Hoppsan! Det blev en bloggpaus här på bloggen men ni som följer mig på Instagram och främst Insta stories har sett att det minsann inte varit bloggstiltje. Tvärt om! Pressvisningar och bloggträffar fyllde hela onsdagen för att sedan toppas med ett bloggevent för inredningsbloggare hos Mio i Tibro. Nu är det fredagskväll och det känns som om det gått två arbetsveckor på dessa tre dagar.
Tidigt torsdagsmorgon träffade jag Helena Drömhus, Annette Annettes skimmer och Karolin och åkte med MTR till Skövde. Det var bara vi 4 och 2 till i hela vagnen men vi hade så mycket att prata om så ljudnivån i vagnen var nog som den hade varit fylld med folk.
Väl framme fick vi skjuts till vackra Knistad Herrgård. Det var som om sommarlovet hade börjat.
Ute på altanen satt resten av gänget bloggare och njöt av solen. Laddade för det intensiva schema som väntade oss alla.
Många nya ansikten för mig och några gamla goda kollegor.
Eva Riddarström, presschef på Mio, hälsade oss välkomna och gick igenom vad som skulle hända under dagen.
Första stoppet var hos Lundbergs i Tibro, ett möbelföretag som producerar den populära matserien Wilma åt Mio ända sedan 1998.
Så imponerande att se hela produktionsledet.
På riktigt är det från rått virke till färdiga stolar och bord.
Laminat limmas och spänns för att sedan formslipas.
Goa och grymt duktiga Sofie Room by Sofie.
Allt för hand. Penseldragen är viktiga inte bara för att visa att det varit en hand som gjort det utan även för att reflektionerna i färgen inte ska bli för starka utan brytas i målningsådringen.
Coolt snurrande band till lackeringen. Och här blev jag förvirrad. Lacken är på något sätt, fråga mig inte hur, elektrifierad och vänder mot objektet. Så den sprejas först fram och sedan vänder i luften och sprejar baksidan. Joniserad eller nåt sånt. Fattar inget trots att jag frågade ingående.
Betsning och infärgning.
Sedan avslutade vi rundturen och det var nog en rätt imponerad och inspirerad grupp som tog sig tillbaka till Knistad.
Checkade in på detta vackra och somriga rum. Laddade om för nu skulle det bli en massa föreläsningar.
Först en spännande dragning av Knistas VD Dan. En riktig entreprenör. Senaste projektet är en by (ja en hel by) han och Jonas Bolin skapar. Wow, om jag bara hade en bråkdel av hans mod och dir skulle det blir mycket gjort här. Här är en kille som vågar slänga sig ut!
Här är Dan till vänster med Boris vid datorn. Boris är numer styrelseordförande i Mio och tidigare VD på GeKås Ullared. Han berättade om den helt fantastiska resan det lilla varuhuset mitt ute på landet kunde bli Sveriges mest kända handelsplats. Om man säger så här: Ullared säljer mest LEGO i hela Europa. Jag vet inte hur mycket entreprenör jag har i mig men shit vad inspirerad jag är nu!
Sedan fick vi ta trapporna ner i den mysiga vinkällaren från 1300-talet. Japp, gammalas som gatan.
Något väldigt ungt är danske Christian Bitz porslin som säljs på Mio. Skrev om det HÄR.
Härligt grovt porslin men inte bara snyggt utan med en större tanke än så.
Christian är inte bara formgivare, han är hälsoguru också. Han för nu ett korståg mot bättre hälsa med föreläsningar, böcker och tv-program i Danmark. Hans tallrikar är lite mindre just för att ett av problemen med mat och hälsa idag är att vi i väst äter för mycket. Med mindre tallrikar kan man göra det lite enklare.
Det blev vilda, högljudda diskussioner för hälsa, mat, övervikt, undervikt och träning är något som engagerar alla!
Och sen då för att balanser upp detta höll Knistads sommelier en liten vinprovning.
Martin, Tapetmartin & Martinreda
Annette och Helena
Fina Frida Frida G Svensson bredvid Christian, ny bekant men redan nu kär kollega.
Från den mörka trånga källaren klev vi upp. Visade sig att solen fortfarande var uppe och den svenska sommarnatten var ljuvlig.
Så vacker gårdsmiljö.
Långbord med bubbliga bloggare och härliga Mio-are blandades.
Äntligen fick jag träffa Emma Att vara någons fru. Vi gjorde ett blogg-bakprojekt ihop för tusen år sedan känns det som men aldrig setts.
Sparris! Ja, det var lika sjukt gott som det ser vackert ut.
Mios VD Björn. Ett litet tal för dagen därpå skulle vi få en riktig genomkörare på Mios huvudkontor.
Vi satt hur länge som helst men det blev aldrig mörkt ute.
Kidnappade Emma och bad henne ta en bild på Sofie, mig och Helena. Rätt galet trött i huvudet efter alla intryck somnade jag snabbt och gott. Men som den sömnrubbade småbarnsmorsan man är vaknade jag ändå 05.45. Men rätt pigg ändå. Hotellfrukosten väntade ju. Men den får du se senare…
