Alltså, jag är världssämst på att klippa mig. Och med småbarn så prioriterar jag verkligen bort barret på huvvet, så att säga. Men nu, nu var det liksom inget att be för, såg ju inte klok ut… 9 månader sedan sist så det var på tiden.
Japp, här är då före-bilden med en liten son som ammar under skynket… Det syns inte riktigt hur risigt håret varken belive me, det var kaos! Och så en väldigt bjudig bild med klet i håret och en mycket pigg liten kille som charmade alla i salongen.
Och vips så har min underbara frisör gjort magi på mig. Så här mycket glamour har jag inte känt på år och dag.
Jag har inga hårmängder att tala om. Jag är begåvad med ”skandinaviskt, fint hår” dvs tunt, tunt och tunt OCH Under graviditeten så tappade jag inget hår så känslan av att ha tjockt hår var en trevlig bieffekt. Nu däremot så rasar håret från skallen, speciellt vid tinningar och vikarna. Inget skoj alls. Men då är det ju tur att jag hittat en bra frisör som kan hantera just detta. Med bra klippning och färg trollar man bort det tunna.
Nu är jag redo för våren och sommaren!
Jättefint, verkligen =)
Tackar! Känner mig fin 🙂