När mina hjärtan flög över jorden

Följ med på en tidsresa. Vi backar till början av februari 2015 och jag står sent på kvällen ensam i ateljén på den reklambyrå jag jobbade på. Då bloggade jag ”vid sidan av” för Sköna hem och skulle posta ett alla hjärtans dag-pyssel. Jag ville ha hjärtan och papper och testade mig fram. Jag vek ett papper och klippte till ett hjärta av det, när jag vecklade ut det såg jag hur jag kunde göra grundformen med en tallrik. Snabbt gjorde jag ett gäng hjärtan i rosa papper som jag tog med hem. De blev där till en girlang med tråd.

Helgen efter skulle jag plåta (dagsljus du vet) girlangen men fick inte till det. ”Kanske om jag är med i bilden (det var inte så vanligt då) och håller den men då måste någon plåta mig” tänkte jag. Denne någon blev maken men han hade medans jag försökt plåtat mina papphjärtan klätt på de tre barnen sjuttioåtta lager vinterkläder och alla var redo ut genom dörren för vi skulle iväg nu nu nu. ”Kan du bara plåta mig med mina hjärtan?” bad jag.

Sagt och gjort, han började plåta och jag dissade varje bild han tog. ”Nej längre ifrån!, Skärpan här!!! Får du med allt nu? Står du verkligen rakt?” Barnen svettades i hallen, protesterade högljutt och tålamodet på exakt alla fem i familjen existerade inte alls. ”Nu tar du en bild där, jag håller här och sen får det vara bra!!!” sa jag i nån form av kombination av bedjan och krav.

På kvällen när vi kom hem igen skapade jag mitt blogginlägg och publicerade. Sedan hände det som man inte kan ha en aning om innan, det som inte går att planera för eller ens hoppas på. Då var inte instagram grejen utan bloggar och Pinterest var da shit. Bilden på mig där jag är sur och stressad blev viral och spreds över hela världen. Pappershjärtan flög jorden runt och bilden repostades och snoddes, hamnade på massa bloggar och digitala tidningar i alla världsdelar kändes det som. Magasin på alla möjliga språk mejlade och bad om bilden.