Det hör inte till vanligheterna att vi besöker kyrkan på söndagar men i söndags var det en stor dag. Vår äldste som konfirmerades i somras har gått ledarutbildning och nu var det examen. Eller ledarsändning som det kallas.
Alltid lite mäktigt att komma till Ängbykyrkan och tänka att jag döptes just här. Cirkeln liksom sluts mer och mer.
Alla duktiga ledare. Och det är verkligen intressant hur konfirmation har blivit så populärt att det till och med är svårt att få plats på lägren nu mer. Och ledarna blir således också fler. ”Det var ett så bra läger [konfirmationslägret] och alla vill uppleva det igen” sa sonen. Det säger något om vår tid – där ungdomsgårdarna har misslyckats har kyrkan lyckats, en plats för ungdomar att mötas och vara.
Vår fine pojk! Att han som kom till oss på det mest dramatiska sätt nu är så stor, både i ålder och längd. Kåpan räcker ju inte ens ner 🤣
När jag var liten och besökte kyrkan tyckte jag den var ful. En annan i Bromma församling, Bromma kyrka, som är från medeltiden är så vackert målad och smyckad medan Ängbykyrkan är väldigt avskalad. Idag är det något annat jag ser. Jag ser en ljuvlig plats, en rätt liten kyrka men med en enorm akustik och höjd. Jag tilltalas så av den sparsmakade arkitekturen. Man ser så olika på saker i olika åldrar.
Sedan var det kyrkbakad prinsesstårta och den får 5/5.
Trots att det var söndag så behövde jag jobba. Foto- och stulinguppdrag att fixa rekvisita till.
Som jag säger: man ångrar aldrig en selfie!
Sedan var det teater och sista föreställningen av Effekten på Stadsteatern. Och det är synd att den nu slutar gå för den var helt fantastisk. Den borde alla se. Hoppas den går upp igen för det var den värd.
Ja det var en söndag det. Idag är det tisdag och jag sitter just nu på tunnelbanan och ska på pressvisningar och möten. Förhoppningsvis blir det en bra maj och juni för mig och mitt företag. Hoppas.
