I dag är sista morgonen. I eftermiddag jag tar min väska och åker tillbaka till storstan och verkligheten. Jag lämnar make, barn samt en liten bit av mitt hjärta hos svärmor här i Skåne . Känns inte alls bra att semestern är slut och att jag ska återvända tillbaka i ekorrhjulet själv. Att det ska bli 27 grader här på tisdag och den där stranden som jag badat vid endast en gång har de redan planerat in en heldag på.
Tror inte jag är ensam om att tycka att sommaren 2015 gärna läggs i en koffert och skickas långt bort för att glömmas fortare än kvickt. Kan säga att planerna för sommaren 2016 redan är satta. Solgaranti och ledighet är a och o…
Men så klart finns det stunder från denna sommar jag kommer minnas och lägga nära hjärtat. Som den där blomplockningen i dikesrenen jag å dottern gjorde. Blåste så illa att våra sköra vallmoblommor tappade sina blomblad vilket gjorde vår blomjakt till en skattjakt. Men väl hemma blev det en bukett som fortfarande lyser rött som en kraftig eld.
Snart sitts jag på tåget och risken är att tårar kommer rulla i takt med tåget. Känns tungt men jag vet – så här är det varje år i övergången mellan sommar och – ja, inte sommar. När jobbet drar igång fast hösten ännu inte är här. Kallas för livet gång va??
________________________________________________________
Följ mig gärna på Facebook: facebook.com/hemmamedhelena
Och på Instagram heter jag @helenalyth
Man vårdar de stunderna ömt och lägger dem i minnes asken…
Känner igen mig så väl i vad du skriver. Jag har redan jobbat i två veckor efter semestern men kan ändå inte riktigt förlika mig med vetskapen om att semestern är över. Vill ha mer. Men det är ju samma visa varje år som sagt… Att man aldrig lär sig 😉