När det liksom svämmade över i huvudet av måsten, borden och deadlines flyttade jag tanken till något enklare. Flydde lite.
Vad gör jag då, när jag behövde tänka på absolut ingenting? Jo jag planterade äntligen mina små sticklingar som stått i vattenglas och fått rötter så de skapat trassliga ormbon i glaset.
Härligt att få smutsa ner händerna, hålla i jord och se hur något får nytt friskt liv. Det sägs att trädgårdsarbete ska vara terapeutiskt och faktiskt ordinerats till stressutsatta. Kanske att jag blivit min egna ”Dr Bengroth” och gett mig recept på lite plantering?
Och när jag håller på som bäst så började jag även tänka på spets. Ja en spets, eller ett skuret tyg, jag köpte i en bokhandel för säkert två år sedan som också blivit liggande. (finns det någon remiss för sådant – att vara en sån som påbörjar men aldrig avslutar?)
Ska jag göra något med denna lilla skira tygbit. Som fönsterdekoration eller snarare insynsskydd? Sett detta skurna tyg användas som lampskärm – får gå runt en metallring som i sin tur fästs runt en glödlampa. Tåls att tänka på. Men nu ska den få användas i alla fall!.
