Vad jag såg på Formex. Inspiration till tusen

Ja men det är alltid samma visa direkt efter semestern – terminen drar igång med raketfart och Formex. Och väl där i mässhallarna får jag pepp och inspiration. Dels av allt jag ser men allra mest av alla möten jag gör. Det är kollegor och kända ansikten som man liksom återser och vi alla som är frilans blir glada av att ses, som att komma tillbaka till kontoret och just massa kollegor. Men sedan alla utställare, designers, återförsäljare osv som jag får prata med, komma nära. Det är så givande.

Två kollegor som blivit mina vänner Trendstefan och Hannas Änglar. Eller då Stefan Nilsson och Hanna Östberg.

Efter pandemi med inställda mässor slog det mig hur det där speciella ljudet av en mässa kändes igen, men att det var så länge sedan. Om du varit på mässa kanske du förstår; massa röster som sorlar rätt så tyst i en lokal med flera tiotal meter i tak. Ett mycket speciellt ljud. Det var härligt.

Mässan är till återförsäljare att visa upp sitt sortiment och butiksägare att köpa in. Men mässan är så mycket mer. En mötesplats och med föreläsningar. Här var det Jan Rundgren som jobbar för Formex med att ta fram en trendspaning.

Jag slänger in en egen trendspaning: Grönt! Det var inte få som var klädda i grönt kan jag säga. Sist jag var på Formex hade var och varannan kvinna svart t-shirt med leopardfärgad kjol. Det såg jag ingen med denna gång…

Med Annelie Andersson och Maria Soxbo

Jag började rätt omgående att gå en färglärakurs av NCS.

Väldigt lärorikt och inspirerande.

Det första jag såg som fastnade var tygservetter hos Markslöjd. En servett av flertalet stuvbitar, restbitar.

Och med det vill jag också säga att det är för första gången som Fomex delar ut ett hållbarhetspris. De delar ut olika soters priser men det var helt på tiden med detta. Lägger en röst på denna idé.

Och om man tar och tittar spå trender så var den där servetten inte bara trendig med återbruk utan även färgskalan. Ja jösses vad brunt och beiget det var överallt. Och nu lät jag negativ och det menar jag inte. Jag älskar denna naturliga och jordnära färgskala. Jakobsdals.

Paradisverkstaden.

Jag vet inte om du minns men för ca 5-6 år sedan var alla montrar mörka med riktigt maffia grön och blå väggar. Ljust och fräscht var ute ur bilden big time. Det skulle boas in och vara kraftiga kulörer. Är det passé? Redan?

Det viskas och funderas om furu. Är det det nya svarta??? Torplyktan

Så många korgar jag sett. På intet sätt en nyhet men det var korgar och vävda furufat överallt. Iris hantverk

Mycket tung sten också. Stora kraftig stenfat och -kärl. Här är det koppar. Inte så bra för kaffe eller??? Seklet

Furu, naturmaterial, återbruk – det får mina tankar att landa i 70-talets kollektiv med mönster i brunt och oranget. Den såg jag inte komma… Lovely linen

Och beiget går ju att matche med så mycket. Jo men detta kommer bli bra. Tack Hanna för bilden.

Och sen så det där med de gröna kläderna ihop med det beiga och naturliga. PotteryJo

En parantes här: Men bricka på ben! Ja tack!!! Strömshaga

Och sedan mer naturligt. Allt har en yta idag. Inget högblankt här inte. Skrovliga ytor, rå sliten terrakotta och papier marché. Fast här är det cotton marché. Kanske det absolut hetaste nu. Varför det inte kom överst i min lista är för att jag inte riktigt faller för det själv. Men det har hänt förr att jag faller när alla redan fallit så att säga. Watt & Veke

Var är färgen då? Det fortsätter finnas i glas. Och har jag helt fel nu när jag säger att återbruka glas som oftast får sig en färg? Så det kanske blir en medveten bieffekt??? Mina spekulationer. Box in a bag

Vackraste glaslyktorna på hela mässan. Olsson & Jensen 

Du känner mig – jag undrar så klart hur det går med julen – kan den också blir beige??? Ja, varför inte. Detta var ju hur vackert som helst tex. Watt & Veke

Och apropå jul – många batteridrivna ljus har sett dagens ljus men få har varit vackra. Här har Deluxe homeart lyckats till 100% Jag var tvungen att känna på dem för att verkligen se att de inte var äkta.

Jag var bjuden på en helt makalös lunch. Det var en pressträff för att hedra och lyfta den enastående konstnären Ilon Wikland som skapat merparten av illustrationerna till Astrid Lindgrens sagor bland annat. Med på lunchen var Ilons döttrar.

Och Ilons goda fina vän Mark Levengood. Deras vänskap är ju helt underbar. Ilon själv var för svag för att närvara här tyvärr.

Lunchen serverades en trappa upp och i “Lottas trädgård på Bråkmakargatan”. Fint!

Dagen började ta slut och även jag. Så många intryck, så många möten och så ska vi inte tala om alla färger, mönster, material osv.

En sista vända och då fick jag möta en favorit i vår familj:

Chili Klaus. Den “hetaste” dansken jag vet och alla mina barns favoritdansk. Kolla här:

Och apropå grannländer så blev Sundquist den sista montern jag besökte. En grossist för flertalet varumärken inom köksprodukter.

Här stod stjärnkocken Sebastian Gibrand och lagade snittar från Sverige, Norge och Danmark. Jag fick mig en bricka och satte mig vid entrén för att äta innan jag skulle gå. Och precis när jag skulle sluka den goda norska laxen spelades Take on me av Aha i högtalarna. Det var komiskt.

Ja sen så hade jag ungefär 2% batteri kvar i mobilen och för att komma hem på pendeln och tunnelbanan behövde jag ju appen. Så med detta åkte jag hem. Fylld av inspiration men ack så trött. Ursäkta den sena uppdateringen här men jag ska erkänna att jag känner mig rätt sliten. Att komma tillbaka till verkligheten tar på krafterna tydligen.

Jaja, nu är det bara att landa på fötterna och komma igen. Sommarvärme utanför fönstret och roliga höstplaner. Vi hörs snart igen, det lovar jag.