Cykelpremiär, skogsbad & finkrogen

Att vara isolerad för att man själv är sjuk är ju inga konstigheter men att vara isolerad för att inte riskera smittas eller smitta någon annan om man eventuellt bär på något kan faktiskt vara rätt förgörande för själen. Efter många långa dagar inomhus med endast promenader fram och tillbaka med barnen till skolan (för att vinka vid grindstolpen) behövde jag komma ut. Komma ut och träffa folk på ett smittfritt sätt!

Många runt oss kände samma så vi sa att vi tar ett skogsbad tillsammans. Dvs picknick i en skogsglänta och bara är, som på en strand om sommaren.

Och när vi ändå var igång; fram med cyklarna för första gången i år. Allt på samma gång när vi ändå drar igång det här.

”Det är som att cykla” heter det när man alltid vet hur något funkar oavsett hur länge sen det är. Men gäller det för en 6 åring som lärde sig cykla i höstas? Jajamensan!

Hög klar luft, friska vårvindar och värmande sol. Inte mycket som slår det för att man ska komma ur sin rätt deppiga inställning. Så välgörande att verkligen lämna hemmet. Borde gjort detta i veckan redan.

Cykla genom området och möta grannar på gatan och på balkonger. Alla säger samma: hur mår ni, vi mår bra men uttråkade. Tror att uttråkning kan vara det som tar knäcken på oss om inte Covid-19 gör det.

Nere vid t-banan har vi en liten länga med kvarterskrog, frisör, blombutik, café och mäklare. Får gynna samtliga nu utan mäklaren för att stödja. Samtidigt: det har väl aldrig varit så mycket folk på caféet då ingen åker till stan för att fika och köpa stenugnsbakat.

Träffade våra vänner och började trava. Nu skulle vi hitta vår soliga och vindstilla plats.

Först måste varje vrå av skogen undersökas.

Det roliga var att det har väl aldrig någonsin varit så många ute på promenad runt sjön? Det var ju liksom rusningstrafik på stigarna i skogen. så många vi träffade och hälsade på. Med 1,5 meters avstånd, inga handslag eller armar och det givna samtalsämnet: Hur mår ni? Jobbar du också hemma? Vad gör ni i påsk då? Har ni hört om det senaste…?

Är på riktigt spänd på hur vi kommer se på den här perioden om nåt år. Kommer vi tacka oss själva för att vi gjorde rätt eller kommer vi förbanna oss för att vi tänkte så fel? Den som lever får se…

Har grodor och salamandrar vaknat än?

Samma sak som alltid: kaffe smakar alltid godast ute på tur! Solen värmde fint med vinden kylde desto mer. Liten kille var inte förtjust i temperaturen. bra att då värma sig hos mig. fast jag tyckte nog att han värmde mig mest.

Spring och lek! Kan denna virustid göra att vi återupptäcker naturen som den sanna platsen att umgås i?

Sedan tog vi en vända till stan för att hämta mat. In ut på krogen inom 2 minuter. Väldigt konstigt men väldigt härligt att få mig sig hem en middag att njuta av helt och fullt.

Hann med att pumpa mina händer med handsprit som stod i entrén på dessa två minuter. Killen på restaurangen sa att det var handspritsflaskor precis överallt i lokalen. Alla gör vad de kan.

Hem igen. Den snabbaste vändan till city i mitt livs historia. Pratade med en person på 2 meters avstånd. Men fick med oss en god middag och vi gynnade en restaurangbransch som har det tufft.

En annorlunda måltid men så god. Nu blir det nog en vecka av hemmaliv igen. En konstig känsla av att alla människor nu är som tickande bomber redo att explodera med virus när som helst. Helt friska människor känns också som faror. Kommer vi bli skygga nu när allt är över? Jag gillar inte denna oro.