Att komma hem efter ett sportlov är verkligen som att uppleva två tidszoner samtidigt. Man har varit borta i en vecka men har varit så bortkopplad och verkligen använt alla dygnets timmar så det känns som om man varit borta i en evighet. Det blir dessutom extra mycket så när bilen rullar in i hemkvarteret som vi lämnade i vinter och massa snö, nu var det vår och varmt. Hur länge var vi borta egentligen???

Sedan kommer tanke nummer två när jag står med tvättkorgarna och plockar i diskmaskinen i köket – ingen tid alls har gått, allt är tillbaka som inget hade hänt. Vardagen slog tillbaka med snabb sving. Häpp och vi var på ruta ett, som inget hade hänt. Konstigt det där.

Men minnen har vi fått med oss så visst var vi borta, ha ha. Ska få ner de sista bilderna här i min bloggdagbok så minnena får leva vidare. HÄR är samtliga inlägg från detta sportlov.

Det vi nog pratade mest om under veckan var vilken tur med vädret vi hade. Det var första och tredje dagen det var mulet men i övrigt helt eller delvis klar himmel och lägg på helt vindstilla på det så förstår du lyckan. När vi var på toppen och en lift stannade ett tag var det så tyst som det bara kan bli i svenska fjällen om vinden är helt stilla. Inga träd som viner heller då vi är ovanför trädgränsen. Helt underbart.

Det som även var ett samtalsämne med alla man mötte var det dåliga snötäcket. Faktiskt helt uselt vilket gjorde backarna väldigt tuffa stundtals. Isigt som bara den och med uppkörda vallar av den snö som legat ovanpå. Den varma vintern var inte bra för backarna. Och jag vet inte varför men alla snökanoner var nedmonterade och låg utanför nedfarterna. Kanske ingen idé att skapa snö om det är för varmt? Eller för dyrt? Ja bra var det i alla fall inte och många mer skidåkstokiga än jag var upprörda. Jag kunde uppleva det som svåråkt men är inte så noga med att få rekordmånga åk och klättra på Skistars app över fallhöjd. Bara väldigt glad över att få möjligheten att åka och ge barnen densamma.

Roligt hur varje skiddestination ska ha en instagramvänlig vy. Jag älskar det och plockar fram mobilen på en gång så klart!

En ny sak för oss var hur alla vår barn hade vänner som också var i Vemdalstrakten vilket gjorde att jag och maken fick åka själva flera gånger. Alla barn borta, hade hur kul som helst och åkte säkert där de inte alls borde, vilket jag också gjorde när det begav sig. Bara att på min tid fanns det inte trend med hjälm och ryggplatta var det ingen som visste vad det var.

Vi åt lunch ungefär hälften/hälften på restauranger i backen och egen matsäck på grillplatser. Båda har sina fördelar men att få sin skidoutfit parfymerad av grillbrasa är något mycket speciellt.

Två tips: packa grilltång och använd skidglasögonen mot röken.

Försök inte göra det snyggt. Bara njut av kaoset.

Min nya favoritkombo på burgaren skapades detta sportlov: sallad, hamburgerdressing och dijonsenap.

När tårna är frusna, knäna slitna och all energi är borta är en liten paus med varm choklad bästa medicinen.

Det blev faktiskt ingen afterski för oss i år. Jo vi mötte upp min kusin med familj i en bar i Vemdalen men det var helt trubadurfritt och inte ens ett försök till pjäxdans så det räknar jag inte som en äkta afterski. Om det blir fler sportlov måste jag få uppleva en äkta afterski för jag tror jag bara har varit på typ 3 stycken i ett liv.

Några av barnen körde kvällsåkning en kväll. Tror inte jag skulle uppskatta det då backarna ju är än mer uppkörda då och belysningen är nog rätt knepig för mig som hade problem de dimmiga dagarna och lamporna var på, alltså på dagtid.

Vi njöt av så många härliga före-middag-i-relaxen i vårt hus så jag känner inte att jag missat något egentligen men lite ”Sweet Home Alabama” hade jag nog ändå velat få in.

Det var stjärnklart merparten av nätterna. Så mäktigt att få se så här mörka himlar vilket vi i Stockholm har svårt att få se. En av de saker jag älskar med att resa i Grekiska övärlden – stora, svarta och stjärnklara himlar.