Äntligen på ön! Så härligt att få en sista semestervecka här på Gotland. Landade rätt in hos våra kära vänner i Västergarn. En blåsig överfart tog inte slut på våra krafter utan tvärt om var det fullt ös.
Efter en mycket god middag hos dem tog vi oss, precis som förra gången, till Stelor ner för vägen.
Alltid en boll med tycker lillkillen.
In i ladan där det spelades blue grass för full styrka.
Bäst var låtarna med sång på gotländska. Visst, blue grass är en amerikansk musikstil men det blev verkligen trovärdiga texter och med mer känsla när de sjöngs på gotländska. Mer sånt!
Kanske att det inte var en konsert kidsen jublade över men…
… glass jublas det alltid för!
Lilla Meja, väntar tålmodigt.
Lokal gin med lokal tonic. Tror jag i alla fall att det var. Väldigt gott var det hur som helst.
Helena ute på galej!
Några låtar till sen var det hem igen. Då var var alla två- och fyrbenta besökare nöjda.
Levande ljus – sånt jag kan längta efter till hösten, kom jag på mig själv att tänka. Nä nä, inte sånt än. Först mer sommar. Men allra närmst: sova!
