Veckorna rasar nu förbi och det är knappt jag hinner vara i stunden då tankarna läggs på det som ska komma efter. Tur jag har kameran och mobilen som kan fånga stunderna.
Vad hände då, dag för dag?
Det blev en sen vända till kyrkogården för Alla Helgona. Men även på lördagen var det fullt av ljus och besökare.
Känslorna är starka, saknaden enorm. Minnena är de finaste jag har.
Söndagen var middag med svärmar och svärmor-liksom hemma hos oss.
Måndag betyder städdag på gatan och efter månader av barr och löv på gatan kom äntligen soppbilarna. Den känslan är så fin, att få städa bort årets löv och göra rent för det nya som kommer efter en skön vintervila.
Svampen som plockades på fredagen började torka och ytmängden blev hanterbar på tisdagen. Jobbmässigt förberedde jag massa inför flera stora fotograferingar samt filminspelningar.
På onsdagen hade Hanna Wendelbo lansering för sin mönsterdesign ihop med Lindex.
Torsdagen spenderades i Köpenhamn på en blixtvisit för ett mycket roligt jobb.
Och ännu ett roligt jobb var det verkligen på fredagen. Julpyssel i bild och på film för tidningen Buffé, ICAs kundtidning, var jag kreatör och stylist till.
På lördagen satt jag i panelsamtal i vårt område som hade den årliga Kulturdagen. Jag var där i egenskap av funkpisfantast och trendig influencer men kanske allra främst då jag är i rakt nedstigande led tredje generationen boende i området.
Rakt från det åkte jag till mina ära väninna som hade 50-årsmottagning.
På söndagen var det brunch hemma med min käre vän som sedan 10+ år bor i New York och jag träffar honom alldeles för sällan. Men nu fick vi många timmar att komma ikapp, över ett gäng amerikanska pannkakor.
Söndag eftermiddag och kväll var det ett pyntande och pusslande för idag hade jag ett filmtema här för inspelning av julpysselfilmer för en kund.
Ja det är bråda dagar och det känns som om jag ligger tre steg efter allting. Eller så här, det inte bara känns så – det är så. Men jag börjar ana ett ljus i tunneln så just nu är jag bara uppåt och energifylld så detta ska nog gå vägen. Tyvärr har jag fått avboka en massa roliga saker jag varit bjuden på för nu gäller det att prioritera och då faller ”skoj” bort till förmån för ”måsten”. Men det blir bra. Det är bra.
