Hälsning från Kungsberget. Trots vab & gipsad arm

Hej hallå i söndagen. Här sitter jag i Kungsberget och väntar in familj och resesällskap bredvid en kamin i SkiLodgen.

Här skulle vi njuta av natur, vinter, skidåkning, god mat och härligt sällskap. Lite av det blev det men mest vård av sjuka barn och vila för gipsad arm. Så kan det gå men det är ju lite härligare att göra det här i vinterlandskap än hemma i vardagen på nåt sätt ändå.

Skickar här i väg det snabbaste blogginlägg jag nog någonsin gjort tror jag. Så ont i armen att jag fortfarande inte kan fotografera med min vanliga kamera. Mobilen får jobba hårdare än någonsin.

Jag tog mig ut i backen en dag av våra 4 dagar här. Det fick jag ok på av min läkare. Men det var lite läskigt. Fast så klart härligt.

Lite obehagligt är det med mina skador – förra året kunde jag inte åka pga min fot. Vad är detta???

Aldrig varit i Kungsberget förut så det gällde att lära sig systemet rätt fort.

Härligt att se de små vara så pigga på skidorna. De som var friska förstås. Dotter som låg med 39.8 som värst där i stugan piggade på sig galet snabbt. Kom igång de sista dagarna.

Roligast var ”Marioskogen”. En slinga inne i skogen (gäller att svänga snabbt) med  massa gossedjur som lillkillen kalla dem och rörelsesensorer som ger ifrån sig ljud. Man plockar poäng så att säga.

Men är inte pausen i backen ändå bäst? Grillplats uppe på toppen är ju toppen.

Vi hade gjort upp med vårt resesällskap att vi skulle stå för varsina middagar och sedan gå ut å äta en kväll. Hälsan var inte med oss så det blev bara hemmahäng varje kväll. Alla klädda i mysiga kläder med håret på ända. Sminkväska och skinnbyxa packades aldrig upp.

Maken är en hejare på att slänga ihop fantastisk mat på rester. Lyx ändå!

Strax vänder vi hem äntligen alla feberfria och med ett härligt minne rikare. Och med en förhoppning om att få åka skidor snart igen. Allihop samtidigt.