Etikett: vaxduk

Den nya vaxduken med mönstret Strawberry thief av William Morris ligger nu på matbordet. Och här undrar jag om du tänker; va, vaxduk – det är ju hemskt eller vad smart med vaxduk. Tror det finns olika lag så att säga. Sedan finns det så klart vaxduk och vaxduk vad det gäller mönster men måste ju ändå säga att det är helt galet behändigt för oss som yvig barnfamilj att kunna ha duk på bordet som tål köttfärssås och utspillda mjölkglas.

Varför jag nu ger denna lilla skapelse ett helt inlägg är för att jag fick så många frågor om duken när jag visade den häromdagen. Syntes som hastigast på en Insta Story och det har väl aldrig varit så många som skickat kommentarer.

Så här är svaret: Det är en vaxduk i mönstret Strawberry thief av William Morris och den finns att köpa på löpmeter lite här och var. Denna köpte jag på Tygverket på Söder medan min andra vaxduk med samma skapare fast i mönstret Willow Bough köpte jag på Östermalms textilateljé. Intressant hur dessa två skiljer sig i pris ser jag nu…

Små flygande jordgubbstjuvar på en blå blomsteräng. Gör mig lycklig faktiskt. Men, här är kanten kvar till skillnad från min andra duk. Kanske jag ska ta bort den?

Då var man alltså 40+. Äntligen är jag på rätt sida. Detta firades igår med min fina familj. På dagen åkte vi till Jungfrusund på Ekerö för en helt fantastisk brunch. Där dök även mina föräldrar upp och överraskade mig. Hade tänkt ha en väldigt lugn och stillsam födelsedag i år. Förra året när jag fyllde 40 var det mera uppståndelse och gäster. Dottern var mycket besviken på kvällen: “När kommer alla kompisar?? Va! Är det bara vi?” Hon är van vid mycket folk här då vi har så stora familjer, jag å maken.

Jag är grymt bortskämd med en make som är som en gastronomisk jukebox. Om jag önskar något så skapar han det. På min önskelista stod det fransk mat med bouillabaisse. Han lagade maten ihop med barnen medans jag dukade och softade. Det är bland de bästa presenterna man kan få.

Barnen har hittat en ny favoriträtt – havskräftor. Äpplet faller alltså inte långt från trädet…

Måste tipsa om Picard om ni inte hört talas om dem. Picard är en fransk matkedja som öppnat butiker i Stockholm och Uppsala. Det är butiker med endast frusen mat. Låter kanske lite torftigt men det är ruggigt smart. Speciellt om man som i detta fall ville göra en avancerad rätt men inte kan lägga hur mycket tid som helst. Färdighackad lök och kryddor tex.

Och deras snittar är grymt goda. Om man inte berättar att de är färdiggjorda och köps frusna kan man lura vem som helst med att de är hemmagjorda. Och jag och maken hann få i oss en var innan barnen rafsade i sig alla.

Ska det vara fransk mat ska det även vraa fransk dryck. Maken hällde upp en pastis. Alltså, jag gillar det mesta men jag tror att jag behöver stå vid en boulebana i Provence för att verkligen uppskatta denna dryck. Men snyggt är det ju…

Det är inte alla som gillar ostron men jag är helt galen i dessa havsmolusker. Med citron så är det som att “äta sommaren”.

Dessa visade sig vara gröna! Lite oroliga googlade vi och fick läsa att gröna ostron tydligen ska vara extra delikata. Jaha, men grattis då!

Slurp!

Dukade på min nya vaxduk. Rätt enkelt men smakfullt.

Porslinet är från Gustavsberg och vinglas från Orrefors

Dottern fick göra en rouille – en sorts aioli gjort på torrt bröd och olivolja. Hon älskade att mortla (eller mosa som hon sa) brödet.

Och då var det serverat!

Jag ville inte göra en tårta utan portionsbakelser i stället. Det är liksom lite mer jag över det. Jag bakade smördegsbakelser som fylldes med vaniljkräm och skivade jordgubbar. Blev rätt stora men då smördegen är så luftig så tog det bara några få tuggor innan de var borta. Eller så var det för att de var så goda…

Sen sa de två stora barnen att i och med att det var min födelsedag fick jag välja kvällsfilm. Schysst!

Valde en favorit från min barndom – Annie. Jag somnade som en stock ca 1 timme in i filmen. Förortsglamour.

SparaSpara

Hipp Hipp Hurra för mig i da’!  Extra härligt att fylla år en lördag måste jag säga. Lite synd bara att det är simskola kl 08.15 så den obligatoriska frukostbrickan på sängen blev okristligt tidig och sen, vips, var 2 barn och make borta. Tur att vi sen ska iväg å äta brunch och mysa hela dan. Det är där lördags-födelsedagar kommer till sin rätt.

Hur som helst… Jag har gett mig själv en födelsedagspresent. En jag suktat efter länge. Är det ett Hermè s-armband, en Céline-väska eller en By Redo-parfym?? Nej – en vaxduk. Glam all the way… Nu tycker ni nog att jag är lite väl knasig men jag är praktiskt lagd och tre barn plus yvig make gör att jag behöver en redig vaxduk för husfridens skull.

Jag älskar konceptet vaxduk. Nu förtiden finns det riktigt härliga vaxade linnedukar som är bra. Har ett gäng sådana men det är de riktigt vaxade som står emot ketchup, blåbärssylt och felplacerade ritpennor.

Mönstertillverkaren Morris tillverkar fantastiska tapeter och tyger. Det finns så otroligt många mönster att välja på i deras skattkista. Mustiga, prunkande och fantasifulla. Några av de stora och lite mörka mönstren har jag varit inne på att ha på väggen i vår lilla hall. Ska suga på den karamellen. Nåt jag nu i alla fall bestämt mig för  var Willow Bough Green. Älskar mönstret. Maffigt samtidigt ljust och skirt. Passar mycket bra in i vår kvadratiska funkisvilla. Fast då som vaxduk och inte på väggarna. Än i alla fall.

Bottenfärgen visade sig ha samma färg som våra Bauhausstolar. Så lämpligt.

Nu snackar vi vaxad duk. Riktigt högblank och tålig.

Kommer ni ihåg förra fredagens fredagsbukett? Förmodligen inte men den står sig än, kan jag berätta. Bra utdelning för de pengarna.

Duken invigs i kväll till födelsedagsmiddan. Perfekt!

Hoppas ni får en härlig dag för det ska i alla fall jag. Klockan 21.21 blir jag 41!

Att leva med två fladdriga förskolebarn, en yvig make och att jag själv är smått hopplös (försök att amma och äta gulaschsoppa samtidigt…) gör att jag försöker minimera skademöjligheterna. Under en middag kan både ett och annat mjölkglas råka välta och köttfärsås på ett mystiskt sätt smita från spaghettin. Då får det bli den där vaxduken jag lovad mig själv som snygg å singel att aldrig ha. Den stod för barndomsköket med en rulle vaxad duk från Domus som var allt annat än tagen ur Sköna Hem. I vardagsrummet däremot var bordet klätt med snyggduk; manglad och frasig. Där satt man när det kom gäster.

Vaxduk! Bara ordet får mig att känna mig obekväm. Men det är de gamla dukarna jag då får upp i huvudet. Som när man la sin bara arm mot den fick svett och kondens mellan arm och bord. Nu finns det många snygga mönster och material som inte känns vaxade. Flera gånger har någon kompis bett så mycket om ursäkt när de spillt och deras min när de hör att det är vaxduk är så skön. En blandning mellan lättnad och förvåning.

Nu ska jag sluta babbla. Vad jag ville säga är att jag är så glad för de där vaxade linnedukarna. Snygga och praktiska. Det gillar en inredningsfixerad småbarnsmorsa. Så, det var det.

Detta nedan är en favorit från Marimekko. Fina magnoliablommor letar sig fram över bordet. Perfekt när det inte blommar ute och längtan efter vår är stor.

Här en annan av mina favoriter. Rosa vaxad linneduk som används på påsk, sommar och kalas (som nedan, dotterns treårskalas).