Det femte stoppet på vår båtluff och tillbaka för andra året på rad och tredje gången någonsin på Schinoussa. Den ö som jag nog älskar allra mest.
2017 var vi också på Schinoussa och bodde långt från byn på underbara hotellet Anatoli men nu ville vi bo nära byn och testa ön på ett annat sätt.
Spända som vanligt står vi vid landgången medan det höga larmande ljudet och ser hur luckan öppnas.
Schinoussa ligger i den ögrupp vi båtluffar i, Cykladerna, men ingår även i en ännu mindre ögrupp som kallas SmåCykladerna. Det är en grupp öar som ligger som ett pärlband strax söder om den stora ön Naxos.
Den här traktorn skulle av med oss. Den var ditkörd för att kratta stränderna.
Vår otroligt vänliga och välkomnande värd tog emot oss och lastade in både oss och packning i sin bil. Staden och vårt hotell låg på andra sidan berget. Fina Achipelagos.
Skymningen kommer snabbt så när vi kom fram var det precis efter solnedgång. Men det hindrade inte oss att se hur vackert allt var och vilket fint hotell han hade.
Ägaren hade två egenskaper som inte alltid går att kombinera med han lyckades: stolthet och ödmjukhet. Hans pappa hade köpt marken och sakta byggt upp allt från grunden på egen hand. Nu var det sonens tur att driva hotell på somrarna och bygga på vintrarna. Nästa omöjligt att förstå alla dessa mantimmar dessa karlar lagt ner. Men inget snack, detta var genuint och imponerande.
Uppför backen ligger staden. Eller stad och stad, liten by är väl bättre beskrivet. 250 personer bor på hela ön och denna by är den största med en stor huvudgata med några gränder som förgrenar sig ut.
Dottern hade namnsdag och det firas självklart med bakverk.
Nästa dag fick vi se allt i dagsljus.
Och äta en god frukost. Barnen var helt lyriska över chokladflingorna. Något sådant lyxigt brukar de aldrig få hemma.
Hotellets matsal var också som en lounge med böcker och spel. Domino är en favorit sedan tidigare.
Hotellet ligger ner för backen från byn och ett stenkast till och du är på min absoluta favoritstrand Tsigouri beach. Jag har skrivit massor om denna strand i förra årets båtluff HÄR. Om du är sådan som gillar stränder med hög musik, fullt av aktiviteter, strandsängar och försäljare som kommer med halsband och annat så är detta inte stranden för dig. Här är det nämligen det totala lugnet som gäller. Endast skön musik från den helt fantastiska strandrestaurangen låter.
Kanske var det just detta som den världsberömde designern Giorgio Armani var ute efter då han besökte ön samtidigt som vi.
När vi var på väg till Schinoussa mellanlandade vi på ön Koufenissi och där i hamnen såg vi en båt som såg ut som en kustjägare – lite militärisk på något sätt. Helt stålgrå. Jag och maken diskuterade vad det kunde vara för båt för den hade inga markeringar som tydde på militär men så mörk för att vara nåns lustyacht som så många andra man ser. Det visade sig vara just Giorgio Armanis båt.
Grannar på hotellet hade nämligen åkt till hamnen kvällen vi kom för att äta middag på hamntavernan. Ett litet ställe med kanske 7 bord. Där satt den berömde designern och njöt av lugnet berättade de.
På stranden finns en kanot för alla att låna. Och här är ett perfekt ställa att snorkla då standen är som en platå där det plötsligt några meter ut blir djupt och det är som en vägg ner med mycket fiskar.
Och strandbaren har den godaste skaldjurspastan jag vet.
Här är en av mina favoriträtter på de cykliska öarna – dakos, som en grekisk variant på bruschetta. Torkade brödbitar, hackade solmogna tomater toppat med färsk fårost. Så god, så perfekt.
Nån vakar över restaurangen.
Man kan alltid få plats med ett parti yatzy innan maten.
De här hundarna har nog det bästa tänkbara livet.
Ingen dag i Grekland utan en frappe!
På Tsigouri blir man kvar länge. Skuggorna blir långa när det känns dags att vända hem igen.
Inga kläder mer än badhanddukar.
Välkommen till Syskonbar! Här var det superservice i vårt lilla kök. Men hårt att man bara fick välja tre ingredienser, ha ha.
”Kan du inte ta bild på mig? Känner mig extra härliga idag!” Ja för så var det. Kan man annat än när man är på sin favoritplats på jorden med det bästa gänget man vet.
Vår utsikt från vår uteplats. Efter två veckor är man rätt bortskämd med sådana här vyer så det är svårt att ta in skönheten.
Nyduschade och pigga på byliv.
En restaurang som vi fått höra mycket gott om blev målet för kvällen. På en innergård driver en familj detta söta ställe. Vi hade tur som fick ett bord.
Här står då farfar och grillar all mat. Dagsfärsk bäckfisk tex. Men jag vill inte veta hur hans lungor mår efter att stå i den där röken dagarna i ändå, månad för månad. Men då han typ kedjerökte så kanske det inte var hans största bekymmer…
Här genomförde också barnen en minnesvärd citrontävling. Vem kan suga på en citron längst. Storebror tokförlorade då han klarade bara några sekunder. Tänk så olika de kan vara fast de kommer från samma källa liksom.
En kväll på stan. Trots sin lilla storlek finns det flertalet restauranger, caféer och barer. Och helt plötsligt har du lärt känna alla i byn känns det som. Älskar detta!
Sista dagen och en strand lite längre bort. Det går lokala bussar men då det är så få boende och turister går de väldigt sällan. Då brukar hotellägarna vara snälla att agera skjuts.
Återigen magisk lunch med färsk fisk, grönsaker och dakos. Sedan vänta på vår skuts tillbaka hem.
En sista kort kväll med gyros på torget för att sedan gå hem och packa ryggorna. Nästa dag var det tyvärr dags att lämna ljuvliga Schinoussa.
Hej då underbar ö!
Sitta i skuggan och vänta på den lilla färjan Express Scopelitis. En liten färja som åker mellan den stora ön Naxos och ut till alla de öar som kallas Småcykladerna.
Visst är det skönt, smidigt och bekvämt med de stora färjorna men den här lilla färjan är liksom båtluffning på riktigt.
Man kommer närmare havet. Förra året piskade vinden starka vågor men nu var det helt magiskt. Och tänk vad kul man kan ha med en skärm, ha ha.
Färjan kom till Naxos och här blir kontrasterna så stora. Från den lilla lugna ön till den storstadsö Naxos är.
Med en sval fika i skuggan klev vi sedan vidare på den stora färjan som skulle ta oss tillbaka till Aten. Vanligtvis brukar dt betyda att flyget hem bara var några timmar bort men denna gång förlängde vi vår resa med två nätter i Aten. Dags att faktiskt se huvudstaden, vara på fastlandet och insupa mer av den grekiska historian. Resan går vidare.
