Första dagen denna sommar vi faktiskt vaknar upp till regn och ser i alla väderappar att det kommer vara regn exakt hela dagen. Nu var det inte bara regnet utan faktiskt också att vi var rätt färdigbadade som lockade bort från stränderna. Vad gör vi av denna dag då då?
Först börjar man med långfrukost ihop med tända ljus och radio. Och liksom känner att det här med att vara inomhus är faktiskt något jag kunde längta efter. Första suget efter höst kom över mig.
Efter några vändor av förslag slutade det med att vi skulle till Bungemuseet. Maken och barnen hade varit där tidigare, tror det var när jag gick på korgkurs, men det var ju länge sedan så det blir en till och nästan förstagångentur för alla då.
Oj, vad det regnade. Och naturen slukade varje droppe kändes det som. Efterlängtat regn.
”Alla tiders museum” – det lovar gott.
Vi fastnade redan ca 2 meter in på området där rävspelet fanns.
Medan den spännande fajten mellan den stora räven och de små fåren pågick tog jag en förtitt.
Den här stenen har både jag och maken haft på bild på en skolbok från 80-talet. Jag trodde det var historieboken men maken trodde på någon storts svenskabok. Oklart men kul att vi både relaterar till skolan när vi nu mötte denna i verkliga livet. Och jösses vad stor den är. Och vacker.
Där nere i det vänstra hörnet pågår rävmatchen. Så klart vann fåren.
Många hus, många stationer, flera möjligheter att lära sig mycket om gamla tekniker och kunskaper. Så inspirerande.
Detta är en sågkvarn. Vinden tar tag i vingarna och med det sätter fart på en enorm såg där inne i huset och med den sågas hela trädstammar till plankor. Det är en sådan stock man ser ligga ner här ovan.
Men jag drogs mer åt det vackra linet som var på tork.
Torka var det inte fråga om i övrigt. Första gången våra regnjackor användes.
Något riktigt kul och skoj var den stora lekplatsen. Funkar i alla väder.
En stor äng fylld av en massa olika stationer med gamla lekar.
Det blev en spontan flerkamp för familjen.
I gamla boningshus var det uppställt som om någon bara lämnat huset för att gå ett ärende. Så vackert.
Höhoppet!!! Jag vill också men jag skulle ju inte ens kunna stå raklång där uppe.
Vet du vad som hände här? När jag såg denna fina ek och söta små ekollon blev jag sugen på julpyssel. jag vet – jag är knäpp men min julbok ligger å väntar på mig så fort jag kliver av semestern och jag längtar faktiskt. Det insåg jag här vid eken.
Och vid denna vy blev jag sugen på rosa väggar. Tänk vad hjärnan jobbar när den får nya intryck.
Regnet tog en paus och vi kunde gå lite enklare runt på museet.
Nu var vi färdiga på alla sätt och hungriga.
Tvärs över vägen ligger detta söta kafé med tillhörande liten stuga som för dagen hade tänt brasan.
Känslan av att tidsres fortsatte även här.
Värmen, doften och det fantastiska ljudet av en sprakande brasa fick min höstlängtan att faktisk gå upp på max. Wow vad häftigt – jag hoppade över den sommarsentimentalitet jag alltid brukar få i augusti. Första gången ever!
En sann kafé-klassiker: köttbullsmacka med rödbetssallad. Min ser ut så HÄR.
Och sommarens andra saffranspannkaka. Perfekt avslutning på denna gotländska upplevelse på Bungemuseet.
Oh,I could live there! To have a simple life again,how lovely.
I know I am using Google translate but I saw the word ’errand’ which I had not seen for a while.
As a child, I used to get sent on many errands for my grandparents, especially in the school holidays.
Now, it doesn’t seem to happen at all.Parents and grandparents don’t send their children to the shops
on errands or even taking ’messages’ to other houses. What a shame. Everyone seems to be driven everywhere.
Just an old woman rambling……..haha.