Etikett: Svenskt tenn

Att det är hållbarhet som är bland det viktigaste ämnet vi alla måste ha i tankarna i det mesta vi gör har nog de flesta av oss snart förstått och skrivit under på.

Som privatpersoner försöker vi ta vara på det vi redan äger istället för att köpa nytt eller använda oss av andrahandsmarknaden, återvinner i stor utsträckning och har återvinningskärl som självklara delar i hemmet och att de stora köpen blir mer och mer medvetna. Sakta men säkert förändras vårt beteende mot mer hållbarhet. Men det går inte lika enkelt, snabbt och bra om inte också producenter och återförsäljare hakar på och visar upp sitt hållbarhetstänk i hela sin verksamhet.

I går bjöd Svenskt tenn in till en pressfrukost för att berätta om sin satsning och också en koll på sina egna led i produktionen.

Svenskt tenns VD Maria Veerasamy välkomnade.

En mycket intressant presentation med en väldigt gedigen sammanställning i den broschyr som nu finns i butiken för alla kunder att ta del av. Den finns även på hemsidan.

Skriven av journalisten Annica Kvint som skriver som oftast om design och arkitektur. Vid sin sida har hon haft Renée Andersson som är kunskapen själv i ämnet mänskliga rättigheter, rättvisemärkning, spårbart mm.

Detta är stora frågor som berör alla. Från Kina till Kinna som det heter. Det är lätt att bli uppgiven när man får tunga fakta presenterade för sig och hur vi människor förstör vår vackra planet. För en sak är är säker – planeten kommer finnas kvar medan vi som människor inte kommer kunna göra det i evighet som vi håller på… MEN! Det är just med sådana här upprop och engagemang från stora aktörer som utvecklingen kan vändas.

Några fakta som jag tyckte var intressanta:
• Lin är ett fantastiskt material då det inte kräver någon bevattning eller besprutning i odlingen.
• Mässing återvinns och smälts ner till nya ting. Aldrig tidigare hört någon nämna.
• Endast 14% av världens skog är FSC-märkt och endast 4% av dem är ädelträ. Det sätter rätt höga krav (och prislappar) på möbeltillverkningen.
• Konfliktmineraler – Metallgruvor i utsatta krigsområden har blivit finansiering i krig så att köpa metall kräver kontroll. Som tenn som tyvärr främst finns i konfliktområden.
• Bly har de senaste åren blivit en av de viktigaste handelsvarorna och mest utsatta arbetsmiljöerna med ofta dåliga arbetsförhållanden då bly är så viktigt för mobiltillverkningen.

Ja, det finns mer att läsa och lära.

Efter presentationen gick vi genom lokalen som var på väg att öppna för dagen och jag slås av det som kanske var det viktigaste jag tog med mig: Saker som håller i generationer är det mest hållbara för miljön. Det måste bli ett slut på slit och släng.

Hållbart för generationer. Eller som de själva säger: Kvalitet i alla led. För ibland måste kvalitet på materialet gå före en märkning, som fsc-märkning av trä till exempel. Om ett soffbord görs av ett ädelträ som är fsc-märkt men har sämre kvalitet kommer inte bordet hålla lika länge som ett trä i bättre kvalitet utan märkning. Då går kvaliteten före för att hålla bättre och längre.

Möbler och mönster som klarat årtionden av trendsvängningar och stilar. Hållbart.

Den nya serien Capri – kommer den vara lika hållbar och hålla för tidens trender?

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSparaSparaSpara

SparaSpara

En solig morgon förra veckan gick jag Strandvägen fram för att ta del av pressfrukosten hos Svenskt tenn och se den nya kollektionen Capri av Lars Nilsson. Och vilken utställning sen! Sällan skådat så vacker butiksutställning.

Men först var det presentation av kollektionen av mönsterskaparen själv Lars Nilsson. Ska erkänna att jag kände mig smått pinsam då jag inte visste vem han var sedan innan men det var det tydligen inte många som gjorde. Han är nämligen modevärldens mesta hemlighet kändis. I alla fall i Sverige för utomlands, där han jobbat mest, är han ett välkänt namn. HÄR finns det massa att läsa om honom.

Lars har spenderat mycket tid på italienska kusten och öarna Ischia och Capri. När möjligheten presenterades att formge en inredningskollektion för Svenskt Tenn, ansökte han om ett stipendium för att kunna vistas, inspireras och skapa i Villa San Michele. Resultatet blev en grafisk och färgstark spegling av villans omgivning och utsikten över havet. Likt många av Josef Franks verk, förmedlar de textila detaljerna ett tidlöst och optimistiskt uttryck.

Lars tog sig an uppdraget genom att hålla sig nära skapandet hela vägen; från idé till hantverk och utförande. Det gjorde steget från mode till inredning helt naturligt.

Ljuvligt att få sitta i denna miljö och ta emot en massa inspiration. Älskar att få höra resan från start till mål oavsett vad det är.

Svenskt tenns tesalong är värt ett besök alla dagar i veckan. Rekommenderas varmt.

Från den mysiga frukosten och det vackra rummet ner till utställningen. Det blev en riktigt lång resa, ända till Medelhavet faktiskt.

Så fantastiskt vackert gjort. Hela utställningen gav sådan energi och jag önskade ha sjalett på huvudet, stora svarta solglasögon, ballerinaskor och capribyxor.

Kollektionen finns applicerade på många saker och material. Tyger, brickor och mattor.

Passar så fint ihop med klassikerna från Svenskt tenn.

Rotting! Någon som missat att det ska vara rotting i trädgården i sommar?!

Och sen – the masterpiece!!! EN POOL! Hur härlig som helst. Eller ja, inte riktig men bara att göra en sådan är ju fantastiskt.

Och så har vi då de där andra godbitarna man suktas av… En stor svart vas! Högt upp på önskelistan.

SparaSpara

SparaSpara

Förra veckan var det pressvisningar och Formex för hela slanten. Ni som är inredningsintresserade kan nog knappast ha missat detta. Papperstidningar och alla smarta telefoner har fyllts av vackra former och färger.

Något som slog mig under dessa dagar var hur många frågor som ställdes till mig. Både av personer jag mötte men även från titlarna på utställningar.

På Svenskt tenn pågår nu en utställning som just heter Vem är du?. 4 olika rumsdelar med 4 olika stilar men med 6 st möbler som var med i samtliga rumsdelar för att visa hur olika det kan bli utifrån vem du är, vilken stil du har, fast med samma bas.

På Formex dagen efter ställdes frågan Vad är design? på pressfrukosten. Ja, allt som tillverkats har ju gått igenom någon form av designfilter. Väldigt lite skapas helt och hållet utifrån endast praktisk utformning. Sedan vad som är god form är helt upp till betraktaren.

Sedan följde alla möten med formexbesökare, kollegor och läsare: Har du sett något snyggt?. Här blir det intressant. Jag ställde mig själv den frågan och försökte att inte formas av vad ANDRA sagt att de tyckt var snyggt. Det är lätt att falla in i hejakören och  säga det som kanske någon annan redan sagt och godkänt.

Det är ju just detta! Att hitta den personliga stilen till det personliga hemmet. Ja, jag vet att det är en klyscha som just nu är på den väldesignade tapeten men ack så viktig. På Svenskt tenn så sa de just det att de inte vill se hem som bara skapas med deras ting utan gärna kompletterar med antika möbler, arvegods, fynd och reseminnen. Men viktigast är just är för att citera både Josef Frank och Estrid Ericsson: Samla allt du tycker är vackert och tycker om så kommer det bli en vacker samling just för att det är dina personliga val.

En av de finaste komplimanger jag fått om mitt/vårt hem är: “Du har det så kreativt. Jag känner att jag vill hem och skapa”. Observera: inte köpa likadant. Någon annan skulle tycka att det är alldeles för plottrigt och stökigt men för mig och oss är det helt rätt.

Ni kanske har hört uttrycken designbingo eller följa-john-inredning? Dvs att man inreder med säkra kort. Inget fel i det så länge det är för dig själv och inte för andra, för att visa upp så att säga. Som att ta på sig en alldeles för snäv kjol/för höga klackar/knasig byxlängd du egentligen varken tycker är så där supersnygg eller är skön men den är ju “inne” och alla andra har den eller så.

Varför ställs det så många frågor just nu? Förmodligen för att något gnager i oss. Vi alla älskar vackra ting, njuter av att se nya former och vill gärna omge oss med saker som får oss att må bra samtidigt som vi vet att jordklotet inte behöver ännu en stol, glasvas, kuddfodral eller skärbräda. Egentligen. Svår ekvation.

Det personliga hemmet

Men om vi nu inte ska lösa klimathotet och världsproblemen här i min lilla blogg – Kan du säga utifrån ditt hem vem du är? Stämmer du in i några av dessa: klassisk, modern, skandinavisk eller internationell. Finns nog väldigt många fler… Jag vet i alla fall vilken hörna av de nedan jag skulle känna mig mest hemma i. Och skulle föröka skapa det med det jag redan äger och har.

Är du glad i pyssel men inte i klassiskt läskigt halloweenpyssel med spöken, fladdermöss och grinande halloweenpumpor? Då kanske detta halloween-aktiga pyssel inspirera.

Med decoupagelack och servetter kan man klä in nästan vad som helst och med det då skapa något rätt färglöst till något designat.

Jag hade en pumpa i papier maché som väntade på att få sig en klädnad. Kom då att tänka på den lilla trave av servetter från Svenskt Tenn med det berömda elefantmönstret. Hur skulle en halloweenpumpa från Svenskt Tenn kunna se ut? Lockande tanke.

Decuopagelack

Gör så här: Se till at det som ska kläs in är rent och torrt.
Ta den servett som du vill använda och sära på bladen. Oftast är en servett gjord av tre tunna papper och det är endast det yttersta, det med mönster, som ska användas.
Klä in din sak med servetten. Klipp i servetten för att täcka hela ytan.
Pensla på decoupagelacket tunt och försiktigt över saken och servetten. När servetten blöts ner med lacket “smälter” den in i den underliggande utan. Se upp för att vara för hårdhänt då servetten är supertunn och att den är så fragil när den blöts ner av lacket.
Pensla över hela ytan och låt torka. Pensla på ett ytterligare lager. Klart.

Det bästa med detta är att du nu skapat en pumpa som är beständig och kan använda varje halloween.

Vill du ha mer tips på halloweenpumpor? Klicka då HÄR.

När jag fick en inbjudan till pressvisningen av Ryds bilglas var jag tvungen att läsa det både två och tre gånger.

Har jag missat glasbruket Ryd? Var det felstavat så att ordet “bil” kom med av misstag? Vindrutor på Svenskt Tenn? Ja, det är ett väldans spännande samarbete detta. Ryds bilglas som ja, tillverkar vindrutor och bilglas.

Återvinning och miljömedvetenhet är högst aktuellt och glas är ju ett material som just kan återvinnas i nästan oändlighet. Ryds bilglas slog sig ihop med formgivaren och glaskonstnären Erika Lagerbielke och skapade med tanken om återvinning skålen Oändlighet, tillverkad av återvunnet bilglas. Skålen är munblåst på Kosta Glasbruk.

Det som nog var mest överraskande var den gröna färgen. Den är inte på nåt sätt pigmenterad eller färgsatt – färgen skapade sig själv i återskapandet. Häftigt va!? För det är ju lätt att tro att det är ett färgat glas. Speciellt om man tänker på allt grönt glas som Svenskt Tenn har i sitt sortiment.

Vad har Svenskt Tenn att göra i detta då? Jo de är exklusiva återförsäljare för de manar om svenskt hantverk och miljömedvetenhet. Passande parter. Skålen finns endast i 100 ex. Så, finns det några ex kvar?

Vi blev bjudna på en härlig frukost i deras teasalong.

Satt mellan med fina bloggkollegorna Åsa och Mia.

Fantastisk bukett i mixade färger. Så mycket Svenskt Tenn över den tycker jag.

Sådana här kombinationer hoppas jag se mer av framöver. Ett företag som förstår möjligheterna i sin produkt och gör något nytt. Hoppas fler företag orkar och kan vara så kreativa och återuppliva sig själva.

PS: Följ mig gärna på Facebook och Instagram

Svenskt Tenn lanserar en ny väskkollektion. Väldigt rena, raka linjer vilket är precis i min stil.

“Tidlösa väskmodeller i mjukt kalvskinn, med klassiska mässingsdetaljer inspirerade av Estrid Ericson.” Det är så mycket i den meningen som jag gillar. Tidlös – bra, då håller de länge och står emot trender. Mjukt kalvskinn – lite burdust på något sätt men i ett hållbart material är ju det som menas. Mässing – japp, det gillas. Estrid Ericson – min guru!

Som väskgalning, eller väskbesatt, är sådana här nyheter alltid välkomna.

Jag har ett antal väskor, det ska erkännas, och det de har gemensamt är att de är väldigt basic. Inga krusiduller eller mönster. Jag vill ha väskorna som en accessoar men vara nedtonad så den matchar mina kläder. Jag vill inte sätt press på någon men jag fyller år på måndag… Denna kan man ju sukta efter… Ja, drömma får man…

Alla bilder från Svenskt Tenn

Här är ett DIY, pyssel eller hack om man så vill med decoupage som kan göra det enklaste till något som ser ut att vara från “fina gatan”.

Med decoupagelack och servetter kan man klä in nästan vad som helst och enkelt och snabbt få nya färger och mönster på det.

Här har jag servetter med det ikoniska elefantmönstret från Svenskt Tenn och ett ganska färglöst pennställ i trä.

Decoupage – hur gör man? Sära på servettens lager, oftast är servetten gjord av tre tunna, tunna papper. Ta det som du önskar klä in din sak med. Klipp till den storlek du behöver. (Jag tog med lite lim-mån för att även klä in ovankant och lite under för snyggt avslut/nederkant.)
Pensla lacket på ytan och lägg sedan försiktigt på den tunna servetten. Med försiktiga fingrar trycker du till, planar ut, för att få bort luftbubblor. (Jag tog två sidor av pennstället i taget så inte lacket skulle torka) Här är det verkligen viktigt att vara varlig. Pappret är så tunt att det lätt spricker, fast det kan ha att göra med underlaget också.
Gör hela ytan och låt stå ett tag så det torkar. Lacka nu på servetten två omgångar med torktid emellan.

Gillar hur underlaget, i detta fall träytan, får komma fram genom servetten. Att det ser tryckt ut.

Redo att användas! Vips så fick jag mig ett pennställ från Svenskt Tenn till en rysligt billig peng, om man jämför…

Jag har tidigare haft lite dubbel inställning till decoupage. Gillat enkelheten i hur man snabbt kan färglägga/mönstra något men inte känt att det passat mig. Kanske att jag haft fel referens vad det gäller servetter. Inte känt att min inredning skulle passa decoupage-stilen som jag av någon anledning förknippat med snabby chic men nu har jag omvärderat och ser bara fler och fler ställen, saker och möjligheter för att gå loss med decoupagelacket. Sent ska syndare vakna eller vad det heter. Nu är det decoupage!

I går efter Rörstrandseventet promenerade jag i snöyran till Strandvägen och Svenskt Tenn. Har jag en stund över och vill inspireras går jag alltid (eller ofta iaf) hit. Vackra ting i vacker miljö sammanställt i vackra utställningar ger så mycket inspiration och energi.

Ja, Svenskt Tenn är en favorit men prislapparna är långt i från en favoritnivå. Här blir det till att sukta, spara och sedan shoppa. Eller så gör man som så att du spanar in stilen, går till närmsta second hand och kollar om det finns liknande ting att sätta ihop till stilleben.

De vackra tennvaserna/-urnorna på Svenskt Tenn är så läckert snirkliga. Gillar detaljerna och formerna. Väldigt klassiskt och alltid rätt. Samma sak med Fornasettis design som Svenskt Tenn är unik återförsäljare av. Två saker jag har på önskelistan (drömlistan) men jag får vänta lite med. Men kanske att jag, så länge, kan finna liknande fast till en annan peng? Gick mot Emmaus (en av mina favoriert i second hand- Stockholm) med detta i huvudet och tyckte jag hittade lite lika. I alla fall i samma värld. Eller?

Mina köp ovan mot Svenskt Tenn nedan.

Bilder lånade från Svenskt Tenns webshop 

Min, förvisso väldigt mycket mindre, vas/kruka kostade 60 kr – Svenskt tenn vas/urna kostar 48 000 kr. Mitt landskapsfat gick på 40 riksdaler – Fornasettis fat går för 1 500 balubas. Bara en sån sak!

Lite nöjd och glad är jag ändå och nu ska det skapas nya, vårliga stilleben här hemma. Suktar gärna åt silver, rostfritt, krom och tenn. Är det nu slut på mässingens guldålder??? Eller är det bara våren jag längtar efter?

Vet inte hur många gånger jag försökt få liv i ett ekollon i ekollonvasen från Svenskt Tenn och misslyckats. Denna gång jag testade jag nåt nytt. Hittade ett ekollon på marken i trädgården som redan hade fått en liten grodd. Tvättade av den och satte i ekollonvasen. Redan efter nån dag hade grodden växt sig lång. Nu får den spira fritt i köket och jag har fått hoppet åter.

Om ni tycker om kransen ovanför vitrinskåpet så är det något du kan göra själv. Av en pocketbok. Jag gjorde den medans jag tittade på “Mannen med gyllene pistolen”. Så det tar endast en bondfilm i tid alltså.

Nu när vårens nyheter trillar in lite här och var har mitt öga tittat på soffbord och blivit mycket förtjust i nyheter från Ellos och från Mio. Och priserna ligger väldigt bra också.

Ellos soffbord (två olika höjder) i mässing ligger rätt i tiden och lär bli en hit. Soffbord George, 549:- och 599:- Inte helt olikt ett soffbord från Svenskt tenn som länge varit ett drömbord för mig. Men då gäller det att spara i några år först…

Alla bilder från Ellos

Mios bord Bellissa kombinerar mässing med en glasskiva med marmortryck. Mässing och marmor är material som är bland de trendigaste som finns just nu så denna möbel blir ju perfekt. Detta bord är verkligen löp å köp för den kommer nog trilla bort från butikshyllorna snabbt. Soffbord Bellissa, 1895:-

Mios vårkatalog lanseras 13 februari.

Alla bilder från Mio

I den lilla ekollonvasen från Svenskt Tenn får nu den sista överlevaren från julen nu ta sin plats. Tur den är vacker för jag är inte nådig. Jag må vara galen i julen men när den är över så är den ÖVER. Ut åker allt, levande eller dött. Men denna vackra blomma får visa upp sig innan det är dax att åka ner i avfallskvarnen.

Står bredvid ett av de vackraste borden jag sett. Dukat med underbara glas, färger och detaljer. Ser att det är dukat för en perfekt kväll men får inte slå mig ner. Det är inte dukat på riktigt – det är Estrid Ericsons bordsutställning i Sven-Harrys konsthall. (Övriga utställningen kan du läsa om här)

Estrid Ericson, förutom att äga, driva och utveckla sitt företag Svenskt Tenn, var dukningarnas drottning. Hennes, för tiden, djärva dukningar ger fortfarande eko i vår tids bordsdukning. Hon bröt de tydliga etikettsreglerna där bestick och glas skulle ligga på givna platser. Hon föreslog bl. a. att använda så få glas som möjligt och lägga gaffel och kniv på samma sida och inte på var sida om tallriken. Radikalt va??!! 😉

Estrid Ericson växte upp med en pappa som var hotellägare i Hjo och var trött på matsalens stela servettvikningar och färglöshet. Det märks att hon bryter med det gamla då det är en kreativ färgexplosion på hennes bord. Hon valde gärna färgade glas, använde sig av naturinslag så som snäckskal, låga blommor, växter och frukter, glastallrikar på fina tabletter – ibland av vävd, tunn bast och höga ljusstakar.

Jag är inspirerad och vill ha middagsfest. Massa fest.

De två första två borden här nedan är två dukningar som återskapats från Estrids dokumenterade dukningar. De två nedersta är moderna bord som är inspirerade av Estrids bordsdukningar.

Observera de rundade tygtabletterna. Perfekta för rundade bord!!

“Trender kommer och går medans klassiker består”. Så skulle man kunna säga och om jag skulle definiera hur min inredningsstil är så är det väl i grund och botten klassiskt. Inreder med ärvt, fyndat på auktion och loppis, möbler med mörka färger till vita väggar, många stilleben, önskan om många, stora tavlor och sen att möblerna är få men stora.

Svenskt Tenn grundades av Estrid Ericson 1924, endast 30 år gammal, och är väl om något klassisk svensk inredning. Har aldrig varit en stor fan av stormönstrat och det är väl det som just är synonymt med Svenskt Tenn så att jag nu, lagom till 90-årsjubileumet, blir jag förvånad över att jag känner igen mig så mycket i stilen. Inte de storblommiga sofforna utan detaljerna, formspråket och blandningen.

På Sven Harrys konsthall har precis en utställning om Estrid Ericsons verk, liv, arbete och stil öppnat. Det är som att gå runt i ett stort inredningsreportage och få ha-begär. Livsfarligt. Men oerhört inspirerande. Jag känner att jag älskar stilen och vill hem och möblera om och planera. Det är en stil som har flertalet årtionden på nacken men känns ändå högaktuell.

Det jag skulle säga att hennes stil är att blanda hej vilt. Det är höga, stora växter bredvid små låga bord, det är linnekuddar på skinnmöbler, det är stormönstrade soffor med enfärgade kuddar, det är mängder av lampor och ljuskällor men inga stora taklampor, det är massa material så som mässing, tenn, sten, rotting, trä, snäckor och luft. Har jag missat nåt?? Nä, allt mellan himmel och jord är med.

Batterierna i mobilen tackade för sig så det blev tyvärr inte så många bilder på de härliga soffgrupperna tex. Men om ni har vägarna förbi Stockholm och Vasaparken under hösten så får titta själva.

Det jag går igång mest på är hennes vitrinskåp. Estrid tyckte att att en vitrin skulle rymma en blandning av ägarens älskade föremål och med det ge åskådaren en fängslande stund. In med allt du har och tillsammans blir det en fin och spännande enhet. Det gillar jag. Less is less!!

Lagom till jubileet så har även 90-åringen släppt en bok. Fylld med fakta, inredning och design. Kolla här för den digitala versionen. Bild från Svenskt Tenn.

I butiken på Strandvägen har man i renoveringen för nåt år sedan skapat en museumliknande rum och vägg i tesalongen. Här är det en stor hylla med ting som jag ser har legat till grund för mycket av Estrid Ricsons formgivning. En sådan vägg skulle jag vilja ha hemma. Att kunna sitta och titta in i en värld med mönster, färger och former. Eller så gör jag som hon önskar; skapar en vitrin.

Det jag tar med mig är att våga färg och form. Finna inspiration i naturen och kulturer. Känner inte att jag vill eller behöver köpa dyra saker från Strandvägen utan snarare vill hitta egna unika ting.

Väl hemma efter 3,5 veckor på resande fot börjar det klia i fingrarna att sätt i gång med hemmet. Lite fräschare ögon och med en nypa mer energi ska hemmet så sakteliga få sin klädsel. Det är över ett år sedan flytten gick hit men det tar tid. Kanske lite av den tiden har ätits upp av tre små barn…

I vardagsrummet har vi en så kallad buffé, en blandning mellan byrå och skåp. Ovanpå den är det självklart att några vackra saker ska få stå och skapa stämning till rummet. Bara inte fått till det än. Rummet är superluftigt och väggen är stor så allt som ställs därpå blir liksom som små flugskitar. Måste ha antingen några få stora grejor som tar för sig eller en mängd saker.

Det blir alternativ två. Just nu i alla fall. Får bli i en färgskala i mässing, svart, mörkgrönt och mörkt trä. Är det höststämningen som kommer över mig?? Rätt nöjd för nu i alla fall.

Gammalt blandat med nytt. Mässingsgrisen är svärfars gamla spargris och marmorskivan ett fynd i en presentaffär. Doftljus Byredo och mässingsljusstakar som jag haft länge, länge. Man tager vad man haver.

Två cylindervaser i mässing blev jag så kär i. Minns inte vad butiken hette men de finns även på Grandpa. Kan användas till vas eller pennställ, eller ja, vad som. Förstoringsglasljusstaken var också en sådan sak jag suktat efter ett tag. Hittade den på Posh Living tillslut.

Denna vackra orkidé fick vi för en massa månader sedan av fina vänner. Att den lever än är obegripligt.
Jag samlar på sjöborreskal. Fått med mig hem från många av de greklandsbåtluffer jag varit på. Tyvärr är de så otroligt ömtåliga så bara en bråkdel finns kvar. Dessa vårdar jag ömt. (Knasigt egentligen att jag gillar dem då jag steg på en sjöborre som var vid full vigör och fick operera foten på den grekiska ön. Resten av resan blev på kryckor. Men det är glömt och förlåtet…) Står i en kupa från Åhléns som var nedsatt till 50% innan sommaren. Tack!

Får jag presentera Ernst! Denna lilla gose-and är gjord av den andälskande konstnären Ernst Billgren. Verket heter “Änder med händer”. Blev helt galet förälskad i den. En del av prissumman går till BRIS, så det var ju så klart lättare att då köpa.

Mässingskrukan och de svarta servettringarna i svarta lådan är från Svenskt Tenn.

I morgon ska jag till Formex och då få en massa inspiration. Kanske allt åker bort och nåt annat från gömmorna här hemma får ta plats. Helt klart är i alla fall att någon plansch eller tavla ska in i leken här.

Jag är och har varit sedan en längre tid helt besatt av mässing. Vet att jag inte är ensam om det. Det är ljusstakar främst som jag har i min ägo. Men till min stora glädje hittade jag en magiskt fin kruka på Svenskt Tenn. Perfekt för en julig och röd amaryllis.

Nu pryder den och den lilla amaryllisknoppen fönsterbrädet. Och så klart min loppisfynadade stjärna. Snyggelisnyggt!!

Min första mässingsljusstake fick jag i studentpresent av min morbror. Min mor tjatade på mig att jag skulle önska mig saker då folk som kom på studentmottagningen ville ge mig presenter. “En sån där mässningljusstake och porslinet Blå Blomst” måste jag ha sagt för det var det jag fick. Porslinet känns i dag inte lika rätt och ligger i lådor men staken – den används flitigt!