Skönt med söndag och ledig dag. Det har varit en minst sagt intensiv vecka och det där maxade sportlovet känns som om det var evigheter sedan vi var på fast det bara är en vecka sedan. Men så blir det väl när man haft semester och då lagt de där sakerna, mötena och kraven på nästkommande vecka.
På måndagen var det upp å hoppa och åka till Bonnier för nu skulle jag signera böcker till de som förbeställt med signering. Jag tappade nästan andan när jag såg travarna med min bok. Jag har ju fått ett ex tidigare men att se dem i flertal gjorde det hela överväldigande.
Sen satt jag i timmar och skrev hälsningar i böckerna som sedan skickades med posten. Så fint att veta att de ska landa hos er som beställt. Vidare var det möten hela dagen där angående olika aktiveringar. Så mycket kul som är på gång.
Tisdagen gick åt att tvätta alla enorma högar som blivit efter resan och rensa hemmet som blivit lidande av ”det är mycket nu”. Samt en massa jobb som väntade. Jag är ju helt själv i min firma och det är väldigt svårt att skilja på kreatörer Helena och administratören Helena. Tyvärr få administratören alldeles för lite plats och puttas undan för hon är ju så tråkig. Kreatören har alltid så många bra idéer som hon tycker ska prioriteras…
Och den dagen kom då den beryktade snön. Det fullkomligt vräkte ner och hela världen verkade stå still i en stor gräddtårta.
Onsdagen var bokad till möten hela dagen för avbrott med utvecklingssamtal för yngste sonen. Hans sista i lågstadiet informerade hans lärare för mig vilket fick det att hugga till i mammahjärtat. Hur har det kunnat gå så fort? Och samtidigt som det var hans sista i lågstadiet var det väl hans första som kunde ske i fysisk form. Stora delar av hans lågstadie har varit i pandemi och jag har knappt varit i hans korridorer. Tjoff och där gick åren!
Torsdag såg jag fram emot då det skulle bli en kväll på stan. Jobba av listan, fotografera jobb, lämna offerter, få rolig jobbförfrågan, bli av med ett superkul uppdrag, rensa datornas skrivbord och för femtielfte gången banna mig själv över att jag inte rensat datorn bättre då den nästan har slut på minne. Jag tar alldeles för många bilder.
Det var lanseringsevent för Borås tapeter i skum källarlokal vilket fick mig att minnas alla de där hemliga och artsy utställningarna jag gick på som reklamstudent.
Vidare ut i ett snöigt Stockholm för att möta upp kär väninna på Operakällarens Bakficka på middag.
Snett över gatan ligger Hamburgerbörs och jag var bjuden på premiären av Arvingarnas show. Evigheter sedan jag varit på en sådan så det var kul.
Det blev också en lätt chockerande upplevelse mitt i då en äldre man i främre raderna signade ner och fick bäras ut. ”Finns det någon läkare i lokalen?” ropades ut. Jag hörde hans sällskap säga att de trodde det var en stroke. Och om man ska välja att se det positivt har man ”tur” att få en stroke i sammanhang där det är många andra och i närhet till sjukhus. Är du ensam eller i sällskap långt ute i naturen är det värre för vid stroke är det snabb hjälp som behövs. Jag hoppas att allt gick bra.
Showen kunde återupptas och gå i mål enligt plan. Efter var det schlagerbar med fuldans och allsång. Åh jösses vad kul det är att dansa till schlager när exakt alla kan alla låtar och skriksjunger ut sin glädje. Världens mest coola dj som jag gissar var en äldre man bakom den där klädseln. Ägde rummet!
Tidigt fredag morgon stod jag i vintermundering för att ta promenad med granne/väninna och jag hade svårt att hänga med i hennes tempo med mitt obefintliga flås. Extra skönt då med lugn hemmajobbfredag efter det. Knyta ihop säcken.
Det som dock var så häftigt var hur jag märkte att min bok släpptes i fredags. Många som förbeställt den hade fått hem den och andra köpt den i butik. Det är en himlastormande känsla. Så tacksam över alla fina ord jag fått.
Make och dotter borta så då var det jag och sönerna som hade fredagsmys. Och jag valde att ta det slappt så jag valde genvägsmiddag med chicken nuggets och pommes. Men tallar inte på att servera det fint i alla fall.
Igår var det baksetmatch för dottern och min tur att sitta i sekretariatet vilket har skrämt upp mig massor. Att ha koll på matchen, tiden, målen, alla spelarnas nummer och regler mm. Jag skulle plugga på hur man gör men lyckades inte få fatt i instruktionsfilmen så jag var väldigt nervös inför matchen. Mer än dottern som skulle spela… Nu hade jag ju värsta bästa teamet med mig och så klart gick allt bra. Men mycket att hålla reda på. Nästa gång kommer jag nog vara mer chill så att säga.
Jag skriver detta lördag eftermiddag och har precis dukat för middagen då vänner kommer. Jag och maken har temat: rensa förråden till middagen. Den där fina tonfisken som låg i frysen, patéen vi inte ätit osv som finns men vi liksom sparat onödigt länge på ska bli till ett smörgåsbord av plock. Och sen då mellomys i källaren framför tv.n. Jag får återkomma med det.
Ha nu en fin söndag. Det ska i alla fall jag.
