditt val – kött, vegetariskt eller dagens. Beställ side orders och absolut deras sake testing set.

När magen är helt fylld, för du kommer bli tokmätt här, är det dags för en liten promenad över Mariatorget till Svedenborgsgatan och Dryck Vinbar.

Som namnet avslöjar finns här många fina viner men även massa drycker av dess olika slag. Härlig kvarterskrogsstämning med folk i olika åldrar och stilar. Supertrevlig personal och stämning.

Efter detta värmande stopp kan en liten promenad vara på sin plats. När du kommer ut tar du vänster och sedan vänster igen på Krukmakargatan, sedan höger. Detta är för många en hemlig del av Stockholm med fantastiska gränder, fasader och lägenheter. Gå långsamt, titta upp och tjuvkika in i vackra våningar.

Tråckla dig sedan till stimmiga och folkfyllda Götgatan och nyöppnade La Colline.

Kliv in i en annan värld. En härligt myllrande restaurang i bistrostil med en lång och stor bar. Du kommer känna igen dig om du varit på Riche, Sturehof och Brillo på Stureplan då designern Jonas Bohlin inrett samtliga. Men detta är absolut inte Stureplan med köer och trängsel utan en fantastisk Söderkrog med genomtrevlig personal och stämning.

Utmana bartendern att göra unika drinkar. Jag fick en av de godaste jag druckit men bartendern hade inget namn på den. Försökte hinta om Helena… Maken fick rabatt på ett glas vin då de råkat öppna en flaska från 1979 och den behövde drickas på studs. Ibland har man tur.

Sedan tackar du Södermalm för en härlig promenad med läskande vätskekontroller, goda energifyllda stopp, vackra intryck och åker hem. Nöjd och glad.

Jag och maken har varit proffs på att gå ut, dejta, testa nya restauranger och röra oss i city. Sedan vi blev föräldrar för 8 år sedan blev det lite sämre med det och sedan vi flyttade utanför stan är gångerna vi gått på dejt lätträknade på en hand. Nu när lillkillen snart fyller 4 blir det så klart lättare med barnvakt så jag ser ljust på vårt dejtande.

I fredags var det dags och barnvakt fixad. Då sa jag till maken att vara på Mariatorget kl 17.45 och sedan visste han inget mer. Hela upplägget och alla ställen blev överraskningar längs med kvällen. Det är verkligen ett fantastiskt upplägg. Hoppas det inte dröjer 9 år till nästa gång…

14 april, 2015

Inspireras av restaurang Luzette på Centralen

Stockholms Centralstation genomgår en stor förvandling och nu verkar det närma sig slutet. Det är otroligt många matställen som slåss om uppmärksamheten här. Ska man ut å tuffa med tåget behöver man inte vara orolig för att i sig nåt innan avfärd för här finns små kiosker med all världens mat.

En riktig restaurang med bordsservering har det också satsats på och en mycket snygg sådan – Luzette. Hä har man verkligen fått fram det bästa ur den gamla stationen. Jag blir inspirerad och önskar få in mer textilier som avdelade hemma.

De vackra pelarna syns konstigt nog mer nu här i restaurangen än innan då det var tomt och en passage. Eller var det inte här det var en massa förvaringsboxar.

Så härligt med det rosa tyget som delar av på ett raffinerat sätt.

Jonas Bohlins lampa Kvist har här fått ge sig ut på grönbete och blivit större än någonsin. Täcker hela taket och fått en blå skepnad.

Och dem här lamporna – så vackra och pampiga.

En sån här planta står på min önskelista (fast kanske lite mindre). Perfekt att ha som rumsdelare eller inramare.

Lampor, lampor, lampor! Finns det takhöjd så är det så härligt att kunna nyttja det.

Hur var maten då? Bra men note to self att inte beställa sallad på finkrogar. Blir ju inte mätt. Lite onödigt prizy kan jag tycka. Min kompis tog dagens och blev nöjd. Han är dessutom riktigt bra på mat så vi gav två tummar upp.

27 februari, 2015

Inspireras av Delikatessen

Som jag skrev tidigare så vill jag gärna gå på restauranger som har jobbat med sin inredning som de jobbat med menyn. Visst, det är superviktigt att maten är god och man känner att notan är värd varenda krona men om inte känslan i lokalen andas samma sak som maten faller det för mig.

Storytelling har varit det hetaste inom inredning och marknadsföring den senaste tiden. Dvs allt ska ha en berättelse och kunden sveps in i en resa och kommer ut på andra sidan med en upplevelse och en berättelse att förmedla vidare.

Var ute och åt med ett gäng tjejkompisar och vi alla gillar fransk mat, Frankrike och drömmen om Paris. Då var det lämpligt att vi hamnade på Delikatessen på Söder i Stockholm. Här går det inte att ta miste på i vilken värld de vill att man ska hamna i . Här är det fransk bistro all the way. Och så klart på menyn. Tex fick jag ett väsande från servitören när jag frågade om de hade Cava “Alltså, det här är en fransk restaurang så vi har Champagne”. “Okej, då vet jag”, svarade jag och höll mun. Ett tag.

(Ber om ursäkt för bildkvalitén nedan för mobil + stearinljus är inte den bästa kombon)

Olika stolar men i samma trä och typ ger fin dynamik och känsla. Vita dukar med salt&peppar, vinglas, bestick, stearinljus och blomma – där har vi det franska bistrobordet!

Lokalen är en gammal brandstation och takhöjden är unikt hög. Gillar hur de nyttjade höjden med ett torksträck – så charmigt.

Snygga golv va??!!

Många levande ljus i härliga vägghängda ljusstakar. Då takhöjden var generös har här väggen kortats av med hjälp av lister/hyllor med hängande murgröna på.

Jag är en av dem som älskar ostron. Kan inte sätta fingret på vad det är men havssalt, citron, surplandet och känslan av lyx gör att jag alltid vill ha ostron. Och bubbel. Ojojoj, vad jag tar i men jag kompenserar för alla år som mammaledig

När jag är ute och äter försöker jag alltid välja rätter som jag själv inte skulle göra hemma. Liksom vitsen med att gå ut kan tyckas. Moules frites är sådan rätt.

En bra inredd restaurang gör även något med sin toalett. Då visar man verkligen att man tänker på helheten. På Delikatessen satsade man på det lite ekivoka och humor (eller?) med detaljerad skolplansch över ämne passande för toalett.

De vackra, stora dörrarna visar tydligt att det är en gammal brandstation. Bakom här är bardelen och jag måste tittat för djupt i ostronet för jag glömde ta bilder i bardelen. Den är så fin med en riktigt läcker lång bardisk.

Men hur var maten då?? Jo då, helt okej men ingen smaksensation. Min Moules hade stora saftiga musslor men smakerna var inte där, tyvärr. De runt bordet som åt andbröst tyckte också det var lite blekt. Men det är nästan så att den vackra miljön förlåter tveksamheten från köket.

________________________________________________________

Följ mig gärna på Facebook: facebook.com/hemmamedhelena
Och på Instagram heter jag @helenalyth

17 juli, 2014

Inspireras av Mälarpaviljongen

I tisdags var vår lilla familj på stadsäventyr och åkte tidigt in till Kungsholmen för att äta frukost på underbara Petite France. Efter det skulle jag på en fönstershoppingsvända till en närliggande fotoaffär men jag ville ta vägen om  Mälarpaviljongen (café, restaurang och bar) som ligger på Norr Mälarstrands strandpromenaden och på pontoner ut i vattnet. Förra året var jag där och blev så imponerad och inspirerad av deras fina odlingar och var nyfiken på om de hade liknande i år. Sa till familjen att jag snabbt som attans bara skulle pipa in å kolla, de hade ju inte öppnat för dagen än. Det blev en 50 minuters visit.

Odlingarna var inte bara kvar utan tom utökade och ännu mer inspirerande. Stod och njöt av allt det vackra när jag såg en kvinna gå och nypa bort blad och peta i jorden. Uppenbarligen den ansvariga för detta. Gick fram å frågade om så var fallet och det var det ju. Wow, här hade jag turen att få träffa skaparen av det jag gått och tänkt på under ett års tid.

Kristina Björk är trädgårdsmästare och ansvarig för all växtlighet på Mälarpaviljongen. För de som inte varit där kanske inte tycker det låter så mycket men odlingen och planteringen där är en stor del av “inredningen” och atmosfären.

Allt detta är alltså planteringar av nyttoväxter. Mangolden med sina vackra färgglada stammar – så himla vackert. Så klart att man kan ha persilja och rabarber som dekorationsväxter också! Två i ett!!

Jag blir vansinnigt inspirerad och vill skapa en del i vår trädgård där jag ska jobba med höjdskillnader. Lådor på marken, stapla på varann, stora hinkar och kärl och ha lådor och krukor på bord.

Ute på pontonerna blandas sittplatser med dramatiska växter och i högtalarna spela skön loungemusik så man känner sig som på en medelhavsö. Var där en gång och då var det livemusik ute på en ponton. Vilken fantastisk upplevelse på vattnet.

Och för att toppa allt detta har det faktiskt getts plats för en butik också. Så medans du njuter av solnedgången över Riddarfjärden med ett svalt glas rosé kan du också köpa betongkrukor till trädgården.

Just det, ska kanske tillägga att det är ju ett café och restaurang i första hand. Längs strandpromenaden är det ett mysigt trädgårdscafé och så då mer barkänsla ute på pontonerna.

22 november, 2013

Lunch på lyxiga Oaxen med Baby och bebis

I går var sista dagen för makens tio dagar pappaledighet i samband med födelsen. Vi ville passa på att göra något tillsammans och samtidigt lyxa och fira vår nya lille kille. Vi bokade bord för lunch på relativt nyöppnade Oaxen Krog och Slip. Oaxen är en av Sveriges mest belönade restauranger och låg tidigare i Stockholms skärgård. Nu har de flyttat till det lite mer tillgängliga Beckholmen på Djurgården.

Jag var aldrig på den förra, i skärgården, så jag var ruggigt taggad i går. Då vår son är en sådan nöjd liten guldklimp var det inga problem för honom. Tvärt om faktiskt, han sov i 4 timmar. (Då börjar jag noja åt andra hållet “sover han inte lite väl mycket…?”) Han sussade så sött i sin liggdel och njöt nog av restaurangsorlet.

Vi lite mer storvuxna njöt av maten, servicen och lugnet. Med höga förväntningar slängde vi oss över menyn. Vad svårt det är när det finns så många rätter att välja på och allt låter så galet gott. Dagens I-landsproblem… Sen i de recensioner vi läst så var smårätterna/tilltuggen högt hajpade så de kunde vi inte heller missa. Tur att magen redan spänts ut för här skulle vi unna oss.

Och jag håller med de som sagt att smårätterna/tilltuggen var bäst. Helt galet gott och så delikat. Vi valde rostad brysselkål och jordärtskockschips med tryffeldipp och puffad fläsksvål med ättiksmajonnäs. De där brysselkålen ska jag försöka göra hemma för de var helt magiska. Något för julbordet kanske?

Förrätt blev råbiff på innanlår med dijonsenapsmajonnäs, syrad grädde & surdegskrutonger och jag höll på att trilla av stolen. Bland det godaste jag ätit. Sen så är jag mycket förtjust i råbiff överlag och längtat efter just denna rätt under graviditeten. Men denna var inte den klassiska utan tagen till en ny nivå. Till perfektion.

Jag är mycket förtjust i fläsk och lockades av friterad Nibblegris i Oaxens chilisås med sesammajonnäs & citrongräsolja. Första bettet var jättegott men sen så blev det lite för mycket av samma samma. Jag såg rätten helt annorlunda när jag läste menyn och blev förvånad över tallriken. Hade trott att det skulle vara en mer uppdelad rätt och inte så mycket en “röra” och så asiatisk. Nej – det var inte lika bra som de andra rätterna.

Unnade mig vidare med en liten kärleksmums till kaffet. Och det var verkligen betoning på LITEN för den försvann fortare än den landat på bordet.

Inredningen är riktigt läcker. Lokalen i sig är ju spektakulär med sin marina prägel. Rejält högt i tak men utan att bli tomt och kalt. Sen så är jag så imponerad över inredningsarkitekternas loppis- och autionslycka. större delen av möblerna är gamla stolar och att hitta just 6 stolar som passar in i en nisch och bord som är perfekt längd. Önskar jag hade samma lycka i mina möbelköp.

Överlag var det en helt fantastisk lunch och har väl aldrig varit så glad över att en i sällskapet sov sig igenom måltiden.

4 november, 2013

Wasahof – en restaurang du alltid kan lita på

Jag och underbara väninnor från min mammagrupp tog en härlig middag i våra gamla hoods, Vasastan. Nästan alla av oss har flyttat från området då vi alla ynglat av oss och behövt bo större. Vad kan då vara bättre än att återvända och ta en av vår gamla stadsdels institutioner – nämligen Wasahof. Det är ett ställe jag alltid återvänder till. Vet att jag aldrig blir besviken. Och då jag är mycket förtjust i skaldjur så är det dessutom en perfekt plats att ta sig till.

Jag har sagt det förut och säger det igen; det är härligt med alla nya krogar i Stockholm men jag blir ofta ledsen för de ser alla likadana ut och dessutom renoverar om ofta. Det gör att det är få krogar som har en tydlig historia och själ. Men Wasahof och några till håller sig till sin sak och genom det alltid är aktuella.

Hade jag inte varit gravid när vi var var där så hade jag gärna måffat i mig några ostron, vilket är ett av Wasahofs signum, men av nån anledning så ville jag satsa på att äta molusker. Det blev helt perfekta provencalska sniglar och moules frites. Så himlans gott och pommes fritsen var perfekta.

Vill man till Frankrike men har varken råd eller tid så kan en tur hit vara ett gott plåster på såret. Sådan härlig bistrokänsla.

Tyvärr var vi sena med bordsbokningen och då det är ett poppis ställe så hade vi tidsgräns på vårt bord på två timmar. Det förstörde lite vår middag, för personalen var mycket duktiga på att påminna oss om detta, ofta. Utöver det så fick vi en härlig kväll. Och det var tur att vi kom i väg för några utekvällar blir det väl inte för mig på ett tag för jag tror inte stadens krogar har amningsrum…

2 november, 2013

Cultur i Gamla Stan smakar gott

I onsdags var jag hos min MVC för att kolla bebisen och mig. Allt var som det skulle förutom att bebben var lite försenad, ju. Det råd jag fick när jag skulle gå var “ät nu en ordentlig och god lunch och sen åker du hem och vilar”. Vem var jag att säga emot så då tänkte jag faktiskt unna mig något riktigt gott och trevligt. Min MVC, BB Stockholm Family, ligger i Gamla Stan och där vimlar det ju av krogar så varför förflytta sig. Och de där makaronerna och falukorven som väntade hemma i kylen kunde vänta nån dag till kunde jag tycka.

Jag älskar Gamla Stan. Kulturen, historien, stämningen och myllret. Var mycket där som barn då jag var med mamma som stickade till en garnaffär där. Men, idag finns det tyvärr alldeles för mycket krims krams. Var femte butik på Västerlånggatan är en souvenirbutik med vikingahjälmar, polkagrisar, “I love Sweden”-t shirts och Pippi Långstrump-dockor. Restaurangerna som ligger där lockar inte heller. Då ska man hellre dra sig bortom Järntorget till Österlånggatan.

I mars blev den klassiska krogen Järnet restaurang Cultur. Ägare är den anrika krogen mitt emot Gyldene Freden. Har hört att det är en bra krog med mycket snygg inredning. Perfekt för en höggravid kvinna att unna sig. Kanske sista gången på mycket länge jag får chansen att äta ute.

När jag kom fram blev jag övertygad, detta var perfekt. Jag gillar att att äta ensam, det känns alltid lite vuxet och storstadsaktigt Men det är ju alltid lite skönare att det finns barbord när man äter själv. Och här fick jag fin plats vid fönstret och kunde se ut över alla kartförsedda turister.

Valde dagens rätt som var Pulled Pork i focaccia med sötpotatis. J-klar i min lilla låda vad gott det var! Varför gör jag inte sötpotatis oftare?? Måste säga att jag blev glatt överraskad för på pappret kändes det inte jättelockande men i munnen var det en liten fest. Så perfekt.

Då jag fått order av barnmorskan “att äta gott” unnade jag mig även nåt gott till kaffet. Chokladkräm med olivolja och pärlsalt. Hoppla!! Där fann vi oss en ny favorit.

Sen så måste jag säga att jag verkligen gillade vad de gjort med lokalen. Supersnyggt från golv till tak. Det som såg väldigt lockande ut var att sätta sig i baren med ett svalt glas och ta sig en eller två pinchos. Sett att det är en trend som kommer. Det spanska tapassättet i barerna lockar.

Så, vad blir min recension? Jo, ta er hit! Gå bland gränderna i höstrusket, kliv in i denna mysiga lokal och tas emot av en otroligt trevlig personal. Sen så, av det jag såg och åt, så verkar menyn vara underbar och jättegod. Jag skulle gärna ta en munsbit i baren i hop med glas cava. Men det får bli om några månader med stadig barnvakt hemma… Ses då!

Mätt, glad och ännu rundare än när jag gick in lämnade jag restaurangen för att vobbla gatan fram till apoteket och köpa halsbrännetabletter som jag hade behövt natten innan. Härligt hur man slängs mellan olika världar och sinnesstämningar här i livet.

16 oktober, 2013

K25 – Cool food court mitt på Kungsgatan

I går hade jag ett ärende inne i city på morgonen. Då jag är lite långsam just nu blev det helt plötsligt lunchtid så jag skulle hitta något i farten. Så där city-aktigt, liksom.

Jag är en som gillar de flesta matkulturer och maträtter men i går, vet inte om det är gravidhormonerna, så var jag liksom inte sugen på något, fast hungrig. Blev handlingsförlamad. “Men åh, bestäm dig nu bara!!, ska jag ta en kebab, sushi, smörgås, pasta eller vad!!” sa jag till mig själv. Men det var inte bara maten, det var stället också. Det är så viktigt för mig. Att det är ett trevligt ställe och man kan njuta av maten i lugn och ro i en trevlig miljö. “Skärp dig nu annars åker vi hem hungriga”, hotade jag mig själv med tillslut. Då såg jag himmelriket! En food court under broarna på Kungsgatan – K25. Gått förbi den förut och varit nyfiken men aldrig gått in. Nu var det som om det var meningen.

Jag och min mamma har under flertalet år rest till London på höstarna och tidigt 90-tal så mötte jag min första food court där. Så exotiskt, så mycket storstad. Ett större rum med flertalet olika restaurangdiskar längs med väggarna och stora sittplatsytor i mitten. Det fanns det inte hemma i Stockholm då. Det var även restauranger som serverade mycket spännande mat så som tacos. Wow!

Så klart kom det till Stockholm ganska så snart och det är verkligen toppen. Är man i ett sällskap då alla är sugna på olika saker så blir ju alla nöjda. Eller då som i mitt fall, hungrig men inte vet på vad. Tog en lov inne i lokalen som ligger under ett av broparen på Kungsgatan. En lokal som innehållit allt möjligt utan att riktigt fungera. Nu verkar rummet hittat sin sak för det var verkligen fullsmockat. Fick välja mellan allt från dumplings, surdegsmackor till lchf-sallader och wokad kyckling. Tillsut föll valet på en hamburgare från Lilla Vigårda. Grymt god burgare och frasiga pommes.

Det var mycket folk i lokalen och köerna var lite skrämmande men allt gick mycket fort. De har jobbat bra med sin logistik för man behövde varken vänta länge på sin mat eller sittplats. Längst in i lokalen var det sittplatser i nivåer, som en amfiteater. Mycket snyggt. Också bra med platser vid barbord för många som äter ensamma kan tycka att det känns lite tråkigt att sitta själv vid bord för två, eller värsta fall fyra.

Sen så gillade jag att det som hängde på väggarna var affischer från stadens kulturutbud. Reklamaffischer för olika museer.

Gillade inredningen mycket. Att rören i taket fick synas och den lite ruffa känslan. Som att förstärka det faktum att vi befinner oss inne under ett bropar.

21 september, 2013

Kalixlöjromspremiär! Höjden av lyx

Att det finns kräftpremiär (eller iaf förr) och surströmmingspremiär visste jag men att det även fanns något som löjromspremiär visste jag inte. Men det är premiär för den svenska färska Kalixlöjrom denna helg så är du sugen på lyx ska du passa på.

Den här premiären märker man inte så mycket av men på restaurang Riche  har man i år sitt 8.e år (!) med löjromspremiärshelg. I år går den under parollen Rom, Rått & Rökt. Det är alltså flertalet rätter som serveras där Kalixlöjrommen står i centrum men ackompanjeras av rökta smaker och andra råa råvaror.

I går levererades den orangea delikatessen av producenten själv, Kent Karlsson, direkt från norr till Riche. Så som han gjort under flertalet år. Inte närproducerat kanske men närmare koppling mellan producent och distrubitör får man väl leta efter. Han var på plats och jag passade på att få en liten inblick i hur själva fisket går till. Ja, utan att gå in för djupt så kan jag förstå att det där är inget man gör i handvändning. Ett riktigt hantverk och jag kan förstå att prislappen på Kalixlöjrommen är därefter. Hans norrländska var som balsam för själen och att han står för något genuint gick det inte att ta miste på.

En pop-up bar med Kalixlöjrom har byggts upp mitt i restaurangen och där skickades den ena gudomligheten ut efter den andra. En speciell dryckesmeny har tagits fram för att få fram de rökta smakerna. Lite otippat så är det sherry, whisky och öl (vilket kanske inte är lika otippat så klart) som var med i denna dryckesmanifest, som de kallade den.

9 september, 2013

Hotel Skeppsholmen

Ja, nu var det ju ett tag sen jag var på Hotel Skeppsholmen men jag lovade en utförlig rapport så den kommer här.

Vi var alltså ett gäng tjejer som firade den härligaste Lotta med en dag fylld av överraskningar. Lunchen skulle vi ta på Hotel Skeppsholmen. Ingen av oss hade varit där tidigare men jag hade hört gott om stället. Tyvärr bjöd dagen inte på det bästa vädret så det var väldigt mysigt att kliva in i dessa gamla, anrika lokaler inredda med ljusa material men med värme. Mycket tydlig skandinavisk inredning. Kanske lite väl skandinavisk men då det är ett hotell med internationella gäster så kanske man vill visa upp just detta.

Vi blev placerade i restaurangen som när vi kom var tom. I cafét/hotellobbyn var det däremot mer liv och rörelse. Kändes lite konstigt att sätta sig i den tomma restaurangen men den fylldes på allt eftersom.

Det var en mycket spännande meny och den stackars servitören fick ge oss många försök att bestämma oss. Jag föll för “varm korv med bröd”. Låter kanske inte så spännande men korven är för restaurangen unik och görs på Gotland av en småskalig bonde. Och god var den. Riktigt god. Läckert serverad i papper med bönor, färska skott, rostade pumpafrön och tryffelmajonäs. Sen så hade de dessutom en egen senap som var riktigt bra till.

Skulle jättegärna återkomma för den lockande fikan de hade i sitt café/lobby. Mysigt och inbjudande. Sen är jag så svag för ställen som har sällskapsspel. Det bjuder verkligen in till att sitta länge och softa.

Jag har alltid gillat restauranger och barer som är placerade i hotell. Det ger en speciell känsla. Alltid olika typer av människor och olika språk. Lite mer dynamik än på restauranger där gästerna ibland ser ut som kloner av sig själva. Alla är lika och ingen sticker ut, varken i stil, ålder eller kultur.

6 augusti, 2013

Who is Mr French?

Ja, det kan man fråga sig; Who is Mr French? Oavsett vem han är så tycker jag att du ska besöka honom om du är i Stockholm nu i sommar.

I restaurang Pontus by the sea’s gamla lokaler på Skeppsbron har nu en ny restaurang med det spektakulära namnet Who is Mr French? tagit plats. Blev glatt överraskad av den sköna och avslappnade stämningen som fanns på uteserveringen. Det var en varm dag och hade jag inte vetat bättre så kändes det som jag var på Rivieran. Sköna vita soffor att slänga sig ned i med en svalkande drink eller ta en god sallad med havsutsikt (eller…nja, nästan…)

Pontus by the sea hade mycket skaldjur och du lär inte bli besviken om du vill besöka samma lokal för här är det mycket frukt från havet på menyn. Hade jag inte varit gravid så hade jag slängt i mig en tjog ostron och en flaska bubbel. Om jag hade haft pengar över dvs…

Brödet serverades i papperspåsar. Sånt gillar jag!

Åt en underbar laxsallad. Alla dessa bönor!! Åh vad goda de var och då ska du veta att jag inte direkt är en bönälskare.

Follow on Bloglovin

15 juli, 2013

Strandvägen 1

Den nyaste och hetaste restaurangen just nu är Strandvägen 1. Den som vill synas och bli sedd ska boka bord här genast. Men tycker nog att man ska gå dit även för maten för jag var mycket glad i de rätter jag åt.

Förra veckan var det en efterlängtad utekväll med bästa tjejorna och vi var spända på detta nya ställe. Vi blev inte besvikna varken på mat, dryck eller kändisspottingen. Jättebra servie och snygg inredning. Dock kanske lite för säker inredning och inget att direkt skriva hem om. Mer som ett stort vardagsrum. Men då kanske de färgglada gästerna får ta mer plats.

Strandvägen 1 är Pelle Lydmars senaste satsning och jag känner igen mig på nåt sätt. Jag och många med mig minns och sörjer nog gamla krogen och hotellet Lydmar (som låg tre stenkast bort). Det stället var som en instans i Stockholmsvimlet. Ett av de få ställen man kunde gå till oavsett veckodag och få vimmel och fläkt. Tror att Strandvägen 1 kan bli ett sådant ställe. Där både bar och restaurang drar klientel.

Beställde torsk med rotselleri- och äpplepuré med pepparrot. Perfekt tillagad fisk och puréen smälte i munnen. Vi fick be om mer pepparrot för den snålade de med. Till efterrätt valde jag mjölkchokladterrin med saltrostade macadamianötter och kola. Det var en “håll-käften-rätt” då den verkligen var supersmarrig och fylld med maffiga smaker.

Jag fick bra service och hjälp när det kom till alkoholfria alternativ och det är ett stort plus i kanten!

När vi var där så var det inte direkt någon varm sommarkväll att prata om så den stora utesereringen var nästintill tom men tror banne mig att den där uteserveringen kan vara en av de bästa i stan. Bra solläge och i en hörna där folk passerar och med utsikt mot Berzeliepark och Nybrovikens båtliv.

Och här är jag och magen ute i vimlet…

Follow on Bloglovin