Ja men kom igen då! Det är ju bara att kavla upp ärmarna och göra något! Ja så säger jag till mig själv samtidigt som jag smiskar mig själv på kinderna för att vakna.
När vardagen då så äntligen kom och jag skulle få all tid i världen att sätta mig och göra det jag älskar – jobba, skapa material och kommunicera med er där ute var det om om proppen gick och strömmen dog. Allt känns svårt och kroppen liksom ger motstånd. Eller så här; hemmet är så städat så, inga tvätthögar syns nånstans och hemmet känns luftigt men samtidigt så kommer jag ingenstans med jobb.
Är ganska övertygad om att det är en decemberbaksmälla. Med massa jobb, uppdrag och förfrågningar på jobbfronten samtidigt som den privata agendan var fullsmockad från november till nyår så kanske det inte är så konstigt att hjärnan skriker: VILA!
Men det jobbiga är ju att hela mitt huvud har hur många idéer som helst. Bara att de inte rinner ner till fingrarna och blir gjorda.
Kanske inte så konstigt heller då jag går från jullov till jobb i samma hus, samma kläder och samma liv. Inget har ju fysiskt ändrats. Svårt att då mentalt ändra och ställa om.
Men jag säger högt till mig själv – energin kommer, låt det få vara så här. Nog om det nu.
Vacker vinter i trädgården
För att komma igång med något tog jag kameran ut i trädgården för att fånga det vackra som nu utspelar sig där. Våra 600 kvm trädgård är så ljuvliga just nu. Att titta ut genom fönstret är som att se på levande tavlor.
En morgon som denna och livet känns ganska ljus trots rådande omständigheter.
Fast sen försvann solen men det blev vackert ändå.
Jag och katterna är ute och luftar oss.
Naturen när den är som vackrast, bara för en stund.
Kryddträdgården i en dvala. Hoppas få ses igen i sommar.
Gjorde en fågelmatare och fick ett antal fåglar glada och lite mätta. De behöver lite hjälp nu de små flygande vännerna.
Vår höga stora björk hade dött och efter en galet lång process med kommunen kunde vi ta ned den. Det är nämligen bygglov som krävs i vårt område för att ta ned träd. Tog ”bara” 3 månader och ett antal tusenlappar senare så var trädet nere. Fast vi bli en hel del vedmaterial rikare. Här är en av stamdelarna, redo att sågas.
Ingen åldersgräns på den va? Vill också ut å leka i snön.
Ha en fortsatt fin onsdag!
