Födesledag, körsbärsblommor & budapestjakt

Det är roligt hur vissa dagar fylls till bredden. När dagen är slut och man summerar hur mycket man hunnit med så känns det nästan omöjligt att det var en och samma dag men hann allt. Andra dagar får jag inget ur händerna och är glad om jag typ vikt en tvätt och ringt ett endaste jobbsamtal. Men den här dagen var då det förstnämnda.

Tidigt tidigt vaknade jag och tassade ner i köket. Det var en 16-åring som skulle firas. Den traditionella och obligatoriska frukostmackstårtan dukades upp och sedan var det skönsång av föräldrar och syskon. Snabbt därefter var det skola och jobb.

Jag var bjuden på pressfrukost för IKEAs nya Stockholmsserie. En kollektion möbler och detaljer som är av, ja vad ska man kalla det, lite mer vuxen, medveten design. Och oj vad jag gillade det. Soffan i kamelfärgad sammet och den raka lampan i mjukt gult tyg var mycket Lyth-kompatibla tycker jag.

Vidare i stan för att lämna min kvartalsredovisning till min redovisngskonsult. Att jag tagit hjälp med siffror och viktiga papper är det bästa jag gjort. Alltid lika skönt att gå ut genom detta trapphus och känna att jag klarat ännu ett kvartal.

När jag ändå var i stan så tittade jag förbi Molino PR som hade visningsdag. Möttes först av en massa undgås så det var ju en bonus. Knöt nya kontakter och jobbrelationer.

Sonen hade önskat hamburgare och budapeststubbe till sin födelsedagsmiddag. Allt till hamburgarna hade jag fixat innan så det återstod bara den där stubben. Den fick jag leta efter ett bra tag. Inget napp i Östermalmshallen.

Passerade Kungsträdgården och letade bland körsbärsträden men nej, inga bakelser där heller. Bara en selfie i grodperspektiv…

Vete-katten hade så klart budapeststubbe men inte én hel utan portioner. Och med hallon istälelt för clementiner. Det får gå det med.

Väl hemma igen var det bara att börja med middagen.

Vår son är den mest matälskande kille man kan tänka sig. När han fyllde tolv ville han ha portvinsmarinerade kycklinghjärtan till sin middag och när vi var i Lyon åt han med glädje blodkorv och lammtestiklar. Nu var han så snäll och önskade hamburgare då vi skulle iväg på resa dagen efter. Jag återkommer med den.

Och pappret på paketen kan ge en hint om vart resan skulla gå…

En dag som jag tacksamt lägger i minnet. Och som sagt, nu bär det av.