Min sport i ungdomen var dans, jag uppträdde i showdans och sedan var det aerobics den träning jag hade för jag fullkomligt älskar att dansa. När det är en koreografi som ska sättas så tänker jag inte på den ansträngning som det är för kroppen. En träningsform helt i min smak. Och om jag får välja hur en riktigt bra festkväll ska vara så måste den innehålla dans. Men hur många dansställen finns det i stan? Och då för nån som passerat 50-strecket? Inte många så när jag hörde talas om Natten messade jag mina dansanta väninnor och sa: det blir ingen Valentines för er – vi ska ha en Galentines och dansa!
Efter en kärleksfull dag och middag hemma med mina hjärtan tog jag på mig läppstift och åkte till stan. Började med att ta drinkar på Tosto som är en bar som ligger inne i restaurangen Sperling.
En helt ny bar för mig, öppnade i november och efter det här besöket helt klart en bar jag kommer återkomma till. Så proffsig personal, så härlig stämning. Och grym DJ.
Sperling ligger precis vid busshållplatsen där bussen till Frihamnen går men då det var -8 och himla halt lyxade vi med att ta taxi för lite meckigt är det att ta sig ut i hamnområdet.
Jag hade som sagt inte vetat om Natten innan och inte riktigt fått full information. De som visste något om det hade inte själva varit där utan allt var lite löst. ”Men det är ju ett ’tryckarställe’, det är allsång, det är bara kvinnor, det är ’finlndsfärja’ osv”. Vad är det egentligen vi skulle möta?
Så fort vi klev ur bilen så blev jag lugn. Personerna i kön var ”helt vanliga människor” och skulle kunna vara mina vänner. Från 20+ till 60+ och kanske 70% kvinnor. Vilket ju inte hör till vanligheten. Kanske därför så många tjejer just pratat om detta?
Det var iskallt och garderoben var ett tält utanför så vi fick klä av oss våra varma kläder och bli rejält nedkylda innan vi klev in. Utanför fanns även ett extra tält med Karaoke men det lockade inte.
Rätt in i en gigantisk lagerlokal. Gamla Banankompaniet är nu som en enorm konsertsal, festlokal.
Det hela öppnade kl 21.00 men vi kom dit ca 22.20 och det var bra med folk men rätt stilla mingel. Vi såg ett rep som höll alla borta från det stora rummet.
Men som på en signal kul 23 föll repet och folk rusade in. Varför??? Jo det finns scener, platåer i nivåer som en våningstårta, folk ville upp på.
Sedan drogs volymen upp och powerballad på powerballad spelades i det sepegelbollsprydda rummet. Musiken drogs ner då och då för alla i lokalen att då sjunga med i. Som en gigantisk allsång.
Jag har inget emot powerballader men nån vidare dans var det inte tal om. Mer som vi var på en konsert.
Men till vår lycka fanns det ett mindre rum bredvid entréen och där, där var det fuldans av bästa sort.
Det som slog mig efter ett tag var att här spelade DJ.sen i båda rummen hela låtar. Man är ju van vid att en DJ mixar låtar men här var det mer som på en hemmafest, varje låt spelades i sin originalform och hela låten. Och det var tvära kast mellan låtar och det kunde skifta mellan Bruce Springsteen till Leila K och Nationalteatern på ett sätt jag aldrig varit med om. Varje låt en överraskning.
Det var inte lätt att ta sig där ifrån. Iskallt var bara förnamnet och i det där garderobstältet blev det kaos då min kappa hade försvunnit. Jag frös så jag skakade och det tog 30 minuter innan jag fick min kappa. Trafikstockning av taxis utanför men omöjligt att beställa en. Bussen skulle komma men med att tajma in tunnelbana sedan i stan skulle göra att jag skulle vara hemma allt för sent. Blev en lång vägs färd hem men med mycket glatt humör.
Det är så synd att det är så få ställen att dansa i Stockholm om man inte är 23 år gammal. Och Natten är bara en lördag i kvartalet och biljetterna tar slut snabbare än en Håkan-konsert så det gör det ju inte heller så enkelt att spontanbesöka. Men men, nu har det den här 50+kvinnan i alla fall fått dansa sig glad och sjungit sig hes för ett tag framåt.
