Det är häftigt hur vår värld är idag ändå med alla tekniska möjligheter och jag tar tacksamt emot dem när det blev som denna dag. Maken hade en heldagsjobb på länk denna dag. Hade inte tekniken funnits hade vi inte kunnat resa så tack för det alla ni ingenjörer, tekniker, entreprenörer och uppfinnare.
Så med en spelare bort från gruppen och med ett lite trött luffargäng i kombination med att vi bodde på hotell med härlig pool var vi fyra som parkerade oss vid det turkosa hela dagen.
Böcker lästes, samtal flöt och ögonlock slumrade varvat med bomben och ”räkna hur länge jag kan vara under vatten”
Vår balkong var ju knappt passande för oss fem men se där, det fanns en enorm takterass för alla gäster och den var ju fantastisk.
Vi kallar det för balkongmys. Musik (otroligt viktigt), massa snacks (ofrånkomligt), svala drycker (alla får välja sort själv) och spel!
Jag slutade räkna antalet kyrkor i staden. Det var orimligt många små tempel, salar, kyrkor och andra av vad jag förstod heliga platser eller vad jag ska kalla det. Det mest kända är Jungfru Marias kapell uppe spå toppen av berget bredvid staden. Vi gick dit upp 2018, se HÄR, och det hade vi lovat barnen att inte göra denna gång. De minns det med fasa. Och ja, det var jobbigt och för dem, som då var 9, 7 och 4 år var det så klart än mer jobbigt. Men vacker är den att se på även från håll.
Min tidigare Alvedonvita mage har fått färg och då åker lilla maglinnet fram ha ha.
Häpp!
Det ser mulet ut och det var det men luras icke – temperaturen var långt över 30 så trots det grå var det varmt och somrigt. Vi anade att värmen började ge laddade moln för det liksom hängde åska i luften.
The trust fall. Liter du på mig tillräckligt mycket att du kan falla mot mig?
Ner i gränderna och leta kvällens restaurang. Trots flera måltider med genuin grekisk meny får vi inte nog. Många klagar på att den grekiska maten är så samma samma men jag håller inte med. Man ska bara våga ta de där rätterna man aldrig testat.
Molnen tätnade och vi såg blixtrar. Alla hajade till men när blixtarna kommer ofta och regelbundet blev alla blasé. Det var många blixtrar men stannade borta över havet och grannön Sifnos.
Vita bönor i tomatsås, grönsakspaj (lokalpaj med egen sorts pajdeg), grekisk sallad, tzatziki, lokalt vin.
Get långkokt i rödvinsås och pastisio (köttfärs, makaroner och bechamel kryddat med bland annat kanel)
Vi satt på en restaurang som var som ett torg med massa gränder som passerade. En man går förbi och jag känner igen honom och kan inte placera från var. Ser också att han har den största guldklockan jag sett. ”Men gud, det var ju Michael Kors!” utbrast jag när poletten föll ner. Maken trodde mig inte och barnen förstod inte vem han var. Jag gick in på hans Insta och såg där just den mannen jag precis bevittnat och framförallt den enorma guldklockan! Så kul och framförallt roligt då vid förra resan såg vi Giorgio Armanis båt lägga till vid Schinoussa där vi också skulle av. Vi såg aldrig honom men typ alla andra där gjorde det och vi fick då höra hur han tagit över hela den lilla hamnens taverna som nog bara hade sju bord eller nåt sånt.
Bra att liksom veta att de som sätter trenderna är på samma plats som vi ha ha.
Vi gick hem och ställde oss vid klippkanten där vi brukar se solnedgången och nu såg världens häftigaste fyrverkeri. Blixt efter blixt for över himlen, långt bort från oss.
Jag tog några bilder och de blev så klart bara svarta rutor. Så den bilden får jag bara ha i minnet.
Undrar varför kapell och kloster alltid har tyckts byggas högt uppe i bergen? För att få vara i fred kanske.
Nog är det vackert där på de grekiska öarna. Och maten….så rätt du har att man ska våga prova, tuta och köra😊