År: 2021

Godmorgon! Efter en dag igår med promenad, vaniljmunksfika och makens goda Biff Rydberg med ett gott glas rött stöp jag i säng rätt tidigt. När jag går upp i ottan och har haft en sådan intensiv morgon som en direktsändning är rullar jag rätt snabbt ner rullgardinen.

Men nu har jag klippet här för dig som inte såg i går.

Om du vill ha mina tips lite lugnare i textform finns de HÄR och sedan listan med sakerna jag visar HÄR. Hoppas du blev inspirerad.

Detaljerna gör höstdukningen är ett inlägg med adlinks

Då var det färdigt i rutan denna gång där jag inspirerade till mysiga dukningar för efterlängtade höstmiddagar. Alla tipsen skrev jag ner i ett inlägg igår som du kan se HÄR för mer inspo.

Jag fick på en gång en massa frågor på var sakerna kommer från. Lite av saknar har jag lånat men det mesta är privat och loppis. Men de saker som är lånade ska jag lista här så ni kan kolla vidare för mer inspiration om ni önskar.

Den höga ljusstaken Myst Tree Candelholder ger härlig effekt med sina grenlika ljusarmar.

Höga, stilrena och klassiska mässingsljusstakar från Skultuna passar alla årstider men extra fint nu på hösten.

Stora ljuslyktor i härliga färger och mönster kan användas både som lyktor och vaser.

Färgade stearinljus eller bivaxljus sätter snabbt den mysiga stämningen. På Designtorget finns vackert röda och grå tex.

Färgade ljuslyktor ger så mysigt sken. De små Kivilyktorna i alla möjliga färger är lätta att duka med.

Tallriksunderlägg ger en vacker inramning till din tallrik. Flertalet olika så som rotting, quiltat tyg eller linne med spets.

Precis som i ljuslyktorna är färgat glas poppis. Ha loppisfyndade gamla remmare med grön fot och små gröna vattenglas för vackra detaljer.

Kökshanddukar som servetter ger mysig känsla. Tygservetter i varma olika färger är riktigt bra för stämningen.

Att addera trä som i skärbrädor som uppläggningsfat eller grytunderlägg ger omband detalj det med.

Jag ska se om jag kan få loss klippet och visa här sen på bloggen så det blir lite mer inspo för höstdukningen i rörlig form också.

1,5 miljoner räddade kaffekoppar är ett reklaminlägg för Circle K

Visste du att det är stora mängder svinn av kaffe i produktionen? Det finns många anledningar till att ett kaffe hamnar vid sidan av det vanliga flödet i produktionen och därmed inte kan säljas. Ibland är streckkoden eller förpackningen skadad, ibland är rostnings- eller malningsgraden inte exakt som det var tänkt. Det är ju på intet sätt något fel på kaffet och här gick då Löfbergs återigen ihop med  Circle K för att skapa #räddatkaffe att sälja på Circle K över hela Sverige. Och hur mycket är det då vi pratar om? Jo det är hela 1,5 MILJONER kaffekoppar som blivit räddade! Det är ju himlastormande mängder.

Jag med en av alla dessa 1,5 miljoner koppar kaffe som räddats.

#RäddatKaffe av Circle K & Löfbergs

Förra veckan fick jag träffa Löfbergs och Circle K och höra om deras fantastiska projekt. Detta var verkligen nyheter för mig och en rejäl ögonöppnare.

Vi välkomnandes med en kaffebellini. Det var en verkligen höjdare. Kolla in recept HÄR.

En kopp espresso består av 64 bönor. Och varje böna är handplockad, kärleksfullt odlad och att då veta att hela 1,5 miljoner sådana här koppar riskerar att bli svinn gör ju ont i själen.

80–90 % av kaffets klimatpåverkan sker i odlarland, och därför är det extra värdefullt att minimera svinnet av färdig produkt. 

Kaffebönans olika stadier.

Helt unik blandning – varje gång!

Men hur tar man svinnet och gör till en lyckad blandning? I projektet använder Löfbergs kaffeexperter olika sorters kaffe och kombinerar dessa till en unik blandning, utifrån tillgång. Det betyder att samma kaffe aldrig kan kopieras, varje batch har en helt unik smakbild. Denna gång är resultatet ett mörkrostat, välbalanserat och fylligt kaffe, med toner av kakao och torkad frukt.

Gillar du också statistik? Då ska du kolla in dessa siffror. Miljövinster med det räddade kaffet:

• satsningen säkerställer en besparing på ca 60 ton CO2 under första året
• användningen av bekämpningsmedel minskar med 140 kg
• en yta motsvarande 24 fotbollsplaner ställs om till hållbar produktion

Utöver att det är ett räddat kaffe som gör gott för klimatet är det också ett fantastiskt GOTT kaffe. Jag som gärna har mjölk i mitt kaffe blev överraskad över att det var supergott utan.

Så om du nu är på vägarna så ska du till Circle K för en riktigt god och räddad kopp. Kaffe som är gott och gör gott!

Inspiration till höstdukning är precis det jag ska bjuda på imorgon i Nyhetsmorgon kl 09.40 men jag måste ju såklart även samla ihop dem här.

Hösten innebär att vi kan och vill samlas inne igen. Sommarens härlig långbord i trädgården är det inget fel på men efter några månader längtar vi in. In i en mer tillåtande värld. Vi kan dimma ner och tända ljus vilket alltid är det bästa tipset för att städa, ha ha. Maten kan serveras i stora grytor som alla kan ta av och plockbrickor är det bästa att både göra, servera och som gäst få njuta av.

Att duka fint och lägga ner energi på att skapa ett härligt bord att bjuda in sina gäster till ska inte ses som något svårt eller kravfullt. Tvärtom skulle jag säga för det finns nu tid att göra härliga bord. Och jag vill ge några av mina bästa tips så det inte ska ta lång tid, kännas svårt eller kosta mycket.

Varför göra dukningar? Jo för hur känner du dig när du blir bjuden hem till någon som dukat fint? Visst känner du dig extra välkommen. Precis som maten kan ha planerats i dagar tycker jag dukningen kan få sin kärlek. De som möter ditt bord kommer känna att du verkligen vill ha dem där.

Inspiration till höstdukning – vackert, enkelt & mysigt

Innan vi börjar vill jag starta i kvällens kronologiska ordning med det första du möter gästen med: fördrink och förplock.

Inget känns mer avslappnat som att samlas runt en skärbräda av alla goda grejer man tänka sig.

Om vi sedan tänker på vad en höstdukning i sin komprimerade form är så skulle jag säga att det ska vara ombonat.

Ombonat kan betyda att man egentligen bara adderat på något från sin vardagsdukning. Om du aldrig använder duk – lägg på en och du känner redan att det blir skillnad.

Ta ner rummets elbelysning och ha mest levande ljus och det blir genast något annat. Om du har mässingsljusstakar eller färgade ljuslyktor så blir det värme och ombonat på en gång.

Inte jättemycket detaljer på bilden ovan men med mycket tyg så som duk och servett samt varma färger på detaljerna. Sen när ljusen tänts och mörkret sänkts…

Blir det en stor värme.

Mönstrade dukar ger sådan härlig känsla. Ett tips är att då ha enfärgat porslin så det inte blir för mycket som möter ögat. Håll gärna en färgskala men blanda massa stilar. Antikt, loppis och nytt. Det funkar jättebra att blanda så länge en färgskala hålls.

Att ha tallrikar i nivåer, flera tallrikar så som mattallrik, förrättstallrik och någon typ av liten assiett ger bara det känslan av matigt. Att här kommer vi njuta av godsaker länge. Om alla  sedan inte används tycker jag inte spelar någon roll. Kanske lilla skalet ovan används men inte den mindre tallriken – plocka då ut båda när den rätten är klar.

Tallriksunderlägget har fått sig ett uppsving igen. Och gärna på en duk. Tallriksunderlägget blev poppis nån gång på 80-talet när duken försvann. Och sen för ca 10-15 år sedan klev duken in på riktigt och tallriskunderlägget försvann. Nu är de tillbaka tillsammans med duken. Nu snackar vi ombonat.

Det är också en mycket bra sak för att visa vägen till bordet. Är det tallriksservering, också det är hett nu med inspiration från restaurangerna, så är det fint med underlägg så det inte är helt tomt på ens plats.

Och just med att visa vägen: det är så trevligt med bordsplacering. Tar ingen tid att göra och gästerna SKA ju faktiskt sätta sig så varför inte hjälpa till med det? En papperslapp med ett namn räcker men är det höst – varför inte använda det som hösten bjuder på som höstlöv…

eller kastanjer. Är du duktig kan hela namn skrivas annars duger initial.

Är det ett långbord med gäster runt hela bordet bör dekorationerna hållas låga och ljusstakarna vara höga. Då är det lättare att samtala rätt över bordet.

Är det färre gäster kan en rejält maffig bukett ställas i den ända av bordet där ingen sak sitta.

Dekorera med det ätbara

Men man måste inte ha blommor. Något väldigt vackert just nu är alla fantastiska grönsaker, rotgrönsaker, pumpor, nypon och äppelgrenar som nu är i säsong.

Säg dem på rätt på bordet, lägg på stora fat som stilleben eller vid varje plats. Och det bästa är ju att dessa dekorationer kan nästa dag bli till en god middag. Pumpasoppa, gratinerad pumpa eller pumpapaj är bara några förslag. Vackert och funktionellt.

Ge energi till den långa middagen

Sedan så har vi det där med att det ska vara trevligt också. Hur snyggt du än har dukat, hur god mat du än lagat så ska det ju vara härligt att umgås. Jag tycker att en kväll med middag alltid mår bra av att gästerna får upp å sträcka på benen mellan varven. Kanske att efterrätten serveras i annat rum? Om du har kök och matrum separerat är det enkelt gjort men om du har öppen planlösning så duka upp efterrätten på köksbänken och låt gästerna ta där. Blir sådan energipåfyllnad av att få röra på sig.

Annars är ett tips o ni är många att låta varannan gäst hoppa två steg så alla får nya personer bredvid sig. Nya samtal och helt ny energi på en gång!

Det var ett gäng tips från mig och jag hoppas det var något av dem som gav dig inspiration. Och slå på TV4 imorgon 09.40 så ses vi.

Va där ett halloweenpynt? Jo det är väl i grund och botten något som skaver, något som får tankarna att dra åt det lite läskiga, smutsiga, förgängliga och ruttnande nästan.

Så när jag såg att min fina bukett var rejält vissen och redo för att slängas på komposten hejdade jag mig.

Den var ju fortfarande vacker i sin lite vissna utstrålning. Den må vara vissen och ha tappat sin stjärnglans så det tog emot att slänga den. Då kom jag ju på det smarta – från en oönskad vissen bukett till ett ytterst medvetet val av halloweenpynt. Ha! Det gäller att tänka positivt!

För visst är de vackra även efter sin ungdom. Skönheten behöver ju inte alltid ligga i det där allra piggaste och fräschaste kan jag tycka. Sa hon som nu är 47,5 år…

Ju mer jag ser på bilderna desto vackrare tycker jag de är.

Så med detta sagt vill jag säga Glad Fredag med en fredagsbukett av det lite vissna slaget.

I lördags var jag, maken och två kära vänner på Omaka som vi velat och försökt gå på länge. När det äntligen blev av så var det oktoberfest minsann! Och den helg då restriktionerna släppt. Vilken tajming, vilken lycka!

Barnen var världens lyckligaste över att få sällskap av favoritbarnvakten så att lämna dem var nästan så att de kastade ut oss. Det gjorde att vi kom förtidigt till Omaka och tog ett barbord.

“Vill ni inte börja med två ostron och kallsup?” var frågan från personalen. Så klart vi ville.

Mina damer och herrar: en stilstudie i hur man äter ett ostron. Varför jag ser ut som en en nyvaken uggla på sista bilden är för att ostronet hade en citrusgelé. Mycket överraskad kan jag säga. Ihop med kallsupen – som var ett saltöl, blev det perfekt. Var för sig var det rätt kärva och svåra smaker men ihop blev det ett halleluja moment!

Restaurang Omaka är inte bara en restaurang utan kanske allra mest ett bryggeri. Här är det bryggmästaren Hedda Spendrup som för familjens känsla för dryck vidare. Hon har skapat denna plats själv och brygger de mest spännande ölen på marknaden.

Miljön är urban. Många blandade stilar på en och samma plats.

Vet ni vad jag älskar: När man slipper tänka själv på restauranger. Det är nu oktoberfest och med det är det en färdig meny som man bara sätter sig ner och blir serverad, tallrik efter tallrik.

Kockarna har tänkt till och kommit på vad som är bäst i säsong och med en flirt åt den tyska öl- och matfestivalen som oktoberfest just är.

Vi var fyra stycken så två tallrikar av varje rätt placerads på vårt bord och så fick vi dela. Sånt är härligt också.

Och überhärligt var det underbara bandet som gladde oss med ompa-ompa-musik. Är det oktoberfest så är det!

Som sagt: oktoberfest! Mätta glada och alldeles lyckliga över att få gå på restaurang som förr tackade vi för oss. Först måste man ju gå till puderrummet.

Och där måste väl ändå Stockholms mest spektakulära handfat finnas?

Aningen speciell. Och speciellt är även varje toalett. I de olika toalettrummen spelas olika sorters musik upp. Eller musik kanske är fel. För mig som är född på 70-talet var det vinst båda gångerna jag var där inne: första besöket var det signaturen till Teenage mutant ninja turtles och den andra var det en bit ur Bamse som flödade ur högtalarna. Jättekul!

Men vi ville vidare

När nu restriktionerna släppt och ställena höll öppet – skulle man då inte passa på att besöka en bar på vägen hem? Klart vi skulle!

Några kvarter bort på Odengatan ligger Balzac. Den ska nog vara så parisisk den kan men vet du – jag tänker snarare på en bar i New York som försöker se ut som i Paris. Förstår du vad jag menar. Jag fick ett sug efter Paris och den makalösa Bouillon Chartier vi var på.

Sitta i bås – det är så härligt. Nu hamnade inte vi där men det är något med restauranger som ha bås. Det bjuder in till att stanna länge. Det gillar jag.

Med ett glas hasselnötslikör i magen tackade vi Stockholms nattliv för denna gång.

Vi hoppade in i en taxi ock skulle hem. Passerade barer och restauranger som hade öppet och vi såg hur folk verkligen njöt av att få umgås. Det märktes. Jag däremot längtade bara hem till kudden. Ostron, ompa-musik, stora ölsejdalr, rinnande tuttkranar, resa från Tyskland till New York till Paris och den sena timman hade tagit på mig. Nu fick det vara nog.

Jaha, då blev det VAB idag och då vi är lyckligt lottade med barn som verkar ha immunförsvar starkt som Karlssons klister blir vi lite chockade när det väl sker.

Dagens schema med möten och uppdrag får ställas om. Inga konstigheter – det löser man bara. Det är en egenskap alla föräldrar liksom får i samma sekund som man får höra första hjärtljuden på MVC tror jag.

Det som alltid ställer till det är hur den enooooormt långa dagen ska spenderas för det sjuka, men inte jättesjuka barnet. Jag är helt allergisk mot att sätta barnet med en skärm då det nästan då känns som en vinstlott att vara sjuk. Inte så att jag vill straffa den krassliga knodden utan bara att normaltillståndet med skola och aktivitet ska kännas mer lockande om du förstår vad jag menar. Samtidigt så önskar jag få lite gjort, en klassisk vobb; vab + jobb.

När jag var sjuk som barn gick min kassettbandspelare varm. Alla sagor, musik och av nån anledning band med musikaler som Cats gick på repeat. Och som du kanske kan gissa var utbudet av kasettband inte det största. Lyllos då alla barn som kan få tillgång till Spotify!

Tips till alla VAB – massa lyssnatips på sagor

När jag nu snabbt i huvudet inför denna dag gick igenom vad jag kunde sätta på för något åt vår lillkille blev det:

• Det finns en grym spellista med ALLA Disneysagor samlade så det bara fortsätter och fortsätter. Tom jag gillar att lyssna på dem. Skönheten och Odjuret, Askungen, Toy Stories mfl.

• Om du är i samma generation som jag minns du Trolltider. Bara vid första sekunderna slängs jag tillbaka till tv-soffan och den bästa julkalendern genom tiderna. Då sagan inte har nåt med julen att göra funkar den närsomhelst.

• En favoritsaga är Pelle Svanslös. Älskar rösterna från Lill Lindfors, Ernst Hugo Järegård och Björn Gustavsson

• En riktigt bra film men kanske ännu bättre album är Krakel Spektakel

• Dunderklumpen! Finns det någon mysigare saga???

• Jo det kanske skulle vara Astrid Lindgrens sagor då då, ha ha. Rasmus på luffen, Bullerbyn och Pippi mfl. En sagoskatt!

• Helt Sant är ett poddprogram från Sveriges Radio och det är ett riktigt grymt program. Skratt blandat med kunskap. Så himla bra program. Speciellt de första säsongerna med Jesper Rönndahl och Josefin Nilsson så spela upp dem baklänges, från äldst till nyas.

Har du fler lyssnartips? Jag tar gärna emot dem.

Om barnet är så där på-sista-dagen-innan-skolan-igen-sjuk/frisk kanske en massa tips på pyssel till barn var ett gott förslag. Kolla HÄR för alla mina samlade pyssel tips för barn.

Ja och sen kan man ju spela spel ihop också mellan varven. Barnen har lärt mig spela kortspelet Dam. Riktigt kul

Så nu tar jag tag I denna dag. Hoppas du får en fin och friskare dag än hos mig.

Reklam för min bok Julprassel & decembermys

Om en vecka kommer jag för första gången få hålla i min bok Julprassel & decembermys. Det är en dröm som gå i uppfyllelse vilket du vet som följt mig genom åren. Du kan läsa om min långa resa HÄR, en tio-årig dröm som sagt.

Boken finns alltså inte ännu utan går att förbeställa och även förbeställa med signering vilket jag då ska göra på måndag och tisdag nästa vecka. Vill du ha ett signerat ex så ska du förbeställa nu för sen är det “vanlig” beställning. Så klicka dig HIT och gör din beställning.

Och vet du – nu ska du få höra något storartat! Min bok har nästan sålt slut så redan innan ens boken finns så trycks det en andra upplaga. Kan någon ta fram ett gäng klädnypor och fylla min arm för hur mäktigt är inte det???

Det är en mysig och var jul vi har framför oss. Jag är så själaglad av att jag ska “få vara med” och fira jul med alla som beställt boken.

Så jag vill inte stressa dig, ha ha, men om du vill ha en bok från förstaupplagan och med signering så får du göra ett köp nu.

Det ska bli så overkligt att få hålla boken i min hand. Att bläddra mellan sidorna och se mina bilder, läsa mina texter på riktigt. Känna doften av papper och tryckfärger. Känna tyngden av boken. Det kommer helt klart bli helt omöjligt att hålla tårarna inne, den saken är klar!

Tack för att du varit på den här resan. Men den är inte slut, detta vara bara de första 10 åren eller hur??!!

Under middagen nu säger maken “Hörde du att Instagram och Facebook ligger nere?”. Läs HÄR. Det hade jag missat helt. Phu tänkte jag, då jag inte hade någon kund som väntade på att jag skulle posta något i kväll eller på något sätt hindrade mig att jobba.

Sen kom jag och tänka på det här med utveckligen i sociala medier. När jag började blogga 2011 var det bara bloggar som gällde. Att bygga upp följarskaror utanför bloggen var det ingen som satsade på.

Sen kom då Facebook som då var störst som den viktigaste kanalen in till bloggen så då skulle jag starta min facebooksida för att driva trafik till bloggen.

Nån började prata om den nya appen Instagram – var det något att satsa på? Näe för den drev inte trafik till bloggen.

Sen hände något. Bloggare slutade blogga och var bara på Instagram. Bloggare fick namnet influencer. Jag var sen på bollen och låg så efter när jag startade mitt Instagramkonto. Jag kämpade på riktigt dygnet runt för att få det att växa. Varför? Jo för inga kunder ville annonsera eller göra samarbeten längre på bloggar. Läsare valde appar som Instagram istället för att läsa bloggar i webfönster. Kunder och läsare flyttade till Instagram.

Jag vägrade dock släppa bloggen. Det är ju här jag kan skriva hur långa texter jag själv önskar till skillnad från Instagram som har en begränsning på antal tecken samt endast tillåter 10 bilder. Här kan jag ha steg-för-steg i all oändlighet. Nästan. Och vet ni – min trafik har stadigt växt och växt. Jag har aldrig haft så stor läsarskara som nu. Kanske för att vi är få gamla hederliga bloggare kvar? Vi som fortfarande uppdaterar dagligen.

Du kan läsa ett inlägg jag har om hur du hittar bästa på bloggen HÄR.

Och bloggen är så viktig för mig. Det är mitt samlaralbum för de recept jag vill spara, de resor vi gjort eller de tillställningar jag varit på eller haft själv. Här är det ingen som klickar på ett hjärta för att säga om jag är bra eller dålig. Bloggen är min, ägs inte av någon och inte beroende av nån amerikanks app. Och här kan jag ge all inspiration till dig för det är det bästa jag vet. Du kanske googlar “chokladsås” och hamnar här.

Men det får mig att tänka på detta med att så många arbetar med Instagram, är helt beroende av plattformen. Att det är den enda källan till inkomster. Vad händer då som nu när apparna ligger nere? Tänk om de kraschat och inte går att återställa?

Det är då jag är så innerligt glad över att ha kvar bloggen. Här finns allt och bevaras.

Lång utläggning från mig ikväll men det är spännande tider vi lever i. Och sårbara tider.

Till dig som läser detta nu: TACK för att du är här. Hoppas du ska hitta något som inspirerar. Något att scrolla runt i nu när Instagram och Facebook ligger nere. Skriv gärna en kommentar så jag vet att du finns.

Grattis på kanelbullens dag! Eller vad man nu ska säga, ha ha. Du som följt mig vet att jag älskar att baka och det har svischat förbi både en och fem olika kanelbullar genom åren här på bloggen.

Vet inte riktigt varför men i år kände jag inte ett sådant där “Åh vad kul, nu ska det bakas fantastiska bullar!” som jag känt tidigare. Kanske att jag liksom i huvudet är mer fokuserad på julen och min julbok som kommer om bara några dagar eller om jag blivit mätt, bildligt talat, på kanelbullar och denna hype som blir. Jag har alltid liksom varit den som valt min egen väg. Som nu ska “alla” baka galette och då vill jag ju just inte göra det.

Men då så klart jag vill ge barnen bullar så bakade jag i går. När jag väl smulade jästen i bunken blev jag så klart bakglad. Behövde bara en knuff.

Det jag dock inte ville var att göra avancerade bullar. Att göra hederliga rullade kanelbullar efter kransar, flätor, längder, wraps och allt vad det varit så var det back to basic.

Det recept jag använde denna gång var DETTA. Tar lite längre tid men blir den saftigaste vetedegen.

Varianter på kanelbullar

Jag ha, som jag sa, många olika varianter på bullar och om du inte som jag är lite trött och vill göra något annorlunda så kommer ett gäng tips här.

Dessa är kanske de sötaste (!) kanelbullarna jag gjort och de formade jag till små minikransar. Läs mer HÄR om dem.

Detta var året då allt som bakades och lagades blev i wraps. Ja du minns väl semmelwrapen? Läs mer HÄR om mina kanelbullewraps.

Kanellängd så där gudomligt saftig och vacker. Precis man vill bjuda på när man vill plussa för nån. Läs mer HÄR om längden.

Kanelbullefilén – du vet vad det är va? Mitten på bullen så klart, Det är filén. Den saftigaste biten. HÄR försökte jag skapa en endag stor bullfilé genom att trycka ihop alla bullar.

Knepet på hur du enkelt gör en snygg knut som bagarna på konditoriet gör. Läs Mer HÄR.

Detta är min favorit – den vackra runda flätade bullen som blir som en ros på något sätt. Läs HÄR hur du gör dem.

Ja, detta var lite kaneldoftande inspiration från mig. Och du – man kan köpa kanelbullar på allt från macken, via butikens frysdisk till fina-gatan-konditoriet också! Glöm inte det!!!

Klädd för hösten är ett inlägg med annonslänkar

Jag fick frågan om hur jag ville vara klädd för hösten och skulle skapa min outfit för att visa upp. Det blev en mysig, stickad, höstfärgad stil. Något som funkar både på jobbet och hemmavid. Och vara klassisk så outfiten känns rätt i flera år.

Vad är skönare än en stickad tröja just när höstens vindar tar tag i en? Denna tröja med liten krage är en tröja jag både kan ha på möten och mysa runt i hemma i tv-soffan.

Nedstoppad i kjolen blir tröjan genast en mer klädd stil än hemmamysig

Höstens måsteplagg är helt klart den långa täckvästen. Så bra och smidig då den värmer ordentligt utan att man är klädd som en Michelingubbe.  Et riktigt bra plagg för de här övergångsveckorna som är på hösten.

En lång A-linjeformad kjol i cognacsfärgad skinnimitation är helt underbar så här på hösten. Lagom lång för att värma men ändå kunna gå barbent i för som min mamma sagt: benen kan vara nakna för där finns inga organ att värma. Jag (och hon) går gärna barbent så länge det bara går. Men denna kjol är snygg med svarta strumpbyxor eller höga stövlar också.

Värmande och mysiga kläder som passar alldeles utmärkt på både jobb och fritid. Hoppas du blev inspirerad.

Blossa 2021 – vad smakar årets glögg? Jo du den smakar apelsin och tagit sin inspiration från Valencia i Spanien.

Jag tycker alltid det är så spännande att gissa årets smak då de sedan några år kommer med ledtrådar och hintar i sina egna kanaler. Fotboll, apelsiner, tomater, katter, resväska och uppenbarligen varmt resmål är ledtrådarna vi fått. Jag trodde först Mexico men när sedan paellafatet dök upp trodde jag Spanien. Tänk – jag hade rätt!!! Eller, ja tillslut i alla fall.

Detta med årsglöggarna har helt klart blivit en uppladdning för julen och ett av de första jultecknen. Kan man säga jultecken förresten? Man pratar om vårtecken, sommartecken men sällan hör man ordet jultecken? Ja, det var ett litet sidospår men fick mig att tänka.

Som du vet är jag en sann glöggälskare och det är med spänning jag idag tog emot pressutskicket från Blossa med årets glögg 2021.

Blossa 2021 smakar apelsin från Spanien

Och hur smakar den då? Denna vita glögg som har smak av apelsin och solvarma Valencia i Spanien. Jag hällde först upp ett glas kall glögg direkt från flaskan och doftade och smakade. Då var det som precis en av de där perfekta glöggarna man vill ha i jul. Rund, söt och fruktig. Kanske då ännu mer fruktig än vanligt för att det just är apelsin. Det är just en sådan här glögg jag längtat efter. En riktigt julig årsglögg.

När jag sedan värmde den kom syran fram mer och det blev en lättare glögg. Mindre söt och mer fruktigt syrlig. Kanske jag inte riktigt just hittar apelsinen i den varma glöggen men det är ändå helt klart citrus.

Vad tycker jag då om årets glögg från Blossa 2021? Jo jag säger ÄNTLIGEN! Det har varit många år med glögg med lite väl annorlunda smaker som dragit för långt bort från julen. Apelsin är helt klart jul och säkert tycker många det med mig så detta får alla mina tummar upp.

Och flaskan hörrni! Wow så vacker. Spansk men ändå lite svenskt Dalarna om jag sladdar lite i kurvorna. Jag är så glad för denna nyhet.

Vill du se de tidigare årens glögg från Blossa så har jag alla här:  2012, 2013, 2014, 2015, 2017, 2018, 2019 och 2020. 

Som du kanske vet har jag ett förflutet i reklam- och förpackningsdesignbranschen så detta med flaskan kan vara mins lika viktigt som innehållet. Förra året var det en glögg med smak av myntathé och inspiration från Marocko. Det är alltid vackra flaskor och det som jag slås av är att det är på intet sätt längre kopplat till jul. Glöggen är en varm vinterdryck och den glögg som kommer varje år ska nog snarare ses som ett komplement till den “vanliga” glöggen.

Men här kommer då en tanke från mig jag gärna bjuder på: vad sägs om att ha en glögg varje år som har tagit inspiration från julfiranden världen över? Lite mer mulled wine från USA, en gluhwein från Tyskland osv. Jag kan faktiskt sakna känslan av att det är en JULglögg. De första åren var det havtorn, blåbär mm som gick fint ihop med julens övriga smaker. Blossa 2021 tycker jag helt klart visar vägen till detta. Så kul och glädjande!

Nu fick jag se bilderna för julen hos HM Home 2021 och då det varit lite av en grå besvikelse de tidigare pressmeddelandena från IKEA och Åhléns höll jag andan när jag skulle scrolla ner och se dem.

“Åh nej! inte ännu en grå jul med torra grenar som det hänger julkulor på”, tänkte jag när jag fick se de första bilderna. “Vad är det som händer???” ville jag fråga datorn.

Sedan när jag scrollade lite till kunde jag andas ut. Det kom bilder med mer julkänsla, mer värme och den julen i alla fall jag så himlans gärna vill ha i år.

Jag är faktiskt på riktigt förvånad över mycket av det butiker, kedjor och varumärken har visat för julen 2021. Väldigt tillbakadraget och svalt. Är det inte i år vi vill ha en massa värme, jul och liksom gå bananas på röda tomtar, ljusslingor och stora dukningar? Kan det vara så att dessa bilder skapades i våras när det fortfarande var fulla restriktioner och osäkert hur julen skulle bli? Kanske det men ändå, man kan ju ha en massa julstämning även om man “bara” är ensam eller ett fåtal.

Det är i alla fall så jag tänkte när jag skapade min julbok – att det är just i år vi tar ut svängarna och går all in på julen. Men jag är kanske inte som de flesta…?

Sluta prata – nu tar vi och tittar på…

Julen hos HM Home 2021

En sval och vintrig jul där vitt, grått, brunt och grönt är färgskalan. Vad tycker du om det? Väldigt snyggt och hållbart då det absolut kan vara en inredning, dekoration och pynt som kan få hålla hela vägen till februari.

Väldigt sobert och stiligt som jag vet att många gillar. Med trä till blir det skandinaviskt och stilrent. Ser lite så där dyrt och exklusivt ut. Jag glömmer för ett ögonblick att det är HMs bilder jag tittar på.

Jag är en av dem som i år kommer satsa mest på julens blommor och gröna levande detaljer. Här är det några få grenar, kottar, valnötter och ved som sätter stor del av stämningen. Detta ihop med något av mina gamla, ärva detaljer så är det mycket så som jag skulle vilja ha det. Men saknar det röda här. Så skandinavisk är jag alltså inte… Eller mer almogeskandinavisk då.

Kan vi sluta med dessa grenar? De har återkommit nu lite för många gånger på julens bilder och jag får absolut NOLL julstämning av dem. Jo, de är vackra men på våren med spirande löv till påsk eller med ljus i på senhösten men inte julen. Basta!

Sista bilden jag visar med den vita, svala julen från HM Home. Det jag gillar här är att granen är klädd men får vara en gran.

Okej, nu ska jag visa den andra julen hos HM Home, den röda julen.

Det är inte många saker egentligen som skapar julkänslan men ändå skapas det stämning. Röd soffa, röda kuddar, några få röda julgransdekorationer och två kransar. Inte så mycket pynt men ändå julstämning. Så klart hjälper den varma träinredningen till en massa.

Vad tycker du om denna röda jul, lite 90-talsaktiga julen?

Så här gör man: tygdetaljer i varma färger och gröna julbuketter. Och släng in några levande ljus också. Klart!

Kransarna som förut mest bara var på ytterdörren är verkligen nu en inredningsdetalj. Mina rönnbär jag torkar ser jag fram emot i mitt julpynt.

Någon mer än jag som blir sugen på polkagrisar när de ser denna bild?

Det är inte alla som har en öppenbrasa i hemmet men det är sannerligen en stämningshöjare. När jag bodde i min första lilla lägenhet, en sk studio med bara ett rum och ett litet kök i samma rum, printade jag ut en bild på en brasa och satte upp på väggen. Det blev så fint. Och du vet att det finns brasvideos på Netflix och TV4 faktiskt. Så visa det på TVn så har du brasa i hemmet på nolltid!

HM Home visar en fin julklappsbild. Om jag ska analysera den: Slå in paketen i enfärgat papper, sätt på vackert band i avvikande färg och addera på något kul så som en grangren, eukalyptuskvist, julkula, polkagris eller en liten leksak. Behöver inte vara krångligare än så.

Precis som de tidigare pressbilderna jag fått till mig så saknar jag bilder på det dukade bordet.

Detta lilla mys vid soffan är det närmsta jag ser vad det kommer till att äta något.

Och denna lilla vintriga drinksituation. Jag ser fram emot att få se mer för det måste väl komma bilder på fina dukningar?

Uttrycket att man visar vad skåpet ska stå älskar jag. Om man backar lite från scenen där det sker så är det alltså någon som inte bär det tunga skåpet själv som bestämmer och visar tydligt, säkert med hela handen, var skåpet ska ställas ner. Hur många gånger önskar man inte det – att man får vara den som oemotsagd få bestämma det slutgiltiga?

Nu var jag kanske inte så barsk som uttrycket säger ovan utan mer med en “visst blir det bra här?” när skåpet bars in. Lite trevligare men familjen vet nog att det inte var en öppen fråga utan mer en retorisk sådan. Jag visste exakt vart skåpet skulle stå.

Men vad är det för skåp då??? Jo, detta är ett skåp som funnit i mitt föräldrahem och mamma hade alla sina vackra dukar i det. Jag älskade att öppna den knarrig dörren, känna doften av sköljmedel och mjukt tyg. Varje gång dörren öppnades var det också första steget på festligheter. Först på med duk, sedan resten. Mamma dukade varje helg för stora, roliga, kreativa middagar. Om du någonsin undrat vart jag fått all min inspiration ifrån kanske du nu fick svaret.

När min äldste bror flyttade hemifrån fick han med sig skåpet. Det har passat superbra i hans olika hem och så kul att det fått användas flitigt precis som vackra saker sig bör.

Nu flyttar han och svägerska till lite mindre när mina brorsbarn lämnar boet och detta skåp kunde då få fortsätta leva i mitt hem. Jag blev så glad för jag kände på en gång att det absolut skulle passa bra i både stil, storlek och användning.

Två snabba mobilbilder när skåpet precis burit in. Perfekt där på en gång!

I matrummet har vi en vacker gammal buffé, som det heter, i mörkt trä, köptes på auktion 1999 och på väggen ovanför ett fint danskt vitrinskåp som jag köpte förra året, också det i mörkt trä. Mot den gröna väggen blev det toppen och med detta skå blir det tre fina ting i samma bruna träfärg. Alla goda ting är tre eller hur?!

I skåpet får jag äntligen plats för mitt finaste vit-blå porslin. Nära till bordet som det just ska få dukas upp på.

Nu kan jag nästan smygöppna varje gång jag går förbi bara för att njuta av knarret och vyn därinne. En porslinssamling jag byggt upp sedan 1994. Sakta men säkert fylls det på. Kanske att min samling av jultallrikar dock nått sitt tak. Går ju inte in fler, ha ha.

Det som är lite roligt med skåpets historia är att det är två små hål upptill. Det sägs att min farmors pappa, som var överste, skulle haft en övning med sin dotter (alltså farmor). “Om kriget kommer är det bra om du kan skjuta” så hon fick hålla en liten revolver, luftpistol typ, och ska ha skjutit iväg två skott in i skåpet. Denna historia har vi levt med men jag börjar undra sanningshalten i den. Kan det vara hål efter en hasp…? Inte lika kul tolkning så klart. Barnen älskar att deras morfars mamma var en skjutgalen tjej som sköt vilt i lägenheten i stan förra seklet. Jag låter dem tro det.

Hej på lördagens eftermiddag. Jag njuter av en lugn dag med te och min höstiga mysiga spellista, lyssna HÄR.

Kanske det är lugnet före stormen för ikväll är det faktiskt en 50-årsfest här i grannskapet. Oj så galet dt känns. Att faktiskt ses flera samtidigt. Ska bli så kul och härligt.

Men lite mer lugn först innan jag ska pudra näsan och sätta på läppstift. Byta sockor mot högklackat och sedan öka takten på musiken. Lördag!

Fantastiska bivaxljus i vackra färger. Kommer du ihåg mitt inlägg med hur du kan göra egna ljus? Om inte får du se HÄR.

Hoppas du har en fin eftermiddag och sedan kväll!

Önskar du duka för hösten och vill ha lite tips? Vi hade min kära mor på middag och jag satte samman en dukning och jag ska plocka ut några saker ur den som kanske kan inspirera. Små saker, små detaljer som sätter stor stämning.

Så här års dyker både mat- och dekorationspumporna upp i både mat- och blomsterhandlare. Jag bestämde mig för att inte köpa några då de bara bli liggande och känns… lite fula. Men då mötte jag en hel låda med vita pumpor. Då hände det något.

Det slog mig att de där små dekorationspumporna inte tilltalat mig för de varit liksom för spräckliga och stökiga. Det utelämnar en hel del att jobba med i övrigt vid en styling eller dukning. Med dessa vita blir det instället mycket utrymme för att ha mycket färg runt om istället.

Sagt och gjort: vita pumpor och sedan alla mina ljuslyktor i varmfärgat glas. Jag har sedan evigheter sådana där Iittala-ljusstakar som görs i exakt hela regnbågens alla färger. Nu tog jag fram de som var röda, gula, brända och gröna. Och även de ljussglas med stålvajer som gör att de kan hängas upp – även de i varma och gröna färger.

Färger och värmen från glasen och ljusen för att sedan de svala kala pumporna sätter säsongen.

Jag valde silver till detta och inte mässing för det hade gjort det väldigt varmt. Jag vill alltid jobba med kontraster så kall metall mot de varma färgerna i glaset.

Mycket ljus över hela bordet men endast två höga ljus så man faktiskt kan se varann över bordet. Viktigt att inte skymma synen när man ju just ska samtala med varann. Buketten jag hade här tex hamnade på bänken bredvid (utanför. bild) för den fick inte plats.

Plockar upp den kalla metallen i bestick och pepparkvarn. De gröna små peppar- och saltkaren lirar med det gröna glaset och den varma duken med de brända glasen.

Titta HÄR och HÄR om du vill ha tips på fler höstdukningar.

För ett tag sedan var jag i stan med kollegor och vi skulle äta lunch. En föreslog “den nya italienaren vid Kungsträdgården” och så fick det bli.

Jag hade hört om att gamla Milano blivit en ny restaurang – Ricordi, men inte sett den själv. Det har ju serverats pasta och annat gott från Italien här i vaddå – årtionden?? Man kan säga att pastan och parmesanen sitter i väggarna kanske?

Så fort jag klev in kändes det som om jag just rest till Italien för här var inredningen något helt annat än den grå regniga Stockholmsdagen där utanför.

Marmorgolv, takmålningar, väggpaneler och mycket detaljerad inredning. Och så trevlig personal. Jag kände mig lycklig redan innan jag satt mig.

Jag beställde dagens pasta och i väntan på den var jag tvungen att kolla runt lite.

Jag vet, så här kan man inte ha det hemma men jag lockas alltid av restauranginredningar. Det är alltid mitt svar när jag just får frågan om var jag får min inspiration ifrån: från restauranger. Här ska massa människor känna sig bekväma och personal kunna utföra sitt jobb. Det kräver planering och idéer från detta kan man alltid plocka med sig.

Som här ovan: ha smala hyllplan hela väggen upp till taket så man nyttjar den lilla ytan på bästa sätt och med speglar skapar man rymt åt en yta som är inklämd och helt utan dagsljus.

Blanda ljust och mörkt, väggfasta soffor och mycket allmänbelysning. Jag blir superinspirerad.

Och den ragu som fått koka i evigheter kan jag tro av smaken den hade inspirerade mig också. En bolognese på riktigt här. Så galet gott!

Och sedan var jag en usel kollega för jag behövde springa till möte och smet från notan. Not, jag swischade sen, ha ha. Hurra för smarta betlningslösningar. Och hurra för underbara pastakrogar. Hit vill jag gärna återvända. Då vill jag sitta i Barne med höga klackar, snygg klänning och röda läppar tippande på en sval drink ihop med min snygga karl. Dejtnajt alltså coming up!

Jag fick se pressbilderna för julen hos Åhléns för 2021 och med tanke på den lite besvikna känslan jag fick av julen hos IKEA nyss var jag försiktig med förhoppningarna.

Och sedan ska tilläggas att jag hade lite personliga förväntningar eller vad man ska säga. I somras blev jag nämligen tillfrågad om vårt hus kunde stå som location för Åhlens julkampanj. Att deras julbilder och reklamkampanj skulle fotograferas här hos oss. Det hade inget med mig att göra, jag skulle inte vara med på något sätt men ändå. Nu blev vårt hus bortvalt som tvåa men när jag nu fick se bilderna känner jag igen känslan som det säkert hade blivit här också med den funkisinspirerade miljön. Den miljön de valde är ju dock tusen resor coolare än vårt hus så jag har full förståelse att de valde det.

Men men, nog om det – nu kollar vi in…

Julen hos Åhléns 2021

Förra året var det en väldigt mycket Carl Larsson-stämning över bilderna, se HÄR. Nu som sagt mer funkis och smått urban.

Jag har fått se bilderna men inte tagit del av något pressmeddelande så jag har inte fått höra när sakerna kommer till butik men som så många andra kedjor kan jag gissa på slutet av oktober.

Modernt mysigt. Det är orden jag vill använda. Och inbjudande. Här är det inte superstädat eller raka led utan så där skönt julstökigt som vi alla har det hemma.

Det var inte många stylade bilder som fanns i pressmaterialet utan flera frilagda produktbilder men de visar inte stämningen som Åhlens önskar förmedla men i dessa 6 bilder kan jag konstatera en sak: Du behöver inte köpa nytt för att få en julstämning. Ja men titta på bilderna, det är inte många “riktiga” julpynt på bilderna. Det är gran, mossa, amaryllis, kransar och levande ljus som gör hela stämningen – right?

Som bilden här ovan: Amaryllis, lilla ljusslingan i olivträdet och luciakronan är väl det enda som säger något om vilken säsong vi är i?

Och nu tror du att jag tänker att det är något negativt men jag vill bara skrika rakt ut: HURRA FÖR ÅHLENS! Det är precis så här jag vill att det ska vara. Du adderar på några fina filtar och kuddar i varma färger i din vanliga inredning, fyller på med en massa vackra julväxter och tänder ljus. Det är väl det som är basen. Sedan kan man addera på det där personliga och unika som gör julen till din.

Och så klart har Åhlens en massa julpynt och det visar de upp så här: Så skönt avslappnat och som en bild i farten medan man gör i ordning för julen. Julgransstjärnan ligger där på spiskransen medan man bär in granen typ. Jag känner att detta är så befriande och inspirerande.

Vacker krans som skulle kunna vara på sommartorpet en dag i juli också. Här är det en avskalad men ändå fullt kreativ jul.

Stora vaser med amaryllis – det är nästan det enda pynt man kan behöva.

Var är det dukade bordet?

Nu kan detta inte vara hela kampanjen för det är inte en bild på det dukade bordet. I år när julen är mer efterlängtad än någonsin och vi kan och får träffas – då vill vi väl ha långbord igen. Jag suktar efter dukningsinspiration till jul. Jag ser fram emot att få se mer. För visst måste det komma mer…?

Tur då att jag i min kommande julbok har MASSOR av inspiration för julens dukningar, ha ha.

Och här har vi då den bild som visar att det finns även en lekfull Disney-jul nånstans ändå hos Åhlens. Jag hade älskat denna bild om det inte var för den där diskoslingan som ger ett lila-rosa sken. Det är inte för mig men jag vet att det är massa som tycker motsatsen. Vilket ju är precis som det ska vara. Julen är din och du får pynta och fira precis som du vill. Ceriserosa plastgran med blinkande regnbågslampor och julkulor i form av cupcakes – anything goes så länge det är DIN jul. det är ju därför vi älskar julen. Man får ta i från tårna med just det man själv älskar.

Jag tar med mig härifrån det jag älskar och det är att satsa ännu mer på julens alla vackra blommor. Sätta lökar och köpa snittblommor är vad jag ska göra.

Vad tycker du om denna jul? Får du julstämning?

Att det bara är en månad kvar till min julbok finns i butikerna, både de fysiska och online, måste ju bara firas! Så i helgen bullade jag upp med allt det jag älskar för dem jag älskar.

När jag skrev på avtalet om boken där i våras hann jag inte fira för det var så ont om tid utan det var bara att gå rätt på produktionen. Och ni vet hur stökigt det var med fönsterrenovering och allt. Ja, om du inte minns kan du läsa HÄR.

När bokens allt material väl var klar för att skickas till förlag och formgivning var jag helt slut. Semestern tog vid och jag bara omfamnade sommaren, liksom stängde juldörren. Nu däremot vill jag fira allt jag kan! Det är nära nu!!!

Och vad är det då jag älskar att äta som blir så där extra festligt? Jo, sörru – det är skaldjur och plockmat. Jag bara älskar våra fredagar med plock till förrätt men nu slog jag på stort och gjorde det till en hel måltid.

Egentligen behöver det inte vara dyrt utan bara att det är lite av varje och framförallt läggs upp på det där lite härligare sättet. Tinade frysta räkor med färdig aioli, hederliga burkoliver och butikskedjans egna salami och ost funkar alldeles utmärkt bara det får läggas lite piffigt. En parantes i detta inlägg men ack så viktigt att betona.

Som jag sagt tidigare – det är alltid bra med frukt och grönt vid plock och bufféer där barn är med – plötsligt åker det med en tomat eller gurka.

Nu hade vi sedan tidigare finostar från osthandlaren, maken hade köpt galet god spansk skinka och jag köpte färska räkor. Jag stod på Systemet och ville köpa min favoritchampagne men då den var 3 hundralappar dyrare än andra tänkte jag att där drar jag gränsen. Den kan jag ta om boken säljer bra.

Och sedan ett fång blandade blommor från min blomsterhandlare som jag formade så där yvigt som jag gillar.

På med mysig duk, tallriksunderlägg och fina glas på fot även till barnen. Och sedan min mysigaste spellista i högtalarna.

Då barnen kanske inte blir helt mätta på denna typ av middag kokade jag gnocchi och blandade med pesto som jag vet de gillar. Passade bra till skinkorna och osten.

Det blev en supermysig middag och både maken och jag häpnade av hur länge barnen satt kvar vid bordet. Det var inte bara att jag ville fira, det var som alla ville ses och prata ikapp. Det är sådant som värmer mer än något annat.

Och lille Birger ville också vara med. Mysigt värre med honom vid bordet. Det vet alla kattägare – de gör som de själva vill och det är sällan vår katt hänger med på middagar. Han kanske kände att det var en speciell kväll?

Med god känsla ser jag nu fram emot en månad av pirr och spänning. Hur kommer boken se ut, kännas att hålla i. Åh detta är så spännande.

Önskar dig en fin start på veckan.

Riktigt enkla girlanger av rönnbärsklasar men så vackert. Ja, här kommer ett perfekt tips och höstpyssel just nu. Det är nämligen rönnbärs år i år, big time! Förra året så hade vi inte ett enda, nä faktiskt, inte ett enda här i vårt område. Jag frågade på Instagram förra året om någon hade rönnbär där de bodde och det var nej överallt utom i Gävletrakten.

Jag kan inte svara på hur det är överallt så klart men här är det så mycket rönnbär så trädens grenar liksom bågnar av tyngden från klasarna. Då kommer hjälpande-jag och avlastar, ha ha.

Så klart ska fåglarna få sitt så trädet inte ska bli tömt men det behövdes inte mer än några klasar för att jag fått med mig enorma mängder. För här ska det pysslas vackra dekorationer.

Se alltid till att matcha nagellacket med ditt pysselmaterial, ha ha!

Girlanger av rönnbärsklasar – lekande lätt

Varför denna girlang är så lekande lätt är för att du inte behöver göra något alls! Spänna upp ett snöre eller band, knipsa mindre klasar av de stora rönnbärsklasarna och bara häng dem på snöret. Liksom sära på klasen så den gränslar snöret och den lille pinnen sticker rakt upp. Klart.

Ja i alla fall om du nu inte tänkt valsa runt med girlangen för då bör du knyta fast varje klase först.

Vill du ha tips på fler höstpyssel? Klicka då HÄR för en massa förslag.

Nu var det inte en girlang egentligen jag skulle göra utan jag ville torka små klasar för att senare i vinter tänker jag göra något vackert med dem. Jag tänkte ha de små söta klasarna som julgranspynt. Visst kan det bli fint?

Det var bara en chansning jag tog när jag trädde dem spå snöret. Håller sig så fint där, åker inte åt sidan eller tippar.

Blev så vackert torksträck.

Och så klart vill jag även trä rönnbär på tråd som jag skrivit om massa gånger tidigare under flera år, HÄR och HÄR. Jag ska trä upp fler och få riktigt många vackra röda pärlsnören. Hoppas på fint granpynt där med.

Så om du inte har något att göra denna söndag – ut med dig och jaga rönnbär!

En ledig helg väntar. Eller nja, det ska ju klippas gräs och höstsäd trädgården, åkas med återvinning och allt sånt där man bör och ska göra som vuxen människa. Men alltså inga planer eller bokningar vilket ger en sådan där känsla av att kunna sträcka ut sig. Allt man gör kan stretchas ut, få ta längre tid. Som frukosten.

Då vill jag så klart bygga upp en buffé vilket jag gärna lyxar till det med. Det vet ni sen tidigare.

Nu var det inte det jag ville prata om utan komma med ett tips från en förälder till en annan: Överdriv mängden grönsaker och frukt på helgfrukosten och låt barnen göra sina egna mackor eller hela upp yoghurten.

Plötsligt händer det nämligen. Den där ost- och skinkmackan får sig helt plötsligt en tomat- och gurkskiva. Det. är som byggsatser och det blir ju ett vackrare bygge om man toppar med något från växtriket.

Jag har tänkt på det att vid vardagsmiddagar kan de där gurkbitarna, morotsstavarna eller salladsbladen ratas men vid en frukostbuffé kan de laborera och “bygga upp” vackra mackor. Se där ja!

Passar även på att tipsa om mitt inlägg med massa, galet många faktiskt, tips till brunchen om du vill gotta till det imorgon söndag. Klicka HÄR och se allt.

Äldste sonen har aldrig varit en nej-sägare när det kommer till grönt i och för sig men nu har han faktiskt skippat smöret och kör helst avokado underst. Gott och så vackert!

Det är vår lillkille som är som teflon mot grönt, det bara faller av honom liksom. Men i yoghurten – där får det gärna var all världens frukost. Jag kan nöjda mig med det.

Önskar dig en fin lördag!

Hurra för fredag, hurra för en skön kväll hemma. Här är det, som vanligt på fredagar, inte många knop som ska göras. Svänga ihop en middag med mexikanska förtecken ska bullas upp.

Och kan du nu se vad jag har saknat som barnen på en gång såg???

Majsen så klart. Ja jösses, det är som om skinkan var bortglömd på julaftonen verkade det som.

Kanske att jag i min iver att få med MINA två favoriter glömde bort deras. Förlåt älskade barn. Ska aldrig göra om det.

Vad är mina favoriter då? Jo det är inte bara favoriter om jag ska vara ärlig – det är måsten ju. Det är picklad rödlök och guacamole. Dessa två delar är helt klart viktigast. Jag kan ha alla möjliga olika protein så som kyckling, fisk, vegetarisk- eller köttfärs. Olika sorters grönsaker och olika såser men det måste vara picklad rödlök och guacamole med på buffén.

Picklad rödlök

Skala 2 rödlökar och dela och skiva tunt på längden. Koka upp en liter vatten och släng ner löken i 15 sekunder. Häll av i durkslag och skölj med kallt vatten så de svalnar. Låt rinna av. Koka upp saften av 1 citron, 2 lime och 1/2 apelsin, tillsammans med 2 msk vinäger, 1 msk salt, 1 msk socker och ett par stänk tabasco. Rör tills salt och socker löst sig och häll sedan i en skål tillsammans med löken. Låt svalna.

Guacamole

Mosa 3 mogna avokados med gaffel i en skål. Pressa i  2 vitlöksklyftoroch  juicen från en 1/2 lime. Finhacka en 1/3 kruka färsk koriander och blanda i. Strö över 2-3 duktiga nypor flingsalt och blanda ihop till en fin röra. Får gärna vara lite klumpig för att ge lite känsla. Detta är en ganska barnvänlig variant och vill man ha mer drag är lite finhackad chili att rekommendera.

Det sår aldrig fel – hur mycket guacamole jag än gör så tar den alltid slut. Jag kan göra 3-4 satser och det tar ändå slut. Allas favorit alltså.

Utöver att det är gott, roligt och trevligt att äta tillsammans så är detta verkligen drömmen frö föräldrar för här slinker grönsakerna ner av bara farten. Jo, om mamman nu har köpt majs dvs…

Jag tar helst mjuka små tortillabröd till för det blir så gott och mumsigt då. Hellre lösa nachos vid sidan av än de där halvmåneskalen som bara går sönder.

Och jag som älskar koriander och lime på min tacomiddag har alltid en massa lös på fat bredvid för de som vill addera.

Mysets tid är här med tända ljus och för extra stämning så har jag färgade lyktor. Lite mexikanskt va?

Ja, det var en fredag detta och snart blir det soffmys. Önskar dig en fin fredag!

Jag hade det lite tufft att lära mig läsa. Jag vet inte om det var att bokstäverna inte stod still eller om det jag läste var rent ut sagt tråkigt men jag fick det inte att funka.

Men när pappa introducerade mig till Hercules Poirot, Miss Marple och Sherlock Holmes var det som jag inte kunde sluta läsa. NU var det ju intressant att läsa.

Jag har en bild på en 9-årig Helena på semester på Cypern och jag ligger i hotellsängen med hela ansiktet i en bok och på sängbordet är det staplar av Sherlock Holmes-böcker.

Jag drömde mig bort till en svunnen tid i England där det dracks te i mängder och folk dog som flugor i varje liten by. Hårstrån, gamla fimpar, avryck på speglar och annat var detaljerna som satte det. Åh vilka böcker och jag har tänkt att jag borde läsa om dem.

Förstå då min lycka när jag fick höra om Poirots jul. En Agatha Christie-bok jag inte läst än mindre hört talas om.

Och som den sanna iultoka jag är jublar ju så klart för hur härligt är det inte med allt det bästa jag vet i en och samma bok???!!

Jag har bara börjat läsa och allt känns igen. Recensionerna säger dock att det där med jul är inget som märks i boken. Fasen också! Men jag får väl skapa bilder i huvudet istället. Jo jag tänker att jag kombinerar Poirots 20-tal med Harry Potters Hogwarts. Det låter det va?!

Så, nu ska jag återgå till min bok. Go’ kväll!

Nu är vardagen verkligen igång och familjens schema har satt sig. Jösses vad den där lediga sommarkänslan ändå försvann fort. Roligt hur man längtar efter vardag i slutet av sin semester ändå och sedan bara någon vecka in börjar snegla på höstlovets lediga dagar igen.

Här hemma händer det liksom inte så mycket spännande just nu, mer än att jag snart kommer få hålla min julbok i handen, så vardagliga uppdateringar är inte de mest spännande. Men här om dagen hade jag en sannerligen ovanlig dag och jag passade på att dokumentera med mobilen. Gör du också så – liksom dagbokssparar via kameran?

Jag var uppe typ innan tuppen och med det såg jag de första strålarna sol som kom upp i öster. De letade sig in i badrummet och jag blev vaken på stört.

Varför jag var tvungen att vara uppe redan vid 05.30 var för att vi hade hyrt ut huset till filminspelning. Teamet skulle komma 06.00 och då är det ju fint om man inte står i nattsärken, rufsig och utan linser i dörren kan man tycka.

Jag får ofta frågor om det här med att vi hyr ut huset till filminspelning och hur man kan göra för att också få det. Så här var det: när vi köpte huset berättade de tidigare ägarna att de hade listat huset på olika locationlistor. Dvs produktionsbolag som söker ställen att filma på. Det kan vara en liten 1.a till stora gårdar – allt behövs.

Vi glömde bort det där och efter ca fyra år i huset blev jag uppringd av just en sådan locationscout med frågan om de kunde filma hos oss. Sen rullade det på väldans och vi har haft flertalet inspelningar här.

Det sliter enormt på huset och oss då vi måste hålla oss borta, ibland sova bort. Det har hänt olyckor i hemmet som att golvet började brinna. Läs mer HÄR.

Denna gång packades hela vårt boga på mellanvåningen ner och magisnerades. Lite läskigt faktiskt att se hela hemmet bortplockat. Vartenda glas och tallrik i golvskåpet nerpackat och borta.

Och sedan all utrustning. Enorma mängder prylar bakom kameran man aldrig ser så klart på slutfilmen. Men det är kul att få en inblick i denna värld för en utomstående.

Lille Birger hade ju blivit av med sin fåtölj i vardagsrummet och la sig till rätta uppe i min arbetshörna.

Själv installerade jag mig på Urban Deli på Sveavägen vilket är mitt kontor away from home. Jag älskar att sitta här och störs inte alls av allt liv runt mig. Nästan tvärt om faktiskt.

Jag som jobbat på reklambyrå i alla år är så van vid de öppen kontorslandskapen så det är standard för mig. Sitta själv som jag gör hemma kan ibland bli lite väl introvert.

När jag sitter ute och jobbar är jag sjukt effektiv. För där finns ingen tvättmaskin eller diskhög som ska fixas. Hemmajobb har sina fördelar absolut men att bara ha jobbet att göra ger så klart fullt fokus. Nästan maniskt och jag glömmer bort att äta och gå på toa, ha ha. Springer till damrummet när det nästan är försent.

Jag tog mig här en paus och scrollade bak i min sms-konversation med dottern. Detta är alltså mina först sms till henne efter att hon fick sin första mobil när hon fyllde nio. Riktigt bra snack!

Jag lämnade Urban Deli för att äta lunch och när jag såg på klockan var den 14.32. Hoppsan, ännu en bortglömd lunchtimma. Jag gick tvärs över gatan till ett litet asiatiskt snabbmatsställen dit jag och mina klasskompisar på Berghs alltid gick till för det hade, vilket vi noga kollat upp, fick mest mat för pengarna runt Hötorget. Så tänker studenter. Och frilansande kreatörer…

Jag hade lite tid kvar innan jag skulle hämta barnen på skolan så jag gick lite på måfå i butiker som inspirerar mig. Och ett sådant här blomstrande skyltfönster blir man ju bara glad över.

Då vi inte fick komma hem än så samlade jag ihop barnen och gick till biblioteket. Jag lånade julböcker så klart… Läxläsning för barnen. Åh vad jag inser hur jag saknat bibblan. När vi bodde i stan gick jag minst en gång i veckan till biblioteket med barnen. En plast vi alla älskade.

Efter en turné för att hantera alla barnens aktiviteter med teater, fotboll och vattenpolo plockade jag med sushi och vi gick hem till min mamma som bor 5 minuters promenad oss. Inte tråkiga grejer alls detta.

Sedan fick vi komma hem igen och allt var återställt. Vartenda glas tillbaka i skåpet, varenda tavla tillbaka på sina krok och alla kuddar fint uppställda i soffan.

Men, detta var nog sista gången vi hyrde ut. Det är mer slitsamt än vad man kan tro.

Som jag har längtat. Skansen som är en av mina absoluta favoritställen i Stockholm har jag saknat massor. Vi var där förra sommaren men sen kom jag av mig. Kommit av mig med mycket som många av oss under denna pandemi. Jag ska villigt erkänna att när nyheten kom att de flesta restriktioner kommer hävas blev jag lite “jaha, men hur var det innan då?”. Jag har liksom glömt bort det där med att tänka att allt är möjligt. “Inte kan väl jag boka en weekend till Köpenhamn?”. Men det kanske jag kan?

Hursomhelst – nu var jag ensam med mina tre trallande troll på en söndag och ingen fotbollsmatch eller kalas skulle ta upp dagen. Vad gör vi då? Hänger hemma och surnar på varann, går ut i skogen, eller vad? En granne berättade att hon och ett av hennes barn varit på Skansen. Det var som om jag öppnade min gamla box av möjligheter jag alltid brukar ta av. Oj vad jag stängt min kreativa hitta-på-låda! Skansen får det bli.

Med stora kliv gick vi in.

Den tredimensionella kartan är alltid rolig att starta sin tur med.

Jag märkte att barnens energinivå var rätt låg (ja jösses vad syskon kan bråka!) så det var lätt att förstå att det första vi behövde göra var att äta.

Jag har skrivit tidigare om att Skansen inte har den bästa maten ute på området förutom på Höstmarknaden så nu ville jag välja rätt. Gubbhyllan som ligger precis vid entrén blev alldeles perfekt.

Så vackert där inne. Nästan s man trodde att kvinnor i stora frisyrer under ännu större hattar och långklänningar med släp skulle kliva fram när som helst.

Ingen dålig plats för oss detta. Och det lilla regn som kom precis när vi satte oss blev ett vackert skådespel.

Mums så gott.

Precis bredvid ligger kägelbanan och det var svårt att slita oss från den. Men med tanke på att Skansen är så stort och vi fortfarande var vid entrén kändes det lite dumt att inte uppleva mer, ha ha. Det köpte barnen och vi bestämde att ingen vann och ingen förlorade.

Galejan har äntligen öppnat. Det som varit en gigantisk byggarbetsplats för bygget av vattenmuseet har gjort att Galejan inte varit så kul.

Där har alltid karusell, fiskdamm, radiobilar mm funnits. Nu fanns även roliga utelekar, kinaschack, rockringar, frågesport och annat skoj för barnen. Om du som läser detta och ska till Skansen med barn: lägg gärna nån timma här. Så få som verkligen upplever denna fina del av Skansen. Vi hade verkligen jättekul. Bla upplevde barnen för första gången det jag ägnade timmar åt varje dag som barn: twist. Fattar inte varför det försvunnit. Så kul ju.

Men vidare in nu. Mer att se!

Hej hej från min septemberversion av mig.

Alltid en vända till Bollnästorget. Och det är fortfarande frågan om det blir en julmarknad som brukligt brukar vara just här. Höstmarknaden som är min favoritmarknad är inställd men kanske då det blir en julmarknad. Åh, vad jag hoppas.

Efterrätt så klart.

Barnen ville, och jag med, se alla djur och önskade börja på Lill Skansen. Men de verkade fastna på lekplatsen utanför.

En liten gynnare som fick mig att vilja kolla på Råttatouille igen.

“Wow, kolla där är en påfågel” säger lillebror.

“Jag vill också se, var är den?” säger syrran.

Som gammal kaninmamma ömmar jag alltid för de storörade gnagarna.

Lillbror har fortfarande stark kärlek till hönor.

“Kom mamma, du måste koma hit – här kan du träffa en påfågel!” Ja minsann. Så här nära har jag väl aldrig kommit.

Utan några liknelser i övrigt kände jag mig som denna vildsvinsmamma efter några timmar på Skansen. Läge att vända på skutan och gå mot utgången. Det är bra att tänka på ca 40 minuter innan man måste gå för det tar längre tid än vad man tror att lämna Skansen.

Vi gick genom Galejan igen på vägen ut. Klarade mig från frågor om lotter, fiskdamm eller hjulsnurr faktiskt. Det är väl ett tecken på att det växt rejält de små trollen.

Och det var exakt det vi konstaterade när vi stod vid denna lilla åkattraktion.  De hade minnen av de åkt nån liknande men att det var länge sedan. ja med tanke på att det är 20 kg-gräns var det inte igår direkt. Åh, det högg till lite i mammahjärtat igen.

Storebror har ju växt om mig och dröjer väl inte länge för än dottern är lika lång som jag. Mina små troll. Stora nu!

Så glad att de fortfarande vill hänga med mig tal Skansen. När de inte längre tycker det är coolt – vem får jag gå med då…?

Jag tänkte berätta om bokens omslagsbild för det är som en tidskapsel och kanske kul att ta del av. Bilden som jag tog till ett inlägg HÄR.

Det var den 10/11 2020 och den andra vågen i pandemin var över oss. Maken hade skapat någon typ av hemmakontor i matrummet och han tvingades parera mina fotograferingar och jobb jag gjorde hemma. Jag duckade också allt jag kunde när han hade teamsmöten och stackarn fick flytta hela sitt lilla kontor när jag skulle ta jobbilder i matrummet. Det var konstant kaos för båda!

Samtidigt som det var ett virus som drog över världen var det även en ljuseufori som drog över sociala medier. Exakt alla värmde och snurrade ljus. Starkare ljustrend har väl sällan skådats. Så vackert men då det bara kan göras av parafinljus ville jag inte göra det. ”Kanske jag kan testa med mina bivaxljus?” tänkte jag och gjorde ett försök. Det gick inte! Tvärtom, ljusen sprack rejält.

”Nähä, men vad gör jag med dessa vackra ljus då, som nu är lite skadade?” Jag satte dem i min sjuarmade ljusstake som jag satt samman och gjort sedan 2015. 

Bilden skulle nu tas och platsen jag kände var bäst var så klart i matrummet. Som alla vet är dagsljuset minimalt i november så det behövdes göras NU! Att maken hade ett megamöte i samma rum fick inte hindra mig. Jag klättrade på stolar och bord för att komma i rätt vinkel, spikade upp krans så tyst jag kunde, duckade mellan varven så inte makens mötesdeltagare skulle se en yvig jultoka hålla på. Tände och släckte ljusen om vartannat, flyttade kameran säkert 20 gånger och bytte blommor lika många gånger, allt under tidspress för dagsljuset höll på att försvinna. Det ser lugnt ut på bilden men bakom mig är det alltså ett rum som hanterat en tornado typ. 

Efter en retusch för att sminka över de trasiga ljusen la jag upp bilden: årets julljusstake! Det blev den mest gillade och mest spridda bilden jag någonsin haft på instagram.

När det i våras blev klart att jag skulle få göra en julbok var det många på förlaget som röstade på denna bild till omslag. Tänk om jag vetat det när jag där lätt hukad och på tå flyttade stativ, justerade nypongrenar till förbannelse och rätade upp ljusen under tidspress och liksom konstant i vägen.

Nu pryder den min bok som i fredags var Sveriges FJÄRDE mest sålda bok i alla kategorier. Kolla in HÄR. Tänk så allt kan bli!

Detta är helt klart över förväntan och som sagt – något jag inte i min vildaste fantasi kunde tro där i början november 2020.

Jag blev väckt av sonen som nattvandrat. Jag är usel på att somna om så jag ligger och inväntar nästa sömntåg. Då kom jag på det där med att min bok nu ligger ute till försäljning, att den går att förbeställa med signering. Kan den då ha sålt? Inte kan väl en aldrig tidigare utgiven författare hamna på nån lista tänkte jag, än mindre en sådan nischad bok som julen men ville ändå kolla.

Det gick inte att somna om efter det kan jag säga! Min bok var den fjärde mest sålda boken i alla kategorier!!! Det är helt himlastormande ju. Jag var tvungen att gå ut och in igen och se att jag hamnat rätt och inte på någon sådan där speciallista men nej, det var verkligen sant.

Jag känner mig som en vinnare och att jag tagit guldmedalj i alla sporter man kan tänka sig. Detta trodde jag sannerligen inte för 10 år sedan när jag startade denna resa. Det kan läsa mer om HÄR.

Nu ska jag smälta detta och ta en tredje  kopp kaffe för att kompensera den missade nattsömnen. Men detta är värt all sena nätter och slit. Jag hoppas du ska gilla boken lika mycket som jag.

Ja men då säger jag GLAD FREDAG till dig! Ännu en vecka har sprungit förbi och jag har jobbat med boken som idag går till tryckeriet. Och som jag skrev tidigare idag kan du förbeställa en signerad bok HÄR. Nu är det liksom inget mer att göra, boken ska in i trycket och bli till verklighet. Och jag ska villigt erkänna att jag både är helt utpumpad och helt fylld av energi. Sådan enorm resa detta alltså.

Extra skönt då med att landa hemma denna fredag.

Min vana trogen så har jag laddat och bullat upp i köket för en slapp fredag. Vad jag vill fylla den med variera. HÄR är en ostbricka och HÄR är en blandad charkbricka.

Jag fick frågan på Instagram förra fredagen om hur vi gör med hela vårt fredagsmys, dvs vår mat, när det nu bullas upp så här mycket innan middagen.

Mycket motiverad fråga och jag ska försöka svara.

Innan pandemin så jobbade vi ju inte hemma och barnen var lite utspridda så att samlas hemma och runt ett plockbord var både gott och trevligt men även viktigt. Det liksom satte starten på helgen, tillsammans.

Med hemmajobb blev denna charkbricka lite av en ny ritual. Den blev en fysisk sak för att visa “att nu minsann är vi inte på jobbet längre!”.

Barnen tar och plockar på varsin tallrik och försvinner till sina skärmar då de får skärmtid nu medan jag och maken pratar ikapp, skålar, mumsar och lyssnar på musik i köket. Samtidigt, observera detta, samtidigt som vi lagar den riktiga middagen.

Beroende på vilken mat vi ska äta så är charkbrickan utformad därefter. Är det tacomiddag är charkbrickan bara oliver och nötter typ. Får ju inte bli för mycket plock på en och samma kväll.

Sedan äter vi en middag som ibland är stor och ibland liten och som sagt, då har fredagssnackset innan måttats därefter.

Vi är en salt familj snarare än söt så ingen glass eller söt efterrätt kliver in här.

Efter middagen och köket är städat trillar vi alla ner i källaren där den högljudda fajten om vad vi gemensamt ska se. Är det Idol, Bäst i test, På spåret eller nåt sånt tar vi gärna det för att sedan se film. Och till detta ger jag barnen varsin liten skål med snacks som chips, ostbågar eller potatisskruvar. Jag har tyvärr inte lärt dem att dela för det blir bara bråk så varsin skål blir bäst. Och då blir det bara den enda skålen var för dem. Kanske jag och maken tar en backning på det där som blev kvar till fördrinken eller lite chips i skål för oss med.

Något som jag och maken försöker utmana oss med är att testa nya drinkar. Cosmopolitan dök upp i våras tex. Det är väldigt kul faktiskt. Här blev det en skön retrodrink med Campari, sodavatten, apelsinskiva och is. En riktig sådan där förälderdrink men sippar länge på.

Så, hoppas det gav svar på hur våra fredagar ser ut och kanske det gav nån inspiration? Skriv kommentar om det finns fler funderingar eller gärna hur du och ni myser in fredagarna som bäst. Alltid kul med mer inspiration.

Inlägget är reklam för egen verksamhet

Denna fredag kommer skriva sig som historisk i mitt livs lilla bok för idag går nämligen min älskade julbok Julprassel & decembermys till tryck. Min första bok, min stora dröm och en 10-årig resa har nu kommit till ända. Läs mer om boken HÄR.

Jag sitter precis just nu bredvid en utskrift på de 240 sidorna för att sista gång gå igenom boken. Finns det något kommatecken för mycket, ett ord som är placerat fel osv.  Sedan så är det ingen återvändo.

Jag kan med glädje berätta att nu finns möjligheten att förboka signerade ex av boken. Klicka HÄR för att komma till butiken.

Som du vet var det en väldig tajt bokproduktion där i våras då hela jobbet kom igång rekordsent. Det har gjort att den tidsplan vi jobbat med och mot har varit enormt pressad. Att då hinna med en signering som i alla fall adderar på en halv vecka var omöjligt. Men förlaget Polaris Fakta har på riktigt trollat med knäna och liksom fått fram mer tid mot alla odds så jag kommer kunna signera en del böcker.

Så, nu måste jag gå tillbaka till utskriften och se till att den kommer iväg till tryckeriet och sedan förhoppningsvis vidare hem till dig. Som sagt; HÄR kan du förboka ditt ex.

New Orleans cocktail sauce till shrimp cocktail – räkcocktail på riktigt. Det var ju det jag skulle återkomma med efter den cykelfest vi hade och var på här om veckan. Temat var Hollywood och vi hade fått tilldelat oss att göra förrätt. Vad är mer så där Hollywoodglammigt än en läcker shrimp cocktail tänkte vi?

Jag ska villigt erkänna att när jag tidigare tänkt på räkcocktail så är det som en lite mindre majonnäsig räkröra i ett cocktailglas men det är ju en fuskvariant. Eller kanske en svensk variant? Det ska verkligen vara en cocktail för shrimps. Alltså ett cocktailglas med en dippsås och sedan på kanten hänger stora, rejält stora, räkor. Alltså på riktigt varken mer eller mindre.

Och vad ska man då göra för att få en äkta shrimp cocktail? Man rör ihop en…

New Orleans cocktail sauce till shrimp cocktail

Ingredienser:
2,5 dl ketchup
2 tsk riven pepparrot
2 nypor flingsalt
1 tsk färskpressad citronjuice
O,5 tsk Worcestershiresås
O,5 tsk Tabasco

Gör så här: Riv pepparroten, pressa citronen och häll i resterande ingredienser i en skål och blanda. Smaka av och addera efter tycke och smak. Häll upp i cocktailglas (eller i liten skål som får stå på is i cocktailglasen) och häng upp isade räkor runt kanten.

Extra stora räkor finns ofta i frysdisken hos stora matbutiker. Om du hittar frusna råa räkor kokar du dem i lättsaltat vatten. Räkorna kan med fördel isas innan de hängs på glasen så de är kylda och fräscha vid servering.

Detta var inte sista gången denna rätt serverades i det Lythsak hemmet. Hur lätt som helst att förbereda och den wow-faktor det gav signalerade helt klart att detta var kul. Och det sa slurp vid varje plats. Alla räkor åts upp.

I fredags hade jag lyxen att bli bjuden på en middag och ett kundevent som nog slog det mesta jag fått uppleva. Hemma hos Micael Bindefeld och i hans vackra hus Aspvik bjöd Geberit in.

När inbjudan damp ner så tror jag att jag svarade inom sekunderna. Detta är ju bara för underbart för att missa. Att jag inte skulle känna någon gör mig inget. Det tycker jag bara är kul för det brukar alltid ge så många nya möten då jag liksom tvingar mig till att ta kontakt.

På Strandvägen och kajplats 21 skulle en båttaxi ta mig ut till skärgården. Väl i båten fick jag reda på att turen skulle ta 45 minuter. Jag satte mig tillrätta och fick se Stockholm från sin allra vackraste sida.

Sedan på spegelblank sjö och helt vindstilla med solen som sakta sänkte sig lade båten till och vi fick kliva upp på bryggan där Micael och Petra från Gerberit välkomnade.

Jag har sett bilder på detta vackra Aspvik tidigare och det känns som en ynnest att få se det själv. Och som allt här i livet – allt är mycket vackrare i verkligheten.

Marie Serneholt, Thomas Sandell, Anitha Clemence, Andrea Brodin med man, Andreas Martin-Löf, Jannike Nordström, Mark Isitt, Per Öberg med man samt Petra och Magnus från Geberit var det fina gäng jag skulle få dinera med.

Först fick vi en rundtur i trädgården. Att Micael är dahliakungen är inte svårt att förstå. Dessa är alltså längre än jag och jag är ändå 180 cm.

Sedan fick vi en visning av toaletterna från Geberit, inget jag riktigt trodde jag skulle göra en fredagskväll om jag ska vara ärlig men det var en lyxig upplevelse.

Sedan fick vi gå upp mot växthuset och slå oss ner.

Middagen var gjord av Jonas som driver Den bejublade restaurangen Miss Voon.

Massa spännande samtal om arkitektur, design, mat och annat skoj gjorde att ljudvolymen stundtals var enorm. Det är det bästa betyget på en middag skulle jag säga – att det pågår massa samtal och skratt i hög volym.

När kvällen blev mörk fick jag hoppa in i en bil och åka hem. Fylld av en massa inspiration och fantastiska möten.

TACK för en oförglömlig kväll och middag!

Idag hade jag pressfotografering här hemma, tjohoo!!! Det är alltså bilder på mig som kan skickas ihop med information om min bok. En situation jag som första-gångs-författare alltså hamnat i för första gången. Inte att jag är så nojig över hur jag ska se ut eller bli bra på bild utan mer att det ska bli bra resultat. Att det blir bilder som helhet känns bra. Ja, svår grej att hamna i som helt novis.

Sminkade mig så gott det gick, försökte få koll på håret efter bästa förmåga och kände väl “att detta blir bra, för så här ser jag ju ut” liksom. Men sen kom det svåra – vad ska jag ha på mig???

Det hade jag ju inte tänkt på. Kläder som både representerar mig, ser bra ut på bild och allra helst sitter bekvämt.

Efter ett gräv i min garderob plockade jag fram detta. En look jag ju haft sedan alltid och kläder som säkerligen har ett decennium på nacken. Detta är verkligen jag: stor vid byxa som är tajt i midjan samt en nätt överdel som en tunn skjorta. Då insåg jag att så klart jag ska ha det som jag alltid känt varit jag.

Och i samma sekund förstod jag också att jag måste rensa garderoben, packa ner sommarplagg samt skicka vidare kläder som varken längre passar eller känns som jag. För visst är det så – man skiftar i sin stil men alltid faller tillbaka på en look.

I mitt fall en päronformad look som liksom följer mina egna linje. Det gillas. Så om du också är ett långt päron – satsa på stora byxor. Det är så skönt att få plats!

I söndags kom en liten bit av sommaren tillbaka vilket gladde oss enormt då vi var medbjuden på en tur på våra kära vänners båt. En liten halvdagstripp inåt Mälaren stod på schemat.

Väderapparna hade ju sagt mulet så allt detta var ju en vinstlott.

Sakta började vi ta oss inåt Mälaren. Det är faktiskt ett tips för alla Stockholmare – att inte bara sikta utåt skärgården utan just åka inåt. Mälaren och dess strandlinjer är ju så vackra de med.

“När ska vi åka fort???” frågar tjejerna som inte räds vare sig hög hastighet eller våghopp. Storebröderna däremot tyckte mer om det lugna tempot.

Nu gick det undan och här fick jag hålla i mig hårt. Underbart att känna farten och vattnet.

Vi skulle till den vackra ön och naturreservatet Eldgarnsö.

Där finns en brygga för den båtklubb våra vänner tillhör. Ljudnivåskillnaden från den höga hastigheten på motorn till det stilla klucket här vid bryggan var som mil ifrån varann.

Det är en ö men det går faktiskt att ta sig hit med bil. Bra att veta för oss som inte är båtburna till vardags.

Grillen tänd och magen kurrig.

Metspön som fanns i båten togs fram. Vid grillen fanns en sådant där grillgaller för fisk så om vi fick en abborre kunde det bli färsk grillad fisk till lunch. Men det var bara mört som nappade och de släpptes tillbaka i sjön. Till deras stora glädje.

Sjalett. Jag sa förra sommaren att jag skulle bli ett med sjalett och ha en sjalettsommar men då kom jag av mig. Kanske ska bli en sjaletthöst för mig istället???

Så där ja! Nu börjar det likna något. Känner du doften?

Världens bästa buffé!

Det här med att göra rullar i libabröd var toppen.

För att förtjäna gofika och få lite steg så blev det nu en promenad på ön.

Mycket att se och upptäcka minst sagt. Tyvärr ingen svamplycka av ätlig sort denna söndag heller. Vad är detta??? När alla andra verkar liksom tråla kantarell och Karl Johan går vi lottlösa. Men men, det är ju min vana trogen kunde vi ju konstatera förra söndagen, eller hur?!

Även en ö kan kännas som inland och Emils Småland.

Nypontider minsann. Vi pratade lite om olika saker man kan göra med nypon och jag fick ett mycket spännande tips jag vill prova.

Vilket helt magiskt päronträd och på riktigt gigantiska päron.

Här har bävern varit framme. Om jag skulle behöva lite träflis vet jag vem jag ska ringa. Helt otroligt hur den lille gynnaren kan gnaga alltså!

Fantastisk utsikt och vy. Tacksam till tusen för denna dag.

Papporna hade ett snabbare steg än mammorna och när vi kom tillbaka till bryggan var de i plurret.

Jag var inte så övertygad så jag avstod. Ingen var förvånad.

Sen var alla värda bulle, choklad och godis. Satte kurs mot hembryggan igen och mumsade ikapp med vågorna. En söndag som kändes som en hel helg.

Tack S & B för en fantstisk tur.

Jag går backen genom parken upp mot torget för att handla. En väg jag gått säkerligen 2-3 gånger i veckan dessa 8 år vi bott i huset. Och minst lika många gånger per vecka mitt livs första 20 år då jag också bodde här.

En väg jag gick hand i hand med min morfar som tog hand om mig om dagarna när jag var liten och gick dagliga promenader med. En väg jag gick med studentmössan i handen till gymnasieskolan. Samma väg jag gått med barnvagn i ur och skur. Jag kan denna väg och som barn fantiserade jag ihop att de stora sprickorna i asfalten var en vulkan som skulle explodera vilken sekund som helst. Eller att en gigantisk t-rex hade klivit där och skapat sprickor. Inte att det är de stora ekarna och tallarna som står här har enorma rötter och som puttar upp marken…

När jag nu kom gående med tomflaskor i dramaten för att panta och inhandla frukostmat tjöt jag till. Högt. Ni vet när man inte kan hejda sig utan ljuden liksom bara kommer ur en för att man hamnar i chock.

Min väg renoveras. Där borta där vägen delas är översta lagret av asfalt avskalat för att läggas nytt och bakom mig är det stora grävskopor.

Nu skulle normala människor säga “ja men det var på tiden – här har vi i nästan 50 år haft en trasig väg!” men inte jag. Här tar min sentimentala och nostalgiska själ över. Mina historier om vulkaner och dinousarier har jag överfört till mina barn och de säger samma sak själva. “Visst var det verkligen en jordbävning här när du var liten?” frågade sonen. Ge mig en Oscar för övertygande skådespeleri tack!

Vi är alla olika och jag är av en blödig sort. Inte att jag är überkonservativ, vill inta att saker ska “vara som förr” eller att man inte ska bygga nytt tex bara det att det vissa saker är som gamla snuttefiltar. Tryggt. Minnen.

Jag är en av dem som inte kan höra de första tonerna av Den blomstertid nu kommer eller Luciasången utan att börja gråta. Den pinsamma mamman. Men att ha känslor är väl inte att vara pinsam? Kanske lite pinsamt att där i parken, med dramaten fylld av pantburkar, ge ifrån sig ett tjut – det kanske var pinsamt men annars? Att fälla en nostalgisk tår vid första advent – det är väl fint?

Jag har ärvt detta från min käre far, det vet jag. Som när jag var 17-19 nånting och satt hemma själv och kollade på Pretty Woman på tv och pappa kommer ner från övervåningen precis i slutscenen. När Richard Gere står upp i limosinen och klättrar upp för stegen, du vet. Pappa sätter sig bredvid mig och ser alltså endast slutscenen. När filmen är slut och jag vrider huvudet mot honom rinner tårar ner för hans kinder. “Åh vad fint!” säger han. Fina pappa – som jag saknar dig!

Nä nu börjar jag böla igen. Typsikt! Så blödig men glad över det. Älskar att liksom KÄNNA! Men att bli tårögd av att en liten promenadsträcka ska asfalteras om – det är väl att ta i?

Min fina julbok Julprassel och decembermys är inte färdig, den har inte ens gått på tryck men den finns redan i näthandeln. Jag kan inte med ord säga hur stort detta är för mig. Att min dröm sedan 10 år nu blir till verklighet. Alldeles snart! Du kan lägga en bevakning på den HÄR och sedan få meddelande om när den finns på riktigt.

Som jag kämpade där i maj och juni med att skapa min drömbok på endast 8 veckor samtidigt som vår spis var trasig och diskmaskinen dog, fönstren var igenbommade för renovering, maken fyllde 50, pandemi, storbarnens fritids var nerlagt pga samma pandemi, detektivarbete att hitta ischokladformar och julskinka mm i juni, rekordregn som täckte golvet i källaren och efterföljande värmebölja i ett igenstängt hus. Att samtidigt då sätta igång med produktionen helt ensam med min högsta dröm, skapa min bok, var som att vara på sin drömresa men att bagaget inte kom med. Du är på ditt drömställe men i obekväma kläder och utan linserna som ligger kvar i väskan. Du är där, känner dofterna, hör ljuden men kan inte riktigt njuta. I sanningens namn var det en mycket tuff tid.

Nu däremot! Nu är jag på min drömresa med allt bagage och det verkar som om jag uppgraderats till och med och fått rum med havsutsikt och no limit på roomservice. Allt har gått så bra och att få jobba med gänget på Polaris Fakta har varit en enda lång sträcka av skratt och hejarop. Jag får jobba med Sveriges absolut bästa formgivare gör att boken också blir såååå fin. Mina bilder, mina texter, tankar, tips, historier och minnen landar så fint mellan pärmarna.

Jag hoppas du ska gilla den och framförallt få en fin jul ihop med den. Snart finns den att förbeställa och lägg en bevakning så får du reda på när den finns på hyllan på riktigt.

Nyp(on) mig i armen. Sker detta på riktigt nu alltså. Jag vet inte om jag riktigt vågar tro det för än jag håller den i handen. Åh så spännande!!!

Idag är det baconets dag! Eller internationella bacondagen som det heter. Detta måste ju bara firas och då tänker jag ge dig ett dundertips till när det kommer till bacon: använd bacon som krydda.

Jo så klart kan ju bacon användas som sig bör i sin helhet men det visste du ju redan. Jag tar bara uttrycket “just add bacon” till sin rätt. För du har hört det uttrycket va? “Tillsätt bara bacon” om jag översätter. Och det är ju sant, om man som jag älskar bacon.

Med sin sälta och rökiga smak passar bacon finfint till så mycket men kanske du inte önskar ha en stor skiva bacon på din vackra rätt? Det är här mitt tips kommer in – du gör flingor av det och liksom flingsalt strösslar baconflingor över din rätt.

Jag kommer här visa det i form av en kantarelltoast men du kan ju välja vilken rätt som helst; på din matiga sallad, på den krämiga pastan eller bara på ett hederligt stekt ägg. Allt blir lite godare.

Kantarelltoast med baconflingor

Ingredienser:
4 skivor bacon
300 g rensade, skurna kantareller
2 msk vispgrädde
salt, peppar
2 skivor toastbröd, gärna surdeg
2 msk fint skuren salladslök

Gör så här: Hetta upp en stekpanna och lägg i baconskivorna. Stek dem så länge att de blir mörka och minskar till hälften i storlek. Lägg dem på ett fat eller skärbräda med hushållspapper.

Häll i kantarellerna i baconfettet i samma stekpanna och stek dem tills kantarellernas vätska kokats bort. Häll i grädde och låt den koka in i svampen. Smaka av med färskmalen svartpeppar och eventuellt flingsalt.

Ta de svala baconchipsen och smula dem på ett fat med fingrarna. Blir som baconflingor eller baconströssel nästan.

Lägg upp de stekta kantarellerna på smörat rostat/stekt bröd och toppa med salladslök för att sedan strössla över baconet. Servera omgående.

Varför bacon som krydda?

Vi är många som försöker lägga om vår kost till att bli mer vegetarisk men kanske behöver lite hjälp att fasa ut det animaliska. Då kan detta vara en sak att liksom tänka vegetarisk mat men att använda animaliskt protein bara som krydda. Att liksom vända på det hela – förut fokusera på köttet/fisken/fågeln och addera på det gröna. Nu tvärtom alltså.

Första bilden en god kantarelltoast och sedan de andra med sjukt galet god kantarelltoast!

Nu är det som sagt baconets dag och då vill jag även tipsa om fler rätter:
• Brunchvåfflan med äggröra, bacon & lönnsirap
• Min favoritpizza med svamp, lök &… bacon!
• Kroppkakor med svamp- & baconfyllning

Julen på IKEA för 2021 damp precis ner i min mejlkorgen och jag kan ju inte bara sitta på den utan att visa upp till er som inte fått den eller låta den gå okommenterad.

Jag vet att det är många som är spända på IKEAs jul för den är alltid väldigt genomarbetad och planerad. Med de muskler denna svenska stolthet har gör att deras jul liksom sätter stor prägel. Kolla in förra året HÄR där det osade jul om varje bild!!! Så det var med stor förväntan jag öppnade upp mappen med julbilderna. “We believe the everyday should feel a little more special at this time of year” säger pressmeddelandet. Detta blir nog bra.

Men! Förlåt men så oinspirerande. Jag visar här först en bild jag gillar för att ni ska få lite mys när vi nu ändå ska prata jul men vidare…

Att IKEA går på en sval, skandinaviskt, ljus jul är ju trevligt och något många gillar men vad hände med julkänslan? Förlåt men är inte detta bara ett tråkigt påskris?

Jag uppskattar att man inte alltid tar julbilder i helt ouppnåeliga hem á la sekelskifteshus med 3,5 meter i tak och stuckatur men även en funkislägenhet kan bli mysig. En plastgran (inget fel på dem, jag har också en) i ett hörn räcker inte för att göra en hel jul.

Nyheterna för julkulorna är de jag sett i två-tre år på Pinterest. “Gör om dina julkulor till söta rävar, renar mm”.  Slingan med ljus och guldblad får dock 5 av 5 från mig. Den älskar jag.

Bildmaterielet var alltså flera olika av denna avskalade stil som fick mig att tappa julstämningen (och jag inte ville ladda ner) men sedan fanns det några som jag däremot gillade och jag absolut inspireras av.

IKEAs svenska arv med dessa fat, korgar och grytunderlägg är verkligen fina och funkar hela året men med röda äpplen och nejlikeapelsiner blir de helt ljuvliga till jul.

Färgat glas! Som det kommit tillbaka med storm! Detta är vackert och fint, funkar ju hela året de med.

Skapa din egna jul

Men det som jag dock bara TOKÄLSKAR i det material jag fick se var hur de lyfter det egenskapade julpyntet och allt julpyssel.

Visst blir du inspirera av detta? Att måla på glas, både vaser och fönster. Detta kommer bli ett pyssel vi ser i var mans hem. Förra året var just fönstermålning årets grej och syntes överallt, typ.

Även om detta är ett “köpepyssel” så är det ju så inspirerande. Älskar allt med mistel btw.

Ja, mera pyssel. Vackra tejper att skapa julkort och vackra paket med. Heja IKEA!

Till denna bild som är den enda mysiga dukningsbilden de visar upp står det: “Christmas doesn’t have to be complicated. The festive holiday season is a time for celebrating the simple pleasures – like dining with loved ones. Here are some easy decorative additions inspired by the traditional rustic charm of a Scandinavian winter home.”

Well IKEA – jag håller med om att det inte ska behöva vara svårt att duka och bjuda in men efter nästan två års frånvaro av firanden ihop med familj och vänner kanske vi just vill ha stora festdekorationer? Är det inte just i år vi vill ta i från tårna??? Jag som i år kommer ut med en julbok, läs HÄR, känns ju precis så – i år är det all in!!!

Hurra – här kommer det stora maffiga! Är det för att coronasäkra som det smackas på för fullt utomhus kanske?

Jag vill verkligen skapa ljus och julstämning utomhus i år. De som passerar vårt hus ska få sig en dos julstämning när de går på sin hund- eller powerwalk alltså!

Den skandinaviska julen på export

För oss som växt upp i Sverige är inte glögg och pepparkakor något exotiskt men då IKEA är en så stor internationell aktör så slås det på den svenska trumman för jul. Jag firade jul ett år i Washington och för att då få “vår” julmat var det ju till IKEA vi fick åka. Alltså – vi fick åka till ett möbelvaruhus för att få tag i julmat. Så otroligt rolig vändning ju!

Jag undrar hur detta säljer i de svenska varuhusen då det är samma varor egentligen du idag kan köpa på macken ju!? Men som sagt – jag älskar hur våra smaker sprids ut i världen. För våra julsmaker är ju de bästa… eller?

Vad är gott till kräftor? Det är en fråga jag fått några gånger och då brukar jag hänvisa till pajerna jag här här på bloggen som kräftpaj och kanterellpaj. Men det kanske är för stort och man vill ha något mer plockigt, som en snitt till exempel. Det fick mig att tänka till.

Kräftor och dill passar ju väldigt bra ihop samt att löjrom på chips är festligt. Om jag då kombinerar och lägger löjrom på dillchips? Borde inte det då bli det ultimata snackset till kräftskivan? I fredags så skulle vi bara vara hemma, den ila familjen, och jag var så sugen på kräftor så en liten dos av det såt annat gott och då ville jag testa detta. Blev det ett gott till kräftor?

Jo jag tyckte det i alla fall!

Vill du ha massa tips till kräftskivan så som recept, pyssel, bordsdukning och sånghäften att skriva ut? Klicka då HÄR.

Dillchips, en klick smetana/creme fraiche, löjrom (gärna avrunnen), finhackad rödlök oh nymald svartpeppar. Serveras omgående så inte chipsen blir för mjuka.

Havets guld va? Jag har ingen aning om det heter så men jag kan ju tycka att det stämmer bra.

Om man gillar dill så kan en liten vippa färsk dill få landa på varje klick löjrom också kan jag tycka. Jag har hört att dill är den enda kryddan som man aldrig kan överdosera – att den inte blir för stark oavsett hur mycket man än tar. Jag har inte provat att överdosera så jag kan inte svara på sanningen i detta.

Och som alltid: vackra fat smakar alltid godast så att detta dessutom blir så där alldeles underbart vackert gör det ju inte sämre.

Jag har varit lite dålig på att skriva om den design week som var förra veckan. Eller så här – jag var väldigt duktig på att visa upp på instagram när jag var nånstans men det har inte landat här på bloggen. Bättring och bot helt enkelt.

Man kan säga att jag istället har marinerat intrycken för att nu då få till en liten rapport och tips på vad som sagts ska vara trenderna för hösten och vintern 2021.

Först och främst tycker jag att detta med trender inte gäller längre. När man tittar på en bild som har några år på nackan kan man lätt se om det är en bild från 60-talet eller 80-talet då det var så tydlig estetik och mode. Nu är det inte en stil som gäller utan som i mitt instagramflöde är det nybyggda hus men som inreds som om det vore Carl Larsson a la 1800-tal och i förklädesklännigar från Bullerbyn som bodde där. Eller gamla hus med ny dansk design och egensnickrade möbler i strama rätt tråkiga kläder. Ja du fattar,  anything goes och alla gör exakt som de vill tycker jag. Jag bara älskar det. Så befriande. Vill verkligen poängtera detta: kör din grej för den är inne och rätt.

Hösten, brunt & linjer

Det som jag sett och plockar med mig är att det är som om hösten är älskad av alla för det är höstens estetik som kommer. Aldrig har brunt varit så rätt. Det är inte bara att det är höstens färg nummer ett utan även att den är så klassisk. Kanske just att detta med trender är så uttjatat så en klassisk färg som brunt just summerar allt. För om du blandar alla färger blir det ju… brunt!

Sedan om jag tittar på mönster så skulle jag vilja säga copy paste på ovan nämnda tanke. Att gå till det klassiska för att det känns tryggt men än mer att det är hållbart i alla svängar. Så då är den ruta som vi sett ett tag fortfarande stark men även randen. Nu är det ränder för som det heter: ränderna går aldrig ur.

Jag blev väldigt inspirerad och varm i själen på nåt sätt när jag var på Mamma Anderssons visning på Svenskt tenn och hamnade bredvid denna bruna tapet. Med struktur och minnen av min barndom sjögrästapeter kändes det ombonat. Brunt uppåt väggarna? Ja varför inte?

Och brunt – vad lätt det är att få in egentligen. Så många vackra trämöbler, skärbrädor och terracottakrukor har vi inte? Behöver inte vara omöjligt att lyfta detta hemma utan att köpa nytt. Nästa gång du ska rama in en bild – välj mörkt trä. Pressbild från Granit.

Och här har vi då både brunt och ränder! Jag blev helt tagen av dessa glaslyktor/vaser och stora fat av ByOn. Alla handgjorda och unika.

Om du scrollat spå instagram eller sett nyheter från inredningsvärlden så kan du inte ha missat de formmönstrade mattorna! Jösses vad det är vita fluffiga mattor klippta i olika mönster – rutor, ränder, vågor. Men nu ska det mysas vid soffan och fötterna ska få gosa ner sig i långhåriga mattor. Kan inte tänka mig något mysigare. Pressbild från Granit.

Pressbild från Ellos som också har en succékollektion nu med inredningsprofilen Marie Olsson Nylander.

Och IKEA fortsätter sitt bejublade samarbete med Ilse Crawford. Jag ska nog skaffa mig ett nytt doftljus med en helt ny doft för att liksom sätta hösten 2021 på doftkartan. Ja för du vet väl att doft är det sinne som framkallar minnen snabbast och mest? Så köp ett nytt schampo på en resa och när du sedan doftar på det schampot flera månader senare så framkallar du resans minnen på rekordfart. Pressbild IKEA.

Kaffe! Så trendigt – igen.

När vi nu ändå pratar brunt så kommer kaffe upp i mitt huvud. Jag har fått inbjudningar på flera events och möjlighet att faktiskt besöka ett kafferosteri. Kaffe är på intet sätt en nyhet men det har hänt något under denna pandemi.

När vi jobbat hemma så har kaffekonsumtionen ökat drastiskt fick jag höra. Och jag kan bara se till mig själv och skriva under på det. Sämre laster kan vi ju ha eller hur?

Men det är inte bara det att vi dricker mer kaffe, vi dricker på nya sätt så att säga. Minns du trenden från i våren 2020 med detta Dalgona kaffe som tog över världen samtidigt som pandemin tog fart?

Kaffet har ju på menyerna presenterats som bryggkaffe, espresso, cappuccino osv men det är ju som att säga öl, vitt och rött vin. Dvs man utlämnar vilken sorts öl eller druva i vinet. Här kommer vi se kaffebarer som inte bara serverar espresso utan även espresso på olika sorters bönor.

Och drinkar! Nej inte bara irish coffee utan drinkar med kaffe i. Hösten är brun och god!

Sömn! Nu ska det sovas på riktigt

Alla trender har en motpol och vad är kaffets kontrast? Ja om man hårdrar det lite kan vi väl säga sömnen? Men sömn har det pratats en hel del om som vår tids nya svarta. Dyra sängar, finurliga madrasser, formbara kuddar och tyngdtäcken. Men det är känt att vi sover för lite och för dåligt. Och jag tror vi är många småbarnsföräldrar som kan skriva under på hur mycket bättre man mår efter bara en natts ostörd sömn.

Vår panelvägg gör sig alltså extra bra denna höst med brunt, trä och ränder måste jag säga.

Blir ju helt klart sugen på höstmys i rutiga sängkläder till denna vägg. Sängkläder från Lexington.

Men mode då? Nja, där är jag inte så himla uppdaterad men så här såg jag ut när jag gick på visning.

Min nougatfärgade topp klassar väl in under brunt i alla fall. Och sedan en sådan där lös krage som på mitt instagram fick endast 30% tummar upp n är jag frågade om ni tyckte om den. Men jag har ju aldrig riktigt klätt mig som andra…

Barbent ända in i oktober – det är min regel. Kanske det ändå var sista gången med tunna sandaler?

Jaha, det blev en liten sammanställning i alla fall av vad jag liksom snappade upp från designveckan. Och så klart var det en massa mer men om jag nu ska på något sätt trycka ihop allt och klämma fram essensen så blev det lite så här. Nå vad tycker du? Känns detta rätt i tiden?

Vi hade tagit oss in till stan för att leta 50-års present åt en vän och passerade en rätt knasig, ja som en gammal garageöppning på gatan. En bred port med några få flaggor, skylt med extrapris på ost och sedan då en bred backe ner till ett källarplan.

Då både jag och maken alltid liksom hajar till när vi ser nån ny butik som signalerar delikatesser drogs vi på nåt sätt in och ner. Barnen himlade med ögonen men följde efter. Det var lite spännande allt.

Där nere var det som om vi beamat oss till nån mysig kvartersbutik i någon mindre hamnstad runt Medelhavet. Inte någon superstylad butik eller på något sätt tillrättalagd utan rätt ocharmigt lysrörsljus och lite utslängda kylar med ostar, charkvaror och andra delikatesser.

När vi liksom vant oss vid ljuset och vad vi såg så såg vi ju en guldgruva. Så mycket fantastiskt som man inte hittar på så många ställen här i stan. Och känslan av att just vara i en mindre by söderöver växte.

Det var mycket större än vad vi trodde med flertalet rum och hyllor gjorda av gamla packlådor. Vart hade vi hamnat egentligen? Vad hette detta ställe?

Stockholm Ost & Chark visade det sig. Ett tydligt namn på vad de säljer och vart det ligger.

Barnen fastnade vid allt det goda exotiska godiset. Åh lite italienska FIAT-choklad hade ju inte suttit fel!

Vi skulle inte alls köpa mat men så blev det. Det blev en god plockmiddag efter detta besök och med ett löfte till varann att åka dit fler gånger. Att res utomlands på detta sätt är ju väldigt smidigt!

Då var det ny vecka och helgen försvann fort. En helg där vi tackat nej till en massa trevligheter för det har faktiskt varit rätt intensivt senaste tiden. Att liksom ha tid för att både påbörja saker och avsluta, att låta timmar gå och inte känna att vi behövde passa tider. Det var det vi behövde. Och en massa gott att äta.

Men något som det varit lite sämre med på sista tiden är också en lungfyllare av att ta en vända i skogen. Det är något som vi förra hösten i i vintras absolut tog svart bälte i men nu helt glömt. Att ge oss ut för en hel eftermiddag i skogen behövdes.

Barnen kanske inte jublar men då har jag bästa tipset: ta med kära vänner som har barn i samma ålder. Alla glada! Vilken skillnad det blir om det “bara” är vi i lilla familjen än om kompisar är med som barnen kan hänga med istället för att starta syskonbråk. En parantes men som är viktig att poängtera.

Hur som helst; vi möttes på favortistället Lovön med svampkorg och packad grillkorvslunch.

“Vi börjar här, går hit och sen tillbaka hit” Enkelt.

Kartan för naturpasset som vi köpte förra året funkar fortfarande. Men nu var det inte  orienteringskontroller vi ville ha utan en korg full av svamp ju!

Och där satte vi fart.

Det där med karta är hemma bra faktiskt. Nu är det leder utmärkta med färgade prickar så man går inte vilse men vid svampplock så vill man ju inte gå på “motorvägen” för där finns det ju ingen svamp. Därför behövs kartan extra mycket.

Oj vad mycket svamp och bär det var. Alltså det va enorma mängder av båda delar. Men inte en enda ätlig svamp. Eller i alla fall känd ätlig så vi vågade plocka.

Men vi har kul ändå!

Det är ju en ö så att sedan komma ner till stranden är så härligt och vackert. Det blåste friskt men varmt.

Framme vid delmålet – den söta grillplatsen med den vackra utsikten.

Det finns faktiskt ett vedförråd här men det vågade jag inte lita på så jag packade egen ved. Snustorr ved dessutom så det var lätt att starta brasa.

En buffé för korv byggdes upp.

Grilltång glömde jag. Visste att det var nått jag missade!

Mums för mig. Majonäs, syrlig senap, bostongurka och rostad lök. Min typ av korv det!

Andra nöjde sig med ketchup och rostad lök.

Vidare ut på jakt.

Jag kan bara konstatera att typ alla svampturer jag skrivit om här på bloggen har haft samma skrala resultat. Aldrig att jag haft en korg fylld till bredden av svamp, aldrig att jag ens haft halva korgen. Det går så dåligt för oss. Bara en massa vackra svampar som vi absolut inte ska plocka.

Inlägg från 2014 (åh så liten bebis jag hade då!),  2017 och 2020 – ja jösses vad dåliga vi är!

Tror helt enkelt det är för att vi inte ger oss för långt bort från leden. Men men, det kanske inte var svampen i första hand vi var ute efter? Eller???

Det är ju en vinst i sig att få en tur i skogen med barnen och härliga vänner. Gott så.

Lovö prästgårds gårdsbutik

När man väl är på Lovön får man ju inte missa gårdsbutiken vid prästgården. Det har blivit en av våra favoritställen. Jag och maken älskar de underbara grödorna direkt plockade från trädgårdslandet och barnen älskar djuren.

Ost vet jag inte om vi köpt. Det måste undersökas till nästa gång.

“Får man klappa?” undrade lillebror. Han blev ju helt kär i hönor förra sommaren och den kärleken verkar bestå.

Jag gick mer på kärleken till det nyskördade.

Du känner doften va? Ljuvligt.

Allt var underbart.

Så klart storebror hittade en vän. Dessa katter är bland de gosigaste jag vet och dessa är extra söta för de är nämligen så kallade skeppskatter.

Vad är en skeppskatt? Jo det är en kattsort som har en extra klo. Det ger dem ett utseende med extra söta runda tassar. Så så så gosiga!

Som de ser blev det inte en fångst av svamp i korgen som det var tänkt utan det blev en ekologisk nyskördade grönsaksfångst istället. Inte fy skam det heller!

Nu blir det middag med kokta rödbetor ihop med resterna från helgen.

“Åh, då vill jag använda min nya rök!” jublade maken. Jag hängde inte riktigt med men kom på. Han fick av kära vänner en rökpistol i födelsedagspresent. Här röker han ett kaprissmör. Dvs hackad kapris blandat med smör som blir rökt i en bunke med plast på.

Detta mina damer och herrar, var helt fantastiskt. På bara nån minut doftade det ljuvligt som om vi var vid medelhavet och satt på en kolgrills restaurang.

En enkel men så god middag och smöret var fantastiskt gott till. Och om du tycker rödbetorna ser ovanliga ut är detta en cylindersort. Sådana man gör skivade inlagda rödbetor av. Jag har aldrig sett sorten tidigare men logiskt egentligen. Fler jämntjocka skivor.

En söndag med byte fast fel byte så att säga. Svamp kan man ju köpa i butiken… Fast det är ju en helt annan sak, ha ha.

“Åh, kommer de bli så där som hos Astier de Villate i Paris?” frågade jag svägerskan när vi var hos henne och min bror i påskas på vår väskustresa då. Hon har en keramikverkstad och frågade mig och barnen (maken sköt ut sig tidigt i processen) om vi ville skapa. Och det ville vi så klart.

Där satt jag med en stor bit äkta kermiklera och fick hjärnsläpp. Vad göra nu liksom? Men då kom jag att tänka på besöket hos Astier de Vilatte när vi var där på vår tågluff 2019 och hur jag suktat och dreglat både i butiken och på instagram. Vackert och dyrt. Och deras grej är att den vita färgen på alla porslinsvaror inte är helt heltäckande vilket är så vackert. Det fick mig att vilja göra små fat, ett till varje familjemedlem, att ha smågotta på.

“Nja, jag skulle nog inte tro det, den här glasyren är heltäckande”, svarade svägerskan. “Äsch det blir ju bra ändå”, sa jag och fortsatte göra mina fat. Gjorde även med stämplar av löv och en broderad spets. Lämnade faten hos henne för att torka, brännas och glaseras. Nu i sommar på mammas födelsedag kom de hit och kolla…

De blev ju visst så där parisiska. Jag är i alla fall så himla nöjd.

Blev mycket vackrare och bättre än vad jag vågade tro.

Här är bild från i påskas på västkusten när vi skapade. Åh vad härligt det var att få forma fram där på bordet.

Alla tiders ju. Ett litet fat för något gott till fikat eller kanske som ett smyckesfat?

Jag har några saker jag ska göra i höst, ska återkomma med den listan, men en av dem är att dricka mer te istället för kaffe. Jag kommer aldrig sluta vara först och främst kaffedrickare då jag älskar det men vid vissa stunder, som tidnings- och bokläsning vill jag ha te och de stunderna ska bli fler.

Jag har redan börjat och såg då att jag saknade ett att för tekulan. Inte nu längre som synes. Hur kunde jag veta detta i våras?

Men de jag nog är mest nöjd med är de med familjens initialer. Så nedrigt bara att vi är tre i familjen som börjar på bokstaven H. Kunde jag inte planerat det bättre kan man tycka!

Det gjorde att jag fick sätta dit I, II och III på våra H. Klurigt ändå!

Till lördagsgodis, charkbricka eller kvällste-skorpan. Mysigt.

Inte lätt att skriva i lera på ett vettigt sätt. Men man ser nog vad det är för bokstäver i alla fall, ha ha.

Spännande smakkombinationer så som yoghurt, saltgurka och flytande honung kan man vid första anblicken kan te sig knasigt. Men det är ju just det som är så spännande.

När jag träffade min man 1999 förstod jag snabbt att han var både intresserad av och sjukt duktig på matlagning. Han klev in i mitt liv och i mitt kök och varje gång sedan dess skapat fantastiska saker. Men där, våren -99 när han hällde upp fet krämig yoghurt, skar upp saltgurka i stavar och sedan flytande honung i en liten skål och bad mig hugga in trodde jag att han tappat det.

Han försökte övertyga mig med att detta ju var en gammal klassisk rysk rätt, eller i alla fall ett tilltugg. Vet inte om det fick mig mer övertygad men jag var kär och testade. Det var ju magiskt!!!

Jag la upp detta på mitt instagram förra veckan och jag hade trott att kombinationen yoghurt, saltgurka och flytande honung var känt men så var inte fallet. Jag fick en hel drös med människor att testa och av vad jag förstod blev de också övertygade och överlyckliga.

Vill du ha tips på hur du gör en riktigt bra ostbricka läser du HÄR och om du önskar ha en riktigt maticg charkbricka läser du HÄR.

Det du ska ha är riktigt fet och krämig yoghurt, allra helst smetana som är den ryska yoghurten men det är inte alla butiker som har. Funkar med grekisk/turkisk också.

Sedan hel saltgurka. Observera SALTgurka. Inte ättika eller annan inläggning med söta smaker. Skärs i långa stavar eller bara en gång på längden.

Flytande honung. Finns ju en hel drös olika men jag gillar den grekiska, köper i saluhall, som är riktigt smakrik och blommig.

Ha i olika skålar eller gör som jag – lägg en klick yoghurt på ett fat, gör en grop och häll i honung och doppa/dippa sedan gurkan i båda.

Och när jag ändå har dig på tråden vad det gäller fredagssnacks och -mys så vill jag också på min bricka ha fuet – världens godaste korv. Skärs med fördel på snedden så skivorna blir större och längre.

Pistagenötter för att skala gör det… mysigare!

Och det här med kombinationer – rädisor med flingsalt. Det har jag skrivit tidigare om HÄR.

Oliver och så klart de grekiska gröna oliverna för de är ju bara bäst.

Önskar dig en fin fredag och hoppas den blir lallades underbart mysig!

Igår var jag på pressvisning för Julen hos Rusta 2021. Ja jag vet – det är helt gaaaaalet att ens prata jul i augusti men du känner ju mig vid det här laget, eller hur???

1. jag älskar julen och kan prata om denna högtid alla dagar om året
2. jag vill dela med mig av det jag ser till dig för jag vet att du är likadan!

Så, så var det med det. Här kommer det nu lite av det jag såg. Jag kommer så klart göra en större sammansättning av flertalet varumärken och inspirationer senare, när du och jag är på riktigt gång med julen. Dessa saker kommer till butik v.42.

På vackra Vasateatern bjöds vi några få till en presentation av trender och nyheter.

Allra först en trendanalys av julen av TrendStefan. Om jag är julglad är han julgladast. Vi har funnit varann där och pratar jul så fort vi möts.

Julen 2021 är en speciell jul då vi liksom blev snuvade på den 2020 och i Stefans analys blir det mer av julen i allt. Kanske att vi dessutom firar mer med vänner än familj? Det är nog något jag tror många skulle önska mer av, de som inte har familj eller kan fira ihop med dem.

Annars kändes det som om julen i år fortsätter i kända spår sedan tidigare. Kanske just det att vi ligger ett år efter och vill komma ikapp innan man tar nytt steg?

Något som jag dock tar med mig som inspiration framöver och in i framtiden är snittar med julsmaker. Jag älskar ju snittar och just snittar till glögg tror jag mycket på. Något jag faktiskt kan hinta om att jag kommer ha med i min julbok… Fortfarande så svårt att ta in att jag äntligen får göra en julbok!!!

Sen var det över till presentationen av de olika temanen för julen 2021. Här är det det dukade bordet som går i grönt.

Det fina med en sådan här dukning är att den fungerar fint till jul men framförallt kan leva hela året. Med buketter, grankvistar, grov linneduk och mässingsbestick är det jul men om du byter ut mot prästkragar och blåklint, loppisfyndade silverbestick och blommig duk så är det midsommar.

Det som började litet hos Rusta och nu blivit en riktigt stor kategori är de små eldrivna landskapen. Det finns nu ett tomt landskap och sedan adderar man på figurer som leker, lever och är där. Som ett dockskåp fast som ett landskap.

Färgglatt så det förslår.

Det tema och stil jag faktiskt mest drogs åt här var den ljusa, lätta och skandinaviska. Blev rätt förvånad för jag är nog mer egentligen ute den där brittiska, Harry Potter-julen egentligen.

Här var de vitt, trä, rotting och papper. Ljust och lätt.

Denna klassiska modell slog ner som en bomb för två år sedan och fick en revival av sällan skådad succé. På intet sätt en nyhet som modell men bortglömd och nu fått komma till liv igen.

Detta gillade jag. En pappstjärna med väv på.

Halm! Jag har nog trummat för halm nu i tre år. Jag älskar de gamla halmdekorationerna jag har med mig från barndomen och blir glad av att se de nya. Hantverk och tradition.

Rotting! Så rätt nu och här även på en adventsljusstake. Retro samtidigt så 2021.

3D-stjärnan har verkligen också tagit för sig senaste åren. Jag har fått många frågor om den gula jag har visat upp här hemma. Den köpte jag i Berlin för 4 år sedan och jag rekommenderar alla att äga en. Den hängs upp där den får plats och göms inte i ett fönster så att säga.

Men den där klassiska julen som får ett både tänka på Downton Abbey och amerikanska julfilmer är alltid en vinnare. Och jag undrar om vi inte kommer se rekord i konstgjorda granar detta år? Denna med inbyggd belysning dessutom.

Något som synts några år är rosetter i grenarna och likväl här. Jag är redan trött på dem, får jag säga så? Jo så klart jag får men det betyder inte att jag har rätt. Älskar julen just för att alla får ha sin jul.

Att man får hänga vad man vill i granen. Det finns julkulor som är tomten som Spindelmannen, spelkonsoler, enhörningar och cupcakes. Fritt fram för DIN jul!

Jultröjan! Som den har etablerats. Ju “fulare” motiv desto bättre. Gärna med ljus och ljud i.

Jag håller nu på att fundera ut hur vår inredning på jul ska bli – jo jag måste det för jag ska ha julfotografering här hemma om bara några veckor. Ska jag då gå mot den skandinaviska och lyfta mina gamla halmsaker eller den där brittiska med mycket rött och blänk? Eller blanda? Sånt tänker jag på så här i slutet av augusti…

När en av mina favoritkonstnärer ska göra en kollektion och utställning ihop med en av mina favoritbutiker blir jag ju väldigt nyfiken. Det måste ju bara bli bra.

Och tänk – det blev det, Den diskreta charmen.

Karin Mamma Andersson är en av Sveriges mesta och bästa konstnärer och just nu har hon, som första levande svensk konstnär någonsin, en stor utställning på Louisiana i Danmark. En utställning som fått enorma recensioner och hejarop. Åh, den som kunde åka dit… men tur då att jag kan ta t-banan till Strandvägen nu istället.

Det var tänkt att detta samarbete skulle sett dagens ljus redan förra året men kanske att det är nu, när vi börjar öppna upp och kliver in i en höst med hemmamys och förhoppningsvis härliga middagar med vänner just behöver inspireras av denna typ av utställning.

Karin Mamma har skapat en kollektion av brickor, en pläd och teservis. Som sagt – sitta med en varm pläd runt sig, sippa på en varm kopp te och njuta av konsten på brickan. Pressbild Svenskt tenn.

Det var en frukostvisning och det var lite pirrigt att liksom stå flera människor i samma rum om än med avstånd.

Att sedan få kliva in i utställningen som Karin Mamma Andersson kurerat med privata föremål samt inredning hon önskar sig ha. Väggarna är fyllda med hennes tavlor som liksom kommer till liv i detta rum, omringat av hennes drömrum.

Varje gång jag kommer till butiken och de olika utställningarna brukar jag fråga lite så där på skoj – När kan jag få flytta in?. Nu tänker jag inte ens fråga för jag flyttar in på en gång.

En färg som jag mött på ett nytt sätt senaste veckan, under flera visningar, är brunt. På Formex lunch i måndags var det prat om färgskalor, hos en annan presentation var det ett konstaterande att exakt alla färger är rätt. Jag håller med om sistnämnda – kan vi inte bara sluta prata om vilka färger som är RÄTT? Alla funkar och just nu är det så många stilar och känslor som alla är moderna. Men… den färg som ingen riktigt pratar om men som jag ser är just brunt. Och här i denna fantastiska tapet, en strukturtapet a la 70-tal blir jag så lycklig. Är vi redo för brunt???

Om du följt mig vet du att jag är ett stort fan av Svenskt tenns grundare Estrid Ericsson och hon sa: samla ihop allt du älskar så blir det en vacker samling. Det vill säga att man inte ska vara rädd för olika saker inte ska passa varann för så länge det är DU som är ägaren av tingen är det ju DIN stil.

Här är det Karin Mamma Anderssons privata favoritting i en monter. Jag säger bara JAAAAAA!

Teservisen. Som jag har gett mig själv en te-höst. Tror inte att jag skrivit om det – måste göra ett separat inlägg – men jag har börjat dricka te på mornarna igen. Det är nåt med te och höst som bara är som gjorda för varann.

Dukat med kreativitet. Älskar att rödvinet ska serveras i riktigt röda glas!

Färger som ger energi.

Och överallt underbara tavlor. Om jag får drömma så önskar jag att Karin Mamma Andersson kunde få hänga på väggen hemma hos mig. Kanske jag ska slå till på en bricka i alla fall.

Men jag säger bara tjing pax till denna. För det är ju våran Bernhard!!!! Jag och Karin Mamma stod å pratade om allt möjligt och vi båda konstaterade att en katt gör ett hem.

Nu är jag fylld av energi och höstinspiration. Härligt och kreativt.

Hej i onsdagskvällen. Här kommer en rapport om att det är prick nu (iaf min) tända ljus- & jazzsäsong sätter igång! Det som i mångas medvetande annars kallas för höstmys. Men jag kan inte ha ett regelrätt höstmys utan vare sig tända ljus eller jazz.

I dag har jag varit på en pressfrukost, och ett gäng till visningar igår och förrgår samt en till imorgon, då det är design week denna vecka och det presenteras massa nyheter. Det är en mängd härligheter jag fått möta och jag kommer visa dem här.

Men efter visningen var det hem igen till att städa hemmet. Klockan är nu 21:18 och nu blev jag klar. Alltså från 10:30 har jag städat. Är faktiskt helt slut. Men nöjd.

Då mår jag bra av just tända ljus och jazz. Typ denna.

Mysigt värre eller hur?

Ja jag ville bara säga hej och att nu tar vi å myser hela vägen fram till jul tycker jag.

Höstkänsla fast det inte alls bör vara så nu. Men inte mig emot. Jag är en höstmänniska. Eller så här – jag älska alla årstider precis som de flesta av oss men hösten är den årstid då jag känner mig lugnast. Man får vara inomhus fast solen skiner, man får vara ensam, man få sätta och läsa en bok och man får helt klart vara en lite “tråkigare” version av sig själv.

Ett tecken på att jag känner att det är höst är att mina frukostar ter sig annorlunda. Från fil eller yoghurt och mackor vill jag ha något varmt och tillagat. Det är då gröten gör sitt inträde igen.

Gröt med granatäpple, blåbär och äppelmos

Jag har helt klart fortfarande, och lär ett bra tag framöver, energi men det skadar väl inte att boosta sig med nyttigheter för kroppen. Havregrynsgröt är toppen på massa sätt med fibrer och gör mirakel för kolesterolet har jag hört. Om man toppar sin gröt med andra bra grejer måste det ju bli superfood väl?

Granatäpple har jag för mig är en av de största källorna med vitaminer och likaså blåbär. Ja du hör, jag är inget vandrande naturapotek i kunskaper men tillräckligt kunnig för att förstå att äkta vara är bättre än kosttillskott.

Sedan äppelmos. Ja för det heter An apple a day keeps the doctor away ju.

Och att det sedan är vackert för ögat gör det ju inte sämre på något sätt. Det var himla härligt med de lite krispiga granatäppelkärnorna också mot allt det andra mjuka.

Tips på grötvarianter

• Gröt på havrekross med kardemumma
• Mannagrynsgröt
• Kall overnight oats
• Aprikosgröt
• Blåbärsgröt

Jag vet inte om jag riktigt vill ha höst helt än. Gärna vardagsrutiner men inte så kalla temperaturer riktigt än. Fast jag kan ju längta efter sådana här frukostar med tända ljus. Ja ja, allt har sin tid.

Vilken fest, vilka ljuvliga och generösa grannar och så härligt med ärlig glädje. I lördags gick då årets cykelfest av stapeln och jag la ut en del på Instagram Stories där det var så många som undrade om upplägget och vad nu en cykelfest är. Jag har skrivit om det tidigare men tar det gärna igen och med de frågor jag fick försöka svara.

Vad är en cykelfest?

Detta är inget nytt fenomen utan av vad jag förstått var det några grannar på Lidingö, tror jag, startade för säkert 20 år sedan. Det det går ut på är att ett antal närboende ska äta en tre-rätters-middag hemma hos varann. Och varje rätt intas då i tre olika hus.

Som vi här gör: det är 500 hus i vårt område och exakt alla hus får en inbjudan. Detta har vi tyckt varit viktigt och det har visat sig göra massor för sammanhållningen i vår “by”. Alla bjudna men så klart så är det inte alla som är med. Man anmäler sig och får reda på årets tema. Denna gång Hollywood. Du som både gäst och värd får tolka det precis som du vill. Nu har detta med att ta till sig temat ökat och ökat i kläder, mat, dukning, musik och stämning.

Några dagar innan festen får du reda på om du ska servera förrätt, varmrätt eller efterrätt. Samling kl 17 med fördrink, mingel och öppnande av listan där det står var du och alla grannar ska vara och äta sina måltider.

I år fick jag och maken förrätt så vi cyklade hem och förberedde. Kl 18.15 kom två andra par för att äta hos oss. Det kan vara grannar vi aldrig tidigare träffat eller sådana vi känner väl. Detta är den allra bästa delen av dessa fester. Vi lära känna grannar och bli vänner.

Vid 19.30 ska samtliga ha cyklat och kommit fram till nästa adress och varmrätt. Här är det 4 nya människor och deras tolkning av temat. Sedan 21.15 är det efterrätt i ett tredje hus med 4 nya personer. Så under en middag träffar och äter du ihop med 12 personer.

Vänner som jag pratat med som också haft cykelfest hos sig har inte haft efterfest men det har vi för det är något härligt att liksom knyta ihop säcken. De som man stod och pratade med på fördrinken men kanske inte åt ihop med kan man möta igen på dansgolvet.

Det var 15.e året i vårt område men 14.e gången då det var paus förra året. Jag och maken har varit med och arrangerat festen i 4 år men är “pensionerade” sedan tre år. Och det är så kul att se hur nya vänner finner varann och man kan heja på gatan när man nu lärt känna dem.

Cykelfesten från Hollywood

Ok, nu har vi all fakta. Hur var det i år då? Jo det var tema Hollywood och jag och maken började fundera på kläder först. Skulle vi vara röda mattan-snygga, kända karaktärer eller glamour från gamla tider? Det jag önskade var att vi skulle ha kläder som var ett par. Inte lätt för ofta är det bara en av parterna kanske har tydliga kläder. Ta Indiana Jones tex – coola killkläder men för tjejen not so much. Valet blev Pulp Fiction med karaktärerna Vincent Vega och Mia Wallace.

Vad äter man i den filmen? Det enda kända är ju 5$ milkshake! Så det blir fördrinken men maten då? Där fick vi lämna filmen och ta en riktig filmklassiker men som man (i alla fall inte jag) aldrig äter själv: shrimp cocktail. Alltså inte en räkröra i ett cocktailglas utan en cocktail med räkor. Förstår du skillnaden?

Men först ska vi snacka kläder. Svart pageperuk, vit skjorta, svart BH, svarta ankellånga byxor och ballerinaskor för mig. Svart kostym med vit skjorta och sådan där cowboyslips för maken. Och långt svart hår!

Här har du mig, osminkad Helena och en cool Mia. Jag fick kämpa med att försöka få fram lite tunga ögonlock för jag har ju helt det motsatta. Men äsch, det funkar.

Vid en lekpark mitt i vår by samlas vi för drink, mingel och öppnade av listan. Det mest spännande momentet. Och det roligaste är ju allas kläder och tankar om temat. Här kom det kända karaktärer som Thelma & Louise, Grease, Top Gun, Det, Ghostbusters, Blues Brothers, Chaplin mm. Och sedan Hollywoodpersoner så som röda mattan och plastikkirurg tex och även ett gästspel från Bollywood. Alla är så fina och roliga. Det som var glädjande i år var att det var många äldre. Lätt att tro att detta är för den yngre gruppen (vad är jag?) men här var det massa 60+ och faktiskt några 70+. Det värmde extra mycket för detta är just för ALLA här.

Sen cyklade Vincent och jag hem för att förbereda vår rätt. Förrätten.

Så kul att se alla cyklar tycker jag.

Vi hade 5 gäster och serverade fördrink i trädgården. Med musik från filmen Pulp Fiction så klart.

5$ milkshake. Alltså hallå i lådan. Denna åkte upp på listan av sånt jag vill ha mer av i mitt liv.

Vi hade även andra drinkar som kändes väldigt Hollywood: white lady och old fashion, om man inte ville ha shake.

Sen välkomnade vi våra nya vänner till altanen där förrätten var uppdukad. Mycket bra att ha en kall rätt eller mat som inte kräver massa fix precis innan servering.

Här har vi alltså en cocktail av räkor. Med den där speciella såsen. Jag återkommer med recept, lovar. Att jag aldrig ätit en shrimp cocktail tidigare är ju synd och skam! Så himla gott.

Sen tackade vi gästerna och cyklade vidare för varmrätt och efterrätt.

Efterrätten var hos våra grannar på vår gata och där fick man bara en drink om man lyckades sätta bollen i beer pong. Tog många försök för mig.

De hade valt Ghostbusters och serverade ett fångat spöke.

Så kul grej!

Sen cyklade vi alla vidare ner till strandcaféet där då ett utomhusdisco fanns. Det var mycket prat om om det skulle vara efterfest och om så, hur gör man med dans? Och det visade sig vara ok med att stå upp och röra sig om det var utomhus. Det kändes fantastiskt.

Nu längtar jag redan efter nästa års fest. Spänd på vad temat kan bli. Då jag varit med och arrangerat tidigare vet jag hur mycket jobb det är med att rodda allt så skickar jag mitt största tack till årets Cykelfestgeneraler. Ni gjorde det fantastiskt!

Jag vaknar först som alltid. Vår minste familjemedlem har nattvandrat över till oss som alltid. Jag tror alla mammor känner igen sig i att man kan titta på sitt sovande barn i en evighet. Det är nog en av de mest fantastiska stunderna för 100% av mina tankar går då alltid till att jag är så lyckligt lottad. Tre fantastiska, friska, glada och växande barn.

Han vaknar, ser på mig och ler. Rullar mot mig och jag säger till honom, som alltid; liten, varm och gosig. Han svarar, som alltid; stor, varm och gosig. En liten ritual vi har skapat, han och jag.

Jag tar min hand över hans rygg och känner genast att det var länge sedan min hand var större än hans rygg men jag vill ju minnas att den just var det – större än hans rygg.

Inte så liten längre, varm och gosig – jag måste snart ändra min fras. Han växer så det knakar och blir i höst 8 år. Vår minsting som inte alls är liten och äter som en häst. När hans storebror var i samma ålder så vet jag att jag kunde säga “men du som är så stor kan väl fixa/klara/göra det själv”.  Intressant hur samma ålder kan te sig så olika beroende på vem som står bredvid. Man är alltid störst, man är alltid minst oavsett hur många år man är.

Det är fortfarande tidig morgon, den lille har somnat om och jag greppar efter mina tankar. Hur länge har jag kvar barnen hemma? Inte att de flyttar hemifrån utan att de väljer vänner istället för att vara med föräldrarna. Jag står emot min känsla att springa in till dottern och storebror för att krama dem hårt hårt.

Jag fullkomligt hatar att alla de som sa till mig “Njut av denna korta tid, de växer så fort” hade rätt och att jag kanske inte löd dem. Eller har jag gjort det? I förhållande till vem? Hur långt är ett snöre? Omöjliga frågor att svara på.

Vår äldste växte om mig nu i sommar. Han har påbrå så ingen är förvånad över att han lång för sina 12 år men ändå. Jag vet inte om jag var beredd på att min lille store kille nu är längre än jag.

Jag ser alltid höstterminens start som ett nyår med möjlighet att liksom kliva upp en årskurs och bli lite bättre. Jag vet redan nu att min höst kommer bli fylld av massa jobb men ska bli bättre på att njuta av de små stunderna, ta helger med barnen och göra bra saker av vardagskvällarna. De är ju bara tweenies en kort stund också!

Kanske du med äldre och vuxna barn känner igen dig? Detta är ju inte direkt nyheter men är ändå lite skrämmande för en ovan.

Ja men här kommer kräftpaj – ja en paj till kräftor som också innehåller kräftor kan man väl säga. Och denna har jag gjort lite annorlunda än den jag TIDIGARE visat på bloggen för här har jag färgat pajdegen med rödbetsspad. Nä, det blev inte så rött som jag kanske hade tänkt men tillräckligt för att ändå ge lite rosa touch. Och det passade ju DUKNINGEN här.

Och vet du vad det bästa med denna paj är? Ja utöver att den är jättegod? Jo, att den blir ännu godare dag två och tre! Så du kan alltså med fördel baka den innan vilket så klart ger mer tid över till andra festligheter.

Saftig, smakrik kräftpaj med rödbetsröd pajdeg

Ingredienser, pajskal:
4 dl vetemjöl
150 g smör
3 msk spad från inlagda rödbetor
1 äggula (el 2 om du hoppar över spadet)
0,5 tsk salt

Ingredienser, fyllning:
350 g kräftstjärtar (1 burk med lake)
2,5 dl riven lagrad ost
3 ägg
2 dl mjölk
1 dl grädde
1 tsk salt
några drag med pepparkvarnen
1 dl färsk dill

Gör så här: Blanda mjöl och salt i stor bunke, nyp ner smör, häll i äggula och spad – forma till en deg. Tryck ut 3/4 av degen i en pajform med avtagbar kant. Ställ formen samt 1/4 degklump i kylen en halvtimma.

Fyllning: Häll av kräftstjärtarna ordentligt och lägg på hushållspapper så minskas risken för vattnig paj. Riv ost, riv av dill från stjälkarna och lägg i var sin skål. Blanda mjölk, grädde, salt, peppar och ägg i ny bunke, vispa samman. Vänd ner dillen.

Sätt ugnen på 200°, nagga det svala pajskalet och förgrädda i 10 minuter. Kavla ut resterande pajdeg och skär till remsor. 

Låt pajskalet svalna något innan du lägger i kräftorna och strör över osten. Häll försiktigt ner smeten i pajen. Justera dillen om den klumpar i hop sig. Lägg över degstrimlorna  Grädda mitt i ugnen i ca 30 minuter.

Och satsa gärna på att hitta lite lyxigare kräftstjärtar på burk. Man vill ju så gärna ha saftiga och stora bitar för mer smak och konsistens.

Jo, det ser me ut som kokt skinka men det var ju en rosa dukning jag skulle göra.

Utöver den goda smaken blev den väldigt vacker tycker jag.

Dekorera med en stor krondill. Allt klart för fest!

Jag hoppas det ska smaka.