Hälsan är tillbaka och inte minst vardagen är tillbaka. Rutinerna sitter helt plötsligt där som om sommaren aldrig funnits. Vi rör oss enligt ett schema och en invand koreografi. En i köket, en i badrummet och några mellan påklädnad och frukostbord. 5 minuter på morgonen är en evighet. Tänk så mycket det hinns med på en morgonminut tillskillnad från en kvällsminut.
Många somrar har jag längtat efter att komma tillbaka till vardagen och rutinerna. Inte denna sommar. För våren var som ett enda långt mantra; på sommaren, då upphör tiden, då upphör jäktet. Det ligger fortfarande i minnet och är så glad att vi fick en sådan lång ledighet med total frihet från jäkt.
Nu är vi här. Försöker hålla kvar i inget-jäkt. Får se hur det går.
Låter altanen få spira med lite höstiga färger. Tar mig an denna nya termin i små doser.
