Det är väldans vad fort allt gå nu, tycker du inte? Jag ser på min bloggstatisik att det söks massor på påskpyssel och påskrecept så då förstår jag att det är det som det önskas inspiration till. Vill du också ha påsk, kolla min kategori HÄR. Men jag vet inte vad det är – jag kan inte riktigt själv gå in i påskpyssel riktigt än. Vill känna lite vanlig vår först eller vad jag ska kalla det. Men, om jag vill ha något fint till påsk måste jag ju börja redan nu!
För om det ska bli några vackra utslagna ris och starkt lysande påskliljor så är det läge att ta in dem och låta dem slå ut i lagom takt. Jag vet inte hur många gånger jag stått med kala grenar i riset och knoppade påskliljor när påsken är ett faktum. Jag har lärt mig den hårda vägen kan man säga alltså.

Så här ser det ut nu. Och jag passade på att ta bilder under tiden så här kommer en liten steg-för-steg på mitt påskpreppande:

Började med att knipsa grenar av körsbär och forsythia i trädgården. Två sorter som först ger blommor och sedan gröna blad. Fina i båda stadier.

Man vet att det är egenknipsade grenar när det är yvigt som en majbrasa. De ris och grenar man köper i butik är alltid så snyggt raka eller täta. Men gillar det vilt så, då passar det ju.

Jag skär långa och djupa snitt så grenarna verkligen ska suga åt sig vatten. Och vattnet är ljummet så grenarna tror de har hamnat på solsemester och släpper lös helt.

Yvigt var ordet.

Visst ser körsbärsgrenarna med sina blomsterknoppar ut som kycklingben?

Ingen påsk utan påskliljor, det vet ju varenda kotte! Och jag som gav mig själv en stor Valdemarsuddekruka för några år sedan vill fylla den till bredden. Men då de lökkrukor man köper inte riktigt ger bra plats får jag knixa lite.

Tre stycke får s klart plats men för att få den där maxade behövs det då en fjärde.

Med både kraftig och varsam hand särar jag på lökarna och försöker behålla så många rötter på lökarna jag kan.

Jag snurrar ihop rottrådarna runt löken och trycker ner i hålrummen.

Fyller på med den jord som föll bort i separationen.

Och häpp, en maffig påskgrupp samt kvistar och grenar är redo att slå ut och sprida påsk i hemmet.