Nu går vi in i den tredje veckan av VAB, eller VOBB för mig då. Dotterns brutna lilla ben är stadigt gipsat och får inte stödjas på. Dagarna går extremt långsamt samtidigt som de går otroligt fort.
Långsamt då det är ytterst tradigt att inte kunna gå ut, inte kunna gå överhuvudtaget. Känns som vi är inne i en paus. En ganska bullrig paus då det är renovering som tar över hela övervåningen.
Fort för när dagen går mot hämtning av brorsorna så känns det som om jag inte hunnit något vettigt alls, jobbhögen växer. Att ta hand om lillstumpan tar så klart bort fokus från arbetet. Tur i oturen att jag har hemmakontor.
Dagen innan benbrottet var jag på IKEA i Linköping och köpte deras kollektion av dockmöbler. Jag hade tänkt på dem länge så då passade jag på. För så är det, när något lockar väntar jag några månader, känns de fortfarande intressant så är de värda att köpa – då kommer jag gilla dem länge och värdera. Inte kunde jag väl gissa att dessa små möbler så snart skulle komma i lek. Mitt dockskåp, som är alldeles för litet, har fått nytt möblemang och dottern fixar liggandes från soffan.
I renoveringen på övervåningen har alla böcker och bokhyllor som tidigare fanns där flyttat ner till källaren. Tänker faktiskt norpa två hyllplan och göra som ett litet dockskåp inne i bokhyllan. Det kommer bli kul att göra.
Lilla, lilla benet. Hoppas verkligen att gipset kan tas bort innan vi åker på vår semester. Att hoppa i poolen och dansa på minidisco har varit på önskelistan så länge så att inte kunna göra det skulle vara så nedrigt. Stumpan!
Följ mig gärna på Facebook där jag uppdaterar med alla nya inlägg och lägger upp gamla godingar från arkivet; facebook.com/hemmamedhelena Välkomna!
