Juldagspromenad på Djurgården i snö. Äntligen!

Ett sms sa pling den 22.a december: vill ni följa med på en promenad Djurgården runt på juldagen? Så klart vi ville!

Aldrig hade vi väl trott att det skulle innebära pulsa i snö. Ingen av oss hade vågat tro på att det skulle bli en riktig vinterpromenad.

Vuxna och barn fick äntligen känna snöflingor falla mot kinderna, höra knarr under skorna och frysa häcken av sig. Äntligen lite vinter!

Minns hur vi förra året tog en promenad på annan kunglig mark på juldagen. Se HÄR. Samma kappa då som nu.

Djurgårdskanalen. Jag bodde 9 år på Gärdet när jag flyttade hemifrån och detta var min bakgård. Då. Nu är det inte ofta jag går här.

Härligt att runda udden och liksom ana skärgården. Se stora vyer över vatten. Även om det här var väldans dålig sikt.

Ska vi ta fika här? Nej vi går lite till.
Ska vi fika nu? Nej vi går lite till.
Nu då? Ja kanske där borta?

Tänk så det kan slumpa sig. Vi försökte i en evighet hitta något bra ställe i någorlunda lä. Höll på att ge upp när vi hittade bästa platsen!

Mer rejäl flax hittade vi ett bord med tak där vi dukade upp ett knytis. Vad körsbärstomaterna gör där är oklart…

Våra vänners nya familjemedlem var pigg och alltid redo för lek. Till vår äldste sons förtjusning. Han lär lätt ställa upp som hundvakt.

Ja ha, hur går vi nu då? Tur man hittade karta. Det började bli lite för kallt så snabbaste vägen tillbaka till parkeringen var allas önskemål.

De där två. Känt varandra ända sedan förskolan och Frost-eran. Nu är det Snapchat som gäller.

Jo då. Stockholm ligger där borta. Bara ett tjockt snöfall i vägen.

Tillbaka till där vi startade. Det dröjde inte länge i bilen innan alla våra tre små troll somnade i baksätet.

Tänk vad ett litet pling i mobilen med en trevlig fråga kan göra! Sånt jag hoppas mer på 2021.