En av mina favoritböcker som barn var Astrid Lindgrens Jul i Bullerbyn med illustrationer av Ilon Wikland. Boken är som en dröm och just en illustration har fastnat i mitt minne – där barnen bakar pepparkakor. Det är pepparkakor, formar och mjöl överallt i ett enda stort julmys. Det är kanske den drömbilden jag suktar efter när jag slänger fram en pepparkaksdeg fram för barnen. Här ska det Ilon Wiklands-mysas. Så klart blir det inte så där drömsk. För vi har ingen vedspis eller ett golv fyllt med trasmattor utan är köket väldigt modernt och ”fräscht” men mysigt ändå. Och vilket kök som helst blir världens mysigaste när doften från nybakad pepparkakor sipprar sig ut från ugnen.
På en sak blir det som bilden; det är mjöl, pepparkaksdeg och formar överallt. Den rätt ordningsamma mamman läggs åt sidan och den bakglade och kreativa morsan tar plats. För en stund…
Nåt som dock är gammalt och beprövat är de gamla pepparkaksformarna. Formarna nedan kommer från min mammas farmor. Så vi snackar alltså 1800-tal! De är så himlans fina och jag har alltid älskat att göra kakor med dem. Men som barn var de inte lätta att jobba med då de är så fint detaljerade. Herr Pepparkakas ben och armar hade en tendens att gå av och Fru Peppis söta fötter och hårknut brukade gå sönder redan vid nedläggning i kakburken. Jag gillar grepphålen, det ser man inte så ofta idag.
Pepparkakor och kristyr hänger ju ihop men jag fick lära mig ett tips från ett fotojobb i somras med Monica Eisenman att man kan lika gärna använda smält vit choklad. Perfekt!
Pepparkakor = gott! Choklad = gott! Så detta blir alltså GottGott!
