Hej halloj. Jag vet inte om du kan känna igen dig i detta men när man har haft ett högt tempo och allt rullat på dygnets alla vakna timmar och när det sedan tar slut blir det ett vakuum. Känslan av total tomhet, som om det är helt öde även om det egentligen inte är det. Det finns ju alltid något att göra men kontrasten från fullt j**la ös till vanligt tempo gör att det känns som snigelfart.
Lång utläggning för den känsla jag exakt nu sitter med. Formexmässan är över och med detta alla mina uppdrag jag haft med granutställning, workshops alla dagar, föreläsning från stora scenen, poddinspelning, bokförsäljning (sålde slut på alla!) och att dessutom gå runt och se alla trender och inspireras som en ”vanlig” besökare. Att nu sitta hemma med smutsigt hår och noll intryck gör mig lite… bakis? Som om ruset från dagarna är över och inget just nu ger energi?
Nä nu måste jag rycka upp mig och gå vidare, söka uppdrag, ta tag i bokade uppdrag och bli proffsig.
Tack för att jag fick skriva av mig. Och tack till alla fina läsare och följare som kommit och hälsat på mig på mässan. ”Jag följer dig” är faktiskt en av de finaste sakerna jag kan få höra för det är det ultimata beviset på att jag når ut och värd att just följa. Så tack för det och även till dig som jag inte mött så klart.
