Nu är vardagen verkligen igång och familjens schema har satt sig. Jösses vad den där lediga sommarkänslan ändå försvann fort. Roligt hur man längtar efter vardag i slutet av sin semester ändå och sedan bara någon vecka in börjar snegla på höstlovets lediga dagar igen.
Här hemma händer det liksom inte så mycket spännande just nu, mer än att jag snart kommer få hålla min julbok i handen, så vardagliga uppdateringar är inte de mest spännande. Men här om dagen hade jag en sannerligen ovanlig dag och jag passade på att dokumentera med mobilen. Gör du också så – liksom dagbokssparar via kameran?
Jag var uppe typ innan tuppen och med det såg jag de första strålarna sol som kom upp i öster. De letade sig in i badrummet och jag blev vaken på stört.
Varför jag var tvungen att vara uppe redan vid 05.30 var för att vi hade hyrt ut huset till filminspelning. Teamet skulle komma 06.00 och då är det ju fint om man inte står i nattsärken, rufsig och utan linser i dörren kan man tycka.
Jag får ofta frågor om det här med att vi hyr ut huset till filminspelning och hur man kan göra för att också få det. Så här var det: när vi köpte huset berättade de tidigare ägarna att de hade listat huset på olika locationlistor. Dvs produktionsbolag som söker ställen att filma på. Det kan vara en liten 1.a till stora gårdar – allt behövs.
Vi glömde bort det där och efter ca fyra år i huset blev jag uppringd av just en sådan locationscout med frågan om de kunde filma hos oss. Sen rullade det på väldans och vi har haft flertalet inspelningar här.
Det sliter enormt på huset och oss då vi måste hålla oss borta, ibland sova bort. Det har hänt olyckor i hemmet som att golvet började brinna. Läs mer HÄR.
Denna gång packades hela vårt boga på mellanvåningen ner och magisnerades. Lite läskigt faktiskt att se hela hemmet bortplockat. Vartenda glas och tallrik i golvskåpet nerpackat och borta.
Och sedan all utrustning. Enorma mängder prylar bakom kameran man aldrig ser så klart på slutfilmen. Men det är kul att få en inblick i denna värld för en utomstående.
Lille Birger hade ju blivit av med sin fåtölj i vardagsrummet och la sig till rätta uppe i min arbetshörna.
Själv installerade jag mig på Urban Deli på Sveavägen vilket är mitt kontor away from home. Jag älskar att sitta här och störs inte alls av allt liv runt mig. Nästan tvärt om faktiskt.
Jag som jobbat på reklambyrå i alla år är så van vid de öppen kontorslandskapen så det är standard för mig. Sitta själv som jag gör hemma kan ibland bli lite väl introvert.
När jag sitter ute och jobbar är jag sjukt effektiv. För där finns ingen tvättmaskin eller diskhög som ska fixas. Hemmajobb har sina fördelar absolut men att bara ha jobbet att göra ger så klart fullt fokus. Nästan maniskt och jag glömmer bort att äta och gå på toa, ha ha. Springer till damrummet när det nästan är försent.
Jag tog mig här en paus och scrollade bak i min sms-konversation med dottern. Detta är alltså mina först sms till henne efter att hon fick sin första mobil när hon fyllde nio. Riktigt bra snack!
Jag lämnade Urban Deli för att äta lunch och när jag såg på klockan var den 14.32. Hoppsan, ännu en bortglömd lunchtimma. Jag gick tvärs över gatan till ett litet asiatiskt snabbmatsställen dit jag och mina klasskompisar på Berghs alltid gick till för det hade, vilket vi noga kollat upp, fick mest mat för pengarna runt Hötorget. Så tänker studenter. Och frilansande kreatörer…
Jag hade lite tid kvar innan jag skulle hämta barnen på skolan så jag gick lite på måfå i butiker som inspirerar mig. Och ett sådant här blomstrande skyltfönster blir man ju bara glad över.
Då vi inte fick komma hem än så samlade jag ihop barnen och gick till biblioteket. Jag lånade julböcker så klart… Läxläsning för barnen. Åh vad jag inser hur jag saknat bibblan. När vi bodde i stan gick jag minst en gång i veckan till biblioteket med barnen. En plast vi alla älskade.
Efter en turné för att hantera alla barnens aktiviteter med teater, fotboll och vattenpolo plockade jag med sushi och vi gick hem till min mamma som bor 5 minuters promenad oss. Inte tråkiga grejer alls detta.
Sedan fick vi komma hem igen och allt var återställt. Vartenda glas tillbaka i skåpet, varenda tavla tillbaka på sina krok och alla kuddar fint uppställda i soffan.
Men, detta var nog sista gången vi hyrde ut. Det är mer slitsamt än vad man kan tro.
