Oj oj vad det har tagit tid att komma ur jetlaggen. Vi är hemma igen och jag börjar nu komma tillbaka till vår tid och dygnsrytm. Så med andra ord – du märker att jag ligger efter i dokumenteringen här på bloggen men jag håller i och tar min resedagbok i hamn.

Så, hur som helst: Våra två tidigare boenden var airbnb men det tredje var hotell och då finns det ju chans att just unna sig en hotellfrukost. Den ingick inte men med en dignande buffé med utsikt över staden för 140 kr/person så var det svårt att inte ta den.

Det enda som kanske var emot var att den stängde 09:30 vilket våra tonåringar och tweenie tyckte var aaaaaalldeles för tidigt. Men de vaknade nog till vid just utsikten.

Jag har varit väldigt nyfiken på hur en japansk frukost är, vad är en typisk rätt att äta på morgonen? Ja, det var inte så annorlunda än övriga måltider förstod jag. En fantastisk nudelsoppa, olika picklade grönsaker, äggröra och kall söt omelett, miso och ris. Typ så. Sedan fanns det saker som vi alla känner igen som croissant, toast och yoghurt med fruktsallad men den kändes liksom internationell. Höll mig borta från den. Det gjorde inte kidsen. Vet inte hur många croissanter de klämde men glada var de.

Kl 15 hade vi tid på samuraj- och ninja museet och innan det ville vi undersöka vårt nya område av Tokyo – Ueno. Många fina butiksgator både ovan och under mark, varuhus och vintage. Och massor av restauranger.

Under bron för tågen nyttjas utrymmet av butiker och restauranger. Så små men så fina. Och rejält maxad dekorationer utanför.

Men så måste man kanske gra för att konkurrera med de stora gatorna.

Försök smälta in Helena.

Första kvällen tillbaka i Tokyo gick maken och storebror på konsert, det var en födelsedagspresent till sonen, med Takanaka. En superkändis här i Japan och vars låtar sonen hittat och älskar. Kul att gå förbi en gammal vinylbutik och se just en affisch med Takanaka på. Nu är han i 70-års åldern så kanske inte lika pigg som på den här postern ha ha.

Områdena går i varann och man promenerar lätt över allt. Från vårt Ueno går vi in i Asakusa so är fullsmockat med kommers.

Värmen slog till och jag hade inte packat för 24 grader så då fick jag helt enkelt köpa mig sommarens klänning. Som här är i två delar så en klänning, en topp och en kjol i ett ju!

När kommer 3D-latteart till Sverige mån tro? Att baristerna i hemma skapar vackra mönster i kaffet vet vi men gulliga björnar eller Hello Kitty – vad sägs om det?

Roligt med Geisha coffe med två kvinnor i kimono tyckte jag.

Ständigt detta Skytree som tittar fram vart man är.

Sedan sa tiden slurp och det var dags att gå på museum. Det är verkligen intressant hur olika ett museumbesök kan vara. Det är torrt och man tittar på ett verk med en lite lapp bredvid som säger årtal och fakta. Andra som blir levande och man fångas med i historien. Det här var det sistnämnda.

Wow vilka killar som jobbade där. De gav verkligen allt i både rejält mycket matnyttig fakta och historia så till och med vår 11-åring drogs med, samt hur de gav liv till figurerna och de historiska personerna de berättade om. Hur Shintureligonens gud är en kvinna, mor och hur alla gudar är under henne, hur hon skapade kejsaren och den typ av hierarki som följde i olika stånd. Så mycket här jag fått reda som jag omöjligt kan återberätta men oj vad jag vill veta ännu mer. Jag minns den gamla tv-erien shogun som gick på tv som barn. Det ska ha gjorts en ny tydligen som ska vara väldigt bra. Ska nog börja där.

Hur som helst: samurajer och ninjor var en del av allt detta och nu skulle vi få leva ut våra inre krigare. Nästan i alla fall. Vi fick klä oss om samurajer och sedan lära oss kasta kaststjärnor. Något som jag som född på 70-talet minns att alla killar i klassen gjorde i träslöjden. Att det var tillåtet är ju helt galet…

Först tänkte jag att inget av barnen skulle vilja klä ut sig men jag hade fel. Alla förvandlades.

Förstå att slåss i denna klädsel?! Känns ju allt annat än smidigt. Då förstår jag att ninjor behövdes – de som var lågstatus som bönder och fiskare kunde bli ninjor men samurajer var adliga och fick gå i arv.

Apropå att lära oss kasta stjärnor. Det blev en tävling bland alla oss som tog samma guidtur. De tre bästa skulle göra upp och nä men, två av tre var Lythar. Storebror gick som vinnare ur matchen (som alltså var mot en vägg och inte varann) och fick med sig en kastsjärna i gummi.

Efter det var det tempeldags. Tillbaka till Asakusa och Sensojtemplet. Faktiskt det mest besökta buddistiska tempel i världen med 30 miljoner besök varje år.

Häftigt hur dessa stora religösa platser ligger så tätt inpå det vanliga stadslivet.

Lite kul hur detta historiska tempel på något sätt matchar det majestätiska Skytree.

Vi hade galen tur som kom samtidigt som de stängde dörrarna bakom oss. Vi fick alltså en unik upplevelse med ett helt tomt tempel. Lite stressigt iofs men ändå.

Templet och den stora tempelplatsen med bibyggnader ligger ”mitt i smeten” och lite inklämd bland bostadshus och shoppinggator men ändå är det en helt makalös liten park runt om med vattenfall. De kan det här med att vara ytekonomiska.

Vi hade middag bokat på Gen, en yakunikurestaurang och promenerade långsamt dit för nu hade vi plötsligt för mycket tid. Genom den vackra shoppinggatan under tak i Asakusa.

Då är det ju roligt hur man bokstavligen går in i en förställning med två geishor på en scen som får med alla på gatan i YMCA. En mycket kontrastrik upplevelse.

Och här har vi då en äkta yakinikumiddag.

Och den här middagen är den jag tror jag blev mest inspirerad av. När maken bokade bordet så blev det en bokning med fast meny så vi fick inte välja, det bara kom in mat. Till den grill som är mitt på bordet.

För mig är yakuniku den jag får hemma i Sverige – tunt skuren entrecote i god, lite söt sås.

Men nej, det är alltså kött som grillas som är yakiniku. Och du får sedan välja såser och sätt att äta.

Vi fick rätt kortfattad förklaring men typ så här: klicka lite miso på ett salladsblad medan du grillar köttet. Lägg på köttet, häll på såser och salta. Vik ihop salladen och ät. Och här ligger hemligheten i köttet så klart. Olika kött ger olika smaker vilket gör att rätten hela tiden ändras. Så kul och så gott. Detta kommer det bli mycket av i sommar!