Koster är två öar, Nord och Syd, och de är olika på många sätt. Den kanske största skillnaden är att det är vägar på Syd och det finns en cykeluthyrning. Väldigt lämpligt då det är en stor ö som gärna behöver två hjul för att komma fram snabbt.

Sonen försvann fortare än en glass i solsken ihop med kompis medan jag, M och dotter tog oss runt i sakta mak över ön.

Badkläderna vi hade med oss lät vi ligga kvar i cykelkorgen för det var mer vatten från ovan än från vågor nu. Vi tog sikte på våra vänner och då – då så börjar min cykel slira och bli trög. ”Vad är det för fel?” tänkte jag. Tittade på bakdäcket och såg att det var platt. ”Va??? Punka! Får man det fortfarande?” tänkte jag som endast cyklar från vår villa till tunnelbanan där hemma.

Turligt nog var det händigt folk på plats när vi (jag rejält mycket senare) kom fram till vänners hus.

Finaste somrigaste kopparna med gofika, nybakade kolasnittar.

Sedan blev det uppehåll och det var dags att åka över till Nord igen.

Sonen blev dock kvar ett litet tag till.

Med nylagat däck rullade det som en dans mot hamnen.

Den lilla linfärjan över sundet, mellan de två öarna. Man får inte stressa och jäkta. Eller så här – man kan inte det för här finns liksom inga klockslag att hålla koll på utom färjetabellen till de stora färjorna. Och matchstart för fotbollen.

Och sedan kom det första stora regnet och vår första middag inomhus. Men det kändes faktiskt skönt. Att få mysa inne och slumra till lite i soffan. Det kallas semester.

”Har ni lust att följa med ut på havet?” Öh, svar JA! Med enorm stor glädje tog vi emot den fina inbjudan av makens kusin att få följa med ut på havet för en tur med efterföljande middag. Och som alltid tittade vi på väderapparna var 10.e minut – hur kommer det bli?

Började som brukligt med en långsam frukost och denna gång extra långsam för det var inte träff för än kl 14. Det kan jag säga verkade vara en perfekt tid för vår tonåring att vara klar till efter frukost. Att börja semesterleva efter Skalmanklocka gick fort. Frukost blir snarare brunch och sedan är det nån sorts fika på eftermiddagen och vidare middag. Lunch har raderats ur schemat.

Och apropå middag så var vårt möte hos fiskaren för att plocka upp middagen. Nykokta varma havskräftor stod på menyn. Blir inte bättre än så! Här står jag vid de råa kräftorna.

Sedan är det kokning och försäljning direkt på bryggan.

Närodlat, närproducerat på riktigt.

Båten vi skulle ut med var av det snabba slaget. Ribbåt har stått högt på dotterns önskelista i flera år. Minns hur när vi var i Smögen och hon bönade och bad om att vi skulle åka med den tur som skulle gå från hamnen när vi passerade där. Äldste sonen bad han med men då båten som låg bredvid – en ångbåt med räkkryssning och trubadur. Hur kan två syskon med bara 18 månader mellan vara så olika? Då var det ingen som fick sin önskan uppfylld men nu så, nu så skulle dottern äntligen få åka snabbt.

Det finns plats för alla sorters båtar.

Pepp även på de äldre ”barnen”

Och sedan var det full fart ut på det blå under den blå himlen. Vädret var med oss denna dag. Dagarna innan hade det blåst helt galet mycket, som det gjort i stora delar av Sverige så det var rester av den blåsten som gjorde att havet hade stundtals 3 meter höga vågor. Barnen jublade för varje kill-i-magen-våg.

Men för mig var det mest så-vackert-att-man-får-ont-i-magen-känslan som var störst.

Väl tillbaka i hamnen och dags för nästa punkt på dagsschemat…

Havets läckerheter, havskräftor. Påsarna var fortfarande varma.

Finns det en brygga och man är på västkusten då har man alltid något att göra. Krabbfiske är det mysigaste sommarlovsgörat.

Sedan var det kväll och vi sa hej då till sjöbod och vänner.

Finns det en äng, två mål och en boll – ja då har man alltid något att göra om man i 12-årsåldern. Vi lämnade sonen där och jag undrade hur många gräsfläckar han skulle ha med sig hem…

Vi övriga tog en promenad mot solen och stranden. Ett kvällsdopp ska tas.

Årets första dopp för mig. Och det var värt väntan för vackrare bad kunde jag ju inte fått.

Långa skuggor i kvällssolen.

Yatzy för tre och sedan spel och kort för fyra när vår fotbollskille kom hem alldeles svettig och varm, för att sedan avslutas med kliva in i senaste säsongen av Stranger things. Kl 01.30 släcktes lampan och jag kan konstatera att vi fick en helt sagolik dag med det bästa Västkusten kan ge. Njuter av allt, suger åt mig av allt. Minnen att skapa varje dag.