En dag med äventyr, kökskik & solnedgångarnas solnedgång

Att sitta vid en turkos pool och äta frukost till tonerna av en streamad ”piano for the morning tea” från Youtube på laptopen som står i matsalen är något av det bästa man kan ge sin själ. Det är nästan fullt vid alla frukostbord men det är så tyst. Samtalen är väldigt lågmälda. Kanske vår värd Dimitri smittat alla? Han pratar nämligen så lågt så jag knappt hör vad han säger.

(Alla inlägg från vår resa här, min resedagbok)

Typisk grekisk hotellfrukost och överraskande gott kaffe. Annars är det det och riktigt gott bröd jag saknar. Här vet jag inte varför de inte har bagerier med stora saftiga bröd. Historiskt dåligt med säd och vete? Så bröd liksom inte blivit en naturlig del utan mer då grönsaker, ost och yoghurt?

Hursomhelst, till hotellet fanns bilar att låna så dagen skulle bli utflyksdag. Då staden ligger mitt på ön så får man ge sig iväg långt för att bada. Om man inte bor med pool då…

Som de flesta av öarna i Cykladerna har varje ö mängder av stränder. Vissa bättre än andra, vissa mer tillgängliga än andra. Vi ville nu till en svårtillgänglig.

Parkerade bilen vid sandstranden Agili som är fylld av liv och stoj för att sedan gå upp för kullen till vänster. En liten stig visade att vi var på rätt väg.

Belöningen kom i rätt tid. Hade nog inte kunnat trava längre. Endast ett par till på stranden och endast vågskvalp hördes här.

Av hotellet hade vi fått låna parasoller, madrasser och badlakan. Vi satte upp vårt lilla läger och lät baddagen ha sin gång.

När Skalmanklockan slog lunch packade vi ihop våra saker och vandrade tillbaka.

Skulle vi ta bilen till stan eller stanna vid stranden och tavernan där? Det blev det senare och det var tur för här fick vi upplevelser på köpet.

Den familj som drev tavernan var även en fiskarfamilj så här fick vi följa med in i köket och välja från morgonens fångst. Fiskar och namn jag aldrig hört, än mindre på engelska, sades men jag kunde bara gå på ”den ser god ut”.

Och det var den. Hela lunchen och upplevelsen var god.

It’s a TikTok-thing… Filma varje läsk och gör någon form av trendfilm. Förstår inte riktigt men kul med filmproduktion och att lära sig teknik tänker jag.

Alltid en frappe!

På vägen hem så blev vyn över vår fina stad på kanten av berget så tydligt hur den liksom balanserar. Otroligt hur man valde att just denna plats är perfekt för att skapa en värld. Och framförallt få dit allt material för att bygga. Imponerande.

Vi valde att spendera resten av dagen vid poolen och ta en mysig kväll på stan.

Att bouganvillea trivs här är ingen överdrift. Helt otroliga rosa fyrverkerier överallt. Men en sån här, tvåfärgad, har jag aldrig tidigare sett. Overklig på något sätt.

Kvällens outfit.

Aldrig missa en solnedgång.

Kan. Inte. Ta. In. Skönheten!

Mellan stadens livfulla gator med restauranger och butiker ligger de gamla kvarteren som kallas Kastro, typ fort. Här är det helt folktomt och oändligt vackert. Som att resa bakåt i tiden.

Då vi förlorade båda våra katter precis innan semestern så tog vi alla tillfällen vi kunde att gosa med alla katter. Vissa mer intresserade av det än andra. Älskar deras personligheter.

Kastrerad.

Och helt plötsligt tar stan slut och oändligheten tar vid.

Som en sfinx satt denna katt här och spanade in solnedgången.

Och så då alla de här små kapellen överallt. Jag skojar inte om jag säger att denna lilla lilla stad hade över 20 stycken. På en folktom liten gata var en dörr öppen och denna vy mötte mig. Inte en människa i sikte och sådana här rum fanns det verkligen överallt. Fin kontrast till allt folkvimmel.

Överallt där det går åker en tv fram och Europa möts. Här sitter alla olika nationaliteter och hejar fram sina lag. Väldigt kul att se vilka som jublar och vilka som våndas.

Dakos; en sallad med torrt bröd i botten, finhackade tomater, lokal ost (som en mildare feta) och sedan kapris. Även en filodegsinbakad fetaost och tzatziki.