Äppelpaj bakad & serverad i gjutjärnspanna

Jag skrev i söndags om att baka äppelpaj och jag inspirerade mig själv totalt så jag var ju tvungen att göra en. Mitt mål var att göra en paj med våra egna äpplen men jag tyckte nog att äpplena inte var helt färdiga så de får sitta kvar en vecka till. Tur då att jag hade äpplen hemma att baka med. Inte lika söta men helt pajdugliga i alla fall.

Och det blev ett riktigt roligt pajbak för jag fick sällskap av äldste sonen. Han är redan en baddare i köket och är både med och lagar själv. Nu ville jag göra paj på nytt sätt och då vi har två små gjutjärnspannor tog vi varsin och satte igång.

Och jag har en sådan förkärlek till att servera och äta ur det inte helt brukliga så pannorna var inte bara för att baka i utan även att servera och äta ur. Familjen satte sig runt bordet och delade på dem med glassen på. ”Det är som Lady och Lufsen” sa sonen. Det var väl ett gott betyg???

Degen gjorde jag som sagt med receptet från i söndags som du kan läsa HÄR.

Degen kan antingen tryckas ut i formen men att först kavla ut den på bakplåtspapper och sedan föras över är riktigt smidigt.

Smörde pannorna med smör och funtade på om det skulle räcka eller om bakplåtspapper skulle vara bättre. Det visade sig vara helt perfekt. Lossande så lätt från pannan efter gräddningen.

Jag och sonen skapade pajerna helt och hållet under resans gång med en halv deg och ett äpple var. Så kul att laborera fram speciellt när det senare visade sig att slutresultat blev mer än bra!

Jag skar ett äpple per form i tunna klyftor och försökte få dem snyggt i formen. Strödde över 1 msk strösocker och 0,5 msk farinsocker. Tycker att farinsocker borde kliva in i mitt liv igen. Min mamma hade ofta farinsocker när jag var barn som jag minns det men det lite brända sockret har liksom försvunnit. Supergott ju! Och här ville jag ha den där lite djupare söta smaken så det var ju på sin plats med just farinsocker.

Sonen gick mer all in på kanel som är en av hans favoritkryddor. Och ja, vad är bättre till äpplen än kanel egentligen?

Och han är finurlig min 10-åring – han satte en gaffel runt kanten för att göra mönster. Först rakt ner och sedan på sidan så det blev ett rutigt mönster på pajkanten. Han vann i både smak och stil!!!

Sedan åkte de in på galler mitt i ugnen i 30 minuter. Pajskalet hade blivit perfekt gräddat och äpplena underbart bakade och mjuka. Men nästa gång ska jag skala äpplena. Samtidigt – kanske de då inte håller formen lika bra?

Två äpplen från trädgården som fick mumsas au naturell.

Det här med att göra delbar paj i form och servera med glass ovanpå – helt underbart. Känslan när man bara hugger in med skeden och gröper ur den härliga pajen och glassen smälter ner i pajen. Ljuvligt och så smarrigt.