I dag tog jag en snabb vända till Stockholmsmässan för att besöka Antikmässan (tredje mässan på en månad!). Den öppnade igår och håller på till söndag. Helt öppen för alla och ALLT går att köpa. Och oj vad alla ville köpa! Det var trångt i mässkorridorerna och händer korsades över hyllor och montrar.
Jag åkte dit för att inspireras och hade väl egentligen inget mål med besöket mer än just det. Först blev jag lite matt och tänkte att jag faktiskt redan äger det jag behöver. Mätt så jag … på glas och porslin, småpryttlar och duttiga dekorationssaker. Så mycket saker det finns i världen och hela tiden produceras det mer. Jag kände: färre och värre. Stora saker istället för en massa små duttar. Sedan fick jag energi och ställde in siktet på det hemmakontor jag nu håller på med. Det måste ju faktiskt färdigställas och just nu är det ett vitt bord utan en enda pinal som signalerar riktigt kontor. Bara en stackars skrivare på golvet… Bra! Nu startar jakten.
Det gäller att verkligen bestämma sig för vad man ska leta efter. Här finns allt mellan himmel och jord. Uppstoppade kossor med två huvuden och gamla kaffeburkar, asiatiska mattor och svenska vägskyltar. Jag bestämde mig för att inte ens närma mig glas och porslin. Och inte heller de där fina montrarna med saker värda årslöner. Jag gick på det som en som gick om mig kallade för ”loppis och krafs”. Där hörde jag hemma.
Om man böjer sig ner, lyfter på en gammal kartbok så ligger det där de finaste ting. Det gäller bara att ha tålamod och tid. Som den här väskan fylld med sidenband, sådant älskar jag.
Eller de här gamla, gamla lösviktspåsarna från ICA.
Det finns många, många salt- och pepparkar här i världen men de här fiskarna var nog bland de roligaste jag sett. Tänk att sitta på en middag och ha dem här gloende på en när man äter sin spätta.
”Köksserien” från Rörstrand hade jag aldrig tidigare sett. Ljusblå krukor (eller krus?) med vita handtag i kraftig keramik. Så härliga och så användbara. Dem ska jag se mig om efter nån annan gång.
Jag har på sista tiden blivit lite smått galen i vägglampor. Är det helt rätt eller helt fel??? Hur som helst gillar jag vägglampor som är i mässing. Gärna i organiska former. Typ dessa ovan.
Men nu var det ju kontorssaker jag skulle kolla på. Hallå, sluta glo på annat Helena! Okej. På min önskelista sätter jag upp en sådan här lampa. Passar perfekt in i mitt, förlåt – vårt, funkishus.
Och jag hittade dessutom två saker som jag hade råd med och jag gillade mycket. Och faktiskt behöver, det är inte helt oviktigt. Tur att det inte blev fler saker för det hade inte mina armar och medresenärer på pendel och tunnelbana gillat.
En låda från ett gammalt postkontor kommer bli alldeles perfekt som pennförvaring. Och för saxar, linjaler, pennvässare och allt annat viktigt. De där lite rundade facken i fronten där det låg frimärksrullar förr blir perfekt för mina papperstejper.
Om ni följer mig vet ni att jag gärna pysslar med papper och jag har en väldans massa papper här hemma. Men ingen ordning på dem.
Det kommer det bli nu! Den här pappersförvaringen, arkivställningen eller vad den kallas är perfekt. Både i funktion och i stil. Så funkis!!!
Det var mina två kap. Men det är roligt att se vad folk köper. Det jag gillar tycker andra är helt ointressant. Den här mannen nedan tex. Han var alldeles överlycklig över sitt köp av en väldigt stor leksakspansarvagn. Smaken är som baken, eller hur???
