Jag fick frågan om att skriva inlägg om den rensning jag gjort och inget kunde göra mig mer pepp för den rensning som skett har fått mig att må så bra. Om det kan inspirera någon att göra liknande och med det också känna sig lite lättare är det ju toppen.
Vi har bott i vårt hus i över 11 år, vi har gått från två barn på 2 och 3 år till att ha tre barn på 15, 13 och 10 år samt att jag numer jobbar hemifrån på heltid och maken en del som många gör nu efter pandemin. Det gör ju att vi har förändrats en hel del och att vi ändrat hur vi använder huset rejält. Många saker har kommit in i huset för det behövdes barnmöbler, oömma tallrikar bland annat. Och sedan har jag i ärlighetens namn haft en kraftig kärlek för att agera både jägare och samlare. Att jaga härliga loppisfynd är helt fantastiskt och nästan som ett fritidsintresse. Att samla på vackra servisdelar ger en enorm tillfredsställelse så förråden av tallrikar, vaser, glas, dukar mm fylldes snabbt.
Bra att ha?
Vi hade en dröm om att skaffa ett sommarhus, eller ett landställe att få forma till vårt andra hem och så fort jag hade hittat ”ett bättre” durkslag sparades det gamla för det skulle ju bli jättebra i det där huset vi inte ens ägde än. Och det fick nästan mig motiverad att just fortsätta jaga och samla på grejer för det gamla kan ju absolut komma till användning sen, i det andra huset.
Nu bestämde vi ju oss för att vi inte alls ville ha ett andra hus! Vi hinner ju knappt med det vi bor i och om vi inte vill vara hemma reser vi gärna till andras hus och hyr. Då blev lådorna med gamla durkslag bara som ett hån. Och de där lådorna blev många. För det var leksaker barnen inte lekte med längre men man vet ju inte, kanske de helt plötsligt får en släng av nostalgi och vill bygga en tågbana… Eller som om tonåringen helt plötsligt får feeling och vill leka med dockvagnen igen… Kanske det snarare var jag som inte kunde skilja mig från dem.
Skit rinner neråt
Det är en fara att bo större än vad man egentligen använder. Finns det rum menade att förvara saker i, förråd som man drömmer om när man bor trångt, så fylls de snabbt. Hade jag haft fler förråd hade jag nog lyckats fylla dem med. Det här vet de företag som har som affärsidé att hyra ut förråd. Du betalar för att förvara saker du inte använder. Och tom kanske aldrig någonsin mer kommer använda men inte kan/vill göra dig av med. Så den där billiga vasen du inte lägre använder kostar hyra i ett förråd istället… Men vi har en källare med förråd och jag har rensat massor under många år; en halvdan soppslev, den där saken som kändes för mycket 2009, byxorna jag inte längre kommer i men kanske en dag gör… åkte ner i källaren. Tätt följd av fler saker, en grej här och tre där. Så det var inte en super rensning från bohaget utan ett successivt gallrande. Tills det inte gick att gå in i de där förråden.
Lådorna, kassarna och högarna av gamla oanvända grejer gick upp till taket. Dagsljuset från fönstret i tvättstugan försvann. Möjligheten att basta i bastun likaså.
Det finns en uttryck inom feng shui som säger ”har du fullt på vinden kommer du inte framåt. Har du fullt i källaren hålls du tillbaka” Eller nåt liknande i alla fall. Och här var det min källare som höll hårt om mig. Jag fick puls varje gång jag skulle tvätta för jag kunde inte lägga tvätten någonstans. Fick hänga tvätt balanserande på tåspetsarna för att nå linan pga enorma mängder bråte under torklinorna. Eller när jag skulle hämta hammaren eller nåt verktyg fick jag liksom ta sats. Att gräva sig fram tog evigheter.
Ut och bort
Jag tog ett beslut. Nu är det nog, allt ska bara bort! Första steget var att grovsortera allt och det skulle inte få ta tid. Jag la exakt allt i mer ordnade lådor och stora kassar bara för att det skulle bli hanterbart. Det jag i denna överföring snabbt värdera som skit fick gå direkt till soptunnan. Resten till ny låda. Sedan ordnade jag en promenadloppis ihop med alla grannar där allt togs fram till försäljning ute på gatan.
Mitt egentliga syfte var inte att tjäna pengar utan mer för att försöka bli av med det hela snabbt och enkelt. Visst, det finns många fina saker där i högarna som kunde nog ge bra peng men tiden det skulle ta att lägga upp på olika sidor för försäljning skulle kosta mig mer.
Det som inte såldes åkte direkt efter detta till välgörenhetsbutiken.
”Oj, jag minns inte att det fanns ett fönster där” sa sonen när han klev in i tvättstugan när allt hade åkt ut på gatan till loppisen. Jisses!!! Mitt samlande hade tagit över rejält.
Och så klart har man alltid kvar ett rum med prylar…
Den lättnad jag nu känner är så fantastisk och jag skäms när jag säger så för det är ju liksom höjden av i-landsproblem. Här mår jag dåligt av att äga för mycket när andra knappt har ett tak över huvudet men jag tror du förstår vad jag menar. Att släppa taget om ting fick mig just att inse att välmåendet inte sitter i tingen.
Det finns en trend sedan några år som heter dödstädning. Låter hemskt som om man städer för sin egen död men nja… det finns en tanke som är så, att om jag dör nu ska mina efterlevande slippa ta hand om min skit. Och det är väl bra? Att för sig själv göra sig av med sin skit. För att leva!
Flyttstädar mig hem
Men jag ser detta som en flyttstädning utan att flytta. För som sagt, vi har bott här i 11 år och så länge har jag aldrig bott på ett ställe sedan jag flyttade hemifrån vid 20 års ålder. För som innan flyttade jag vara annat till vart fjärde år och vid dessa flyttar rensade jag. Man gör ju så, ingen vill flytta med två durkslag. Så jag ser detta som nåt som liksom skjutits upp i 7 år egentligen.
Nu när det så luftigt i våra förråd och jag har lovat mig själv att hålla det. Det är lättare nu när barnen är äldre för det är helt klart inga gamla leksaker som trillar ner i källaren längre. Jag har inte gett mig ett köpstopp men en ny köpmedvetenhet i alla fall. Och en glädje över de vackra saker jag har kvar. De har värderats högt och undslapp sorteringen så de ska användas än mer.
Ja, så var min rensning. Hur har du det? Rensat dig ledig och klar eller står mitt upp i stöket?
Står mitt upp i stöket 😅 Men blev superpeppad nu när jag läste ditt inlägg och såg resultatet! 💪🏻💫
Jag behöver nog gjöra det också så tack för tipset Har bott i min lägenhet i 9 år alldeles för länge på samma ställe brukar vara 3 år som max
Tack för inspiration att fortsätta kämpa mot ett luftigare hem 😅 Let it go, let it goooo! 🤗
Oj, tack för inspiration! Vi har bott 42 år i vårt hus väster om Paris. Barn har flyttat ut (som tur är, ha ha) och barnbarn har kommit. Två är nu tonåringar och två är småbarn. Vi har varken vind eller källare så vi är tvungna att rensa vartefter. Men vi är så tacksamma att vi sparat LEGO, Playmobil, dockor med vagn och docksäng. Det går fortare än man tror, helt plötsligt är man mor- och farföräldrar och det finns alltid något att leka med hos oss.
Jag har ”döstädat”. Vilket inte betyder att här är tomt. Nej. En samlare har alltid för mycket saker. Det är tillåtet. Men saker i lådor ”ifall om att”, sånt finns inte längre. Glömmer ju bort vad jag har i dem. Då mitt barndomshem tömdes 2021 beslöt jag att jag tar en sak. Det gjorde jag. Ibland känns det vemodigt men mest känns det som en lättnad. Vi har ju ett hem där vi har allt vi behöver och mer än det. Ifjol tömde jag vår sommarstuga på prylar (inte möbler), tog hem alla lådor och kassar och satt här på… Läs mer »
Jag är nånstans mitt i .. tycker jag har rensat en hel del men syns inte så mycket i hemmet. Så tack för fint inlägg med inspiration! Behöver det för att ta nya tag och börja om/ fortsätta.
Att rensa står ständigt på min to-do … Älskar när det blir gjort och älskar att läsa hur andra gör. Tycker att det är lättare att rensa bland dubletter, prylar och annat som man skaffat sig som vuxen. Men hur tusan gör man med saker man sparat som affektionsvärde från sin egen barndom? Och för att inte tala om minnen, teckningar och pyssel från barnens uppväxt. Skulle du vilja skriva ett inlägg om hur du har gjort?
Hej Emma. Åh den där frågan, den är svår. Men jag har försökt tänka på vad jag själv haft med mig genom livet från barndomen och uppskattat. Att mina gamla räkneböcker från mellanstadiet inte behövts är ganska enkelt att förstå. Men mina teckningar från förr har jag liksom inte tittat på på 25 år… Jag fotograferar våra minnen väldigt mycket och tänker att det kanske är sättet jag sparar på saker istället för de faktiska tingen. Hmmm… nu går tankarna. Få bli ett blogginlägg ha ha
Kram
Helena