Helena Lyth

En blogg fylld med inredning, pyssel, recept och allt annat som kan få dig inspirerad.

8 maj, 2013

Vårt kök. Just nu

Köket hade prio när vi flyttade in. Det skulle snabbt vara brukligt och ha alla saker på plats. Visst, det var brukligt på en gång men något vidare mysigt var det inte i all röra. Nu så har det satt sig och sakerna har hittat hem i olika skåp och lådor. Men, det är långt ifrån färdigt, om det någonsin blir det.

Köksbordet blev kvar från de förra ägarna. Inget fel på det egentligen men jag tycker det är för vitt, om ni förstår vad jag menar. Det blir så mycket vitt, vitt, vitt. Jag ska försöka få span på ett gammalt slagbord i mörkt trä för att mjuka upp rummet lite. Tror att det kommer dessutom kännas mer inbjudande att sitta vid.

Vitrinskåpet är redan välanvänt och bakom den skymtar Eurpoakartan som finns i stora matrummet.

Innan vi flyttade in drömde jag om dörren och trappan ut i trädgården. Det är något visst med att kunna röra sig in och ut direkt från ett kök. Mycket liv och mycket puls. Dessutom perfekt att ha översikt på barnen i trädgården om man är inne och de ute, för det är ju oftast i köket man är om man är inne, eller hur?
Har ännu inte intagit min morgonkopp te på trappan, som jag haft som drömbild, men snart så! Tror jag kommer hänga där större delen av sommaren.

Marmor i kök är vi förtjusta i sedan tidigare då vi hade det i vårt förra hem så mycket av våra köksattiraljer passar även här. Har inget emot att få lite patina på stenytorna. Var på ett café för ett tag sen och den marmorskivan var så vacker och så sliten. Vackrare med åren, precis som kvinnor!

Många ljusinsläpp gör detta rum till ett paradis för ljus-suktande personer. Frukosten ackompanjeras alltid av ett ljushav (om det inte är tok-gråmulet) så man vaknar garanterat.

Det som ännu inte är på plats är hängande taklampa över bordet, bokhylla för alla de triljoner kokböcker vi har i vår ägo och tavlor på väggarna. Just nu saknas det liv och bevis på att vi bor här. Vill inte ha ett utsällningskök, vill ha ett levande och personligt kök. Men efter endast fem veckor kanske det är för mycket begärt…?

Follow on Bloglovin

Comments (2)

    • Helena - amelia.se

      Hej Marie!

      Jajamensan! Det är Bernhard och Birger. De har bott i huset sedan de föddes och de förra ägarna hade inte hjärta att ta med dem till sin lägenhet och frågade om vi kunde tänka oss att “ta över” dem. Efter betänketid sa vi ja. Men det är väl snarare vi som flyttade in hos katterna, att de fick välkomna och godkänna oss…

      Kram!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.