Jag är morgonpigg, jag älskar frukost och jag är helt klart galet förtjust i allt franskt så att den franska frukosten var något jag såg fram emot kanske inte överraskar någon. Om det är något jag önskar att vi hemmavid hade anammat härifrån så är det traditionen med att varje morgon gå till det lokala bageriet och köpa färskt bröd. Men men, man kan inte få allt men man kan passa på när man har det nära.
Första morgonen var det jag och maken som gick ut på promenad till bageriet. Barnen har sommarlovsvänt på dygnet och är inte vid liv för än vid 09.30-10 nu mer.
Runt knuten mötte jag denna söta lille katt. Som med egen balkong och trappa ägde gatan.
”Och vem är du?!” ser den ut att fråga, eller hur?
När vi var här för 13 år sedan och hyrde hus bodde vi ute på landet och maken fick åka till bageriet medan jag var hemma med vår 1-åring så jag missade morgonrutinen då. Det han berättade var att det bara var män i kön till bageriet och så var det nu med. Varför är det så? Männen har det som uppdrag? att handla det dagliga brödet?
Varje dag har sitt bröd. Snälla – kan jag få ett sånt här bageri hemmavid också???
Med alldeles för mycket bröd i väskan vände vi hem igen. Med känslan av att vi nääääästan var locals. Min franska är inget att hänga i julgranen men när jag lyckas beställa och handla bröd på franska blir jag ju väldans nöjd och stolt.
Så klart har jag min franska väska med mig.
Så nöjd med att få lajva fransyska för en vecka!
Färska baguetter och croissanter, massa sylt och marmelad, bretagnesmör som är världens godaste för de har sitt speciella salt i, skivad skinka från charkuteriet, paket och ost samt massa grönsaker från lokala handlare. Detta är min dröm!
Och här har vi barnens. Yoghurt med smak och chokladflingor. Det är också ”utomlands” det.
När vi reser har vi alltid kokböcker med oss. Kanske vi använder dem, kanske inte men det är härligt att bläddra i dem och drömma om middagar, långkok och spännande råvaror.
Det här rummet! Kan man få ta med sig det hem???
I Skåne köpte vi ett gäng krysstidningar. Det är också semester det.
Efter långsam och god morgon skulle vi göra stan. Se Concarneau på riktigt.
Bretagne har som sagt ett eget språk och faktiskt även en egen flagga. Svartvitrandig och med 11 svarta ”pluppar” som jag vid efterforskning lärde mig var symboler för hermeliner. Lite oklart med symboliken men de svartvita ränderna syns exakt överallt i Bretagne. Och de vitrandiga tröjorna som är väldigt franskt… de finns överallt här och flaggan som tröja känns inte långsökt.
Concarneau är en stad med många profiler men som shoppingstad kanske den inte får högsta betyg. Och det där med öppettider var speciellt. När man hemma i Sverige har öppet med extra personal vid lunch då många kunder gör sina ärenden just på lunchen är det här istället stängt. Olika fokus på lunch helt klart.
Så många vackra lokaler som var stängda. Semestertider.
Och då det är en hamnstad så är det marina närvarande överallt. Som signalflaggorna och de jag gjorde av toarullar här om dagen hade passat. Eller inte, ha ha.
Familjen Lyth kan sniffa sig till en saluhall överallt. Det är det bästa vi alla vet.
Med Atlanten precis runt knuten är Bretagne verkligen en landsdel av Frankrike med fisk och skaldjur på varenda meny. Här köper befolkningen ostron som om det var potatis nästan. Priserna på de lyxiga ostronen var ju som ett skämt om man jämför med hemma.
Ost! Kan man få för många ostar? Nej, trodde väl inte det
Här är då gamla stan på håll, den lilla ö som är som en borg. Och här är det högvatten. Något jag glömt var hur vattnets olika nivåer skiftar över dygnet. Ena timman går vattnet upp till kajen och i den andra så är vattnet flera hundra meter ut.
I Concarneu finns ett marint forskningscentrum och till det även ett museum. Så klart ville vi dit.
Ett litet museum men oj vad vi lärde oss mycket. Så bra och pedagogiskt berättade museet om Bretagnes vatten och havsliv. Sällan jag verkligen kunnat ta mig till allt utan att det känts för mycket eller svårt.
Till borgen och gamla stan. Nu in bakom murarna för nu skulle butikerna vara öppen.
Så vackert detta. Som en scenografi från Bröderna Lejonhjärta eller Ivanhoe typ.
Och så var det nu full fart på butiker, caféer och restauranger.
Vi insåg att vi inte ätit lunch och tog vår första galette (salt) och crepe (söt). På menyn stod det att man kunde skapa egen och det gjorde jag: chevre med karamelliserad lök. Du, det var en vinnare!
Handla på stadsmarknader
När vi var här för 13 år sedan hade vår hyrsevärdinna lagt fram ett schema över marknader. På måndagen var det fruktmarknad i den staden, på tisdagen var det fiskmarknaden i den hamnen, på onsdagen var det köttmarknad i den tredje staden och på torsdagen vr det mejerimarknad i den fjärde staden osv. Detta ville vi uppleva igen.
Denna dag var det lokala varor-marknad i Nevéz. Oliver och annat lokalt inlagt inhandlades.
Samt en enorm mängd lokala ostar. Nu hem för att laga middag. Kvällen blev en festlig sådan…
