Jag är stolt över att vara 50-minus

Om du får ett betyg på A- så är det ju helt klart bättre än B+, eller hur? (Eller som man sa på min tid: svag 5.a eller stark 4.a) Men varför säger man inte samma sak om ålder? Där ska man ta åt andra hållet och nervösa 45-åringar säger 40+ istället för att säga 50-.

Jag fyller 49 år om några månader och det är ju för sjutton en löjlig siffra. Jag vill så klart levla upp till 50 redan nu. Varför är det så minerat fält att prata ålder idag? Vi lever i ett modernt samhälle där det man gör, hur man agerar är mer avgörande än den ålder du har. Kan jag tycka.

Så klart fattar jag att ungdom och vitalitet är det som alltid har varit status. När jag jobbade på reklambyrå som art director och hela den här IT-bubblan kom så fanns det ett uttryck jag skrämdes av, mest för att det var tyvärr sant då: Det är bättre att vara 16 år än att ha 16 års erfarenhet. För att om du var ung så kunde per automatik mer om den nya tekniken än alla gamla byrårävar.

På mina första fyra anställningar i reklamvärlden var jag yngst på byrån. Ung och lovande. Hårt arbetande på gränsen till utnyttjad kan jag se idag. Sedan blev jag bara en som alla andra. Vi var en massa i mitten som kämpade järnet för att se trendiga ut, viftade bort tröttheten som småbarnslivet gav och försökte hålla oss uppdaterade om det senaste i branschen. Idag är jag i en annan bransch, influencer marketing, och här är jag lastgammal. Jag har gått från nånstans i mitten till ändstation på bara nåt år. Hur gick det till?

Kunder jag arbetat med valde helt plötsligt, trots att de var väldigt nöjda, att ge jobbet till nån mycket yngre trots att målgruppen för kunden var i min ålder. Kvinnor i 45-årsåldern vill tydligen hellre se en yngre kvinna bära plaggen/inreda hemmet/baka med tingen än en jämngammal för vaddå – för att det får dem att då också att bli… äldre???

Hylla livet – omfamna förändringarna

Helena Bergström och Lena Endre är två kvinnor med uppskattad erfarenhet med sig och lång karriär framför sig och när båda nu gått ut och sagt att kvinnor ska vara stolta över sina åldrande utseenden jublar jag. Och tackar stjärnorna för att jag får leva i en tid där fler och fler kvinnor behåller sina platser och inte tänker gömma sig. Eller operera sig. Att med en operation säga till omvärlden att ”jag opererar mig för att min ålder ska suddas ut, jag duger inte som jag är”. Skulle vi säga till en 15 åring som är osäker att den ska plastikoperera sig? Nä då jobbar man på att bygga upp självkänsla och självförtroendet, eller hur? Borde inte vi kvinnor som får vackra linjer i ansiktet göra samma?

Jag kan inte släppa den där artikeln om att journalisterna Heberlein och Linderborg valde att inte vara med på bild, att de väljer bort tillfällen i media där de riskerar att synas. De ville inte visa upp sina äldre versioner av sig själv.

Jag har i hela mitt liv haft coola kvinnor runt mig, både i arbete och privat, som alltid varit banbrytande. Lite äldre än övriga i sammanhangen men de som varit mest aktiva och ”på det”. De som inspirerar och vågar. Det har fått mig att inte tänka på att just vid en viss ålder ska man vara på ett visst sätt.

Jag är väldigt tacksam över att jag fick många år att jobba och resa, utforska och uppleva, innan vi skaffade familj. Jag kan känna att jag har mycket att erbjuda mina barn då jag har många olika erfarenheter att dela med mig av. Och att just få många långa kapitel i detta som är livets bok. Om jag vågar mig på en gissning så kan detta med ålderskris vara av att man blev vuxen, kanske en blomodlande bullmamma, tidigt och när småbarnsåren är över då inse att man blivit nån man inte känner igen. Men som med allt så skriver vi alla våra egna historier utifrån hur man vill ha det.

Jag hoppas för framtiden att kvinnans åldrande inte ska ses som något som anses fult. Ålder ska inte raderas utan hyllas. Bli åldersrik! Som Helena Bergström sagt: Jag hoppas verkligen att vårt samhälle är på väg att omfamna kvinnors åldrande på ett annat sätt. Låt oss omfamna det precis som männen har fått göra.

Så, nu sträcker vi på oss och ler med hela ansiktet så alla våra souvenirer från livet syns som bäst!