Att få besöka julmarknaden i Genève, Noël au Quai – Jul på kajen, var som att få träda in i en drömsk värld. En värld av den juligaste och mysigaste sort. Jag hade ingen aning om att Genève var en sådan julstad men de har verkligen fått till det och jag ska banne mig skriva ett brev till Stockholms stad och be dem skärpa till sig. Vi ligger i lä!
Längs kajen till Genèvesjön har en lång marknad byggts upp och det märks att det här är en destination genevborna besöker och möter upp familj, vänner eller kollegor.
Två glada turister är redo att njuta av allt underbart längs med kajkanten. Jag och Hanna var duktigt varmt klädda från topp till tå. Det kändes som det var snö i luften.
En lång marknad med stånd och jag överraskades av utbudet av varor i de många stånden. Jag är så van av att gå på julmarknader och det är samma salamikorvar, trätomtar och allmänt jox som kanske inte är det man egentligen vill ha eller behöver men här var det hantverk av hög kvalitet och häftig blandning.
Tur jag inte hade med mig barnen för de hade lagt hela sin veckopeng här.
Sedan vid alldeles lagom mellanrum dök det upp stånd med mat och dryck. Så klart en vin chaud stod på vår lista över saker att testa.
Och sedan en raclette på det. Jag vet inte om jag testat en raclette egentligen så det var lite oklart med vad vi beställde men sa typ: vi tar vad de tog och hoppades på det bästa.
Kan säga att de får minuspoäng på styling men alla pluspoäng jag kan ge för smaken och speciellt hur vältajamat det var med smällhet smält ost på kokhet, och ovanligt god, potatis. Kanske lite i snålaste laget med en syltlök och en cornichon…? Det sa slurp och allt var borta 😂
Det heter ju ju Jul på kajen men vi hade inte hittills sett sjön och i mörkret så syntes inte den stora sjön förrän vi kom nära. Speglingen i vattnet och den enorma fontänen var som ett fyrverkeri.
Det är med en enorm kraft den där vattenmotorn skjuter upp vattnet. Och det slog mig hur detta är Genèves symbol. Big Ben i London, Eiffeltornet i Paris, Colosseum i Rom osv är kända byggnader som inte kräver någon förklaring när man ser bilder av dem, man vet i vilken stad man är så att säga. Men Genève bjuder på en fontän, vilket är genialiskt om man inte har några stora signumbyggnader.
Vi fortsatte strosa runt bland alla stånd och mötesplatser som följer hela kajen. Vi hade mycket tid på oss då vi hade en middagsbokning på Chalet á fondue, japp mer smält ost.
Otroligt mycket lockade men då vi just skulle äta middag så fick efterrätterna vänta men oj vad svårt. De kan sina godsaker de där schweizarna, speciellt choklad som vi alla vet.
Så många platser att slå sig ned för att samtala, mötas och mysa. Samt många eldar att värma sig vid.
Jag noterar hur raffinerat allt är. Det är egentligen enkla träkonstruktioner och bara halmbalar men med enorma mängder ljusslingor och granruskor blir det mysets mys.
Vi blev lite kalla och såg att det fanns som en lada dit många gick in i. Vi följde efter och hoppsan, vi kom in på världens fest, en Christmas pub. Utanför så såg det just ut som en större valstuga om du förstår vad jag menar men där inne var det jul, jul, jul och världens ös.
Och här hängde det grejer i taket vill jag lova. Återigen, så smart pyntat. Det var som en julig afterski om jag ska försöka förklara. Hög volym och hög stämning.
En lumbumba satt finfint. Dvs varm choklad med rom och grädde. Värmde upp hela kroppen och knoppen.
Men sen var det dags för vår sittning på Chalet á fondue. Dags att leta upp restaurangen som ska ligga på kajen den med.
Ett ordnat kaos. Den mycket lilla dörren och entrén får en att tro att det är ett litet ställe men nej.
Två jätterum gömde sig där bakom. Fullsatt vid alla långbord och personal som springer runt, hög ljudvolym och alldeles alldeles underbart. Wow vad läckert.
Jag har aldrig ätit ostfondue på det här sättet så det var både spännande och ovant. Och att på min knaggliga franska och servitörens knaggliga engelska försöka reda ut vad som är vad var spännande. Men vi sa igen: vi tar det hon tog och insåg att det kommer nog lösa sig.
Insåg nu att det här huset måste ligga precis vid kanten för sjön syntes direkt utanför fönstern som var från golv till tak.
Schweiz underbaraste servitör? Inte helt omöjligt.
Lite samma sak som vid racletten men nu med bresaola och bröd istället för potatis och dubbelt (!) så många syltlökar och cornichoner 😂
Sen var det bara att gå loss på härligheterna.
Glatt påhejade av vår härlige servitör. Han var mycket noga med att vi åt rätt och fick en bra upplevelse. Av vår bordsgrannar förstod vi att ”bullfilén” av fonduen är när all ost är slut och det är liksom knaperstekt ost i botten av grytan. Dit kom inte vi för det fanns inte en chans att vi skulle kunna äta upp all den osten vi fick.
Sedan var vi så nöjda med allt och tog en promenad hem till hotellet. Varma av smält ost och julmys. Vilken kväll.
