Hemma igen till en övervuxen, blöt & vacker trädgård

Borta bra men hemma bäst. Så heter det och det stämmer. Om man bortser från vädret då. Att resa från 28 grader och strålande sol till 9 grader och strilande regn gjorde nog hela familjen lite chockad.

Det var skönt att komma hem efter en 12 timmars resa från start till mål och att få krypa ner i sin egna säng är nog en underskattad övning. Man måste åka bort för att komma hem är ett annat säg. Men nu får jag sluta leka Ernst och prata om det jag ville prata om: Den magiska trädgården! Vi lämnade en vår-trådgård men lite knoppar och spirande löv. Kom hem till en galet lummig trädgård som fullkomligt exploderat. Vår syrenberså är så vacker i sin ofriserade skepnad. Högt gräs och tunga grenar hänger av tyngden av stora blomklasar och regnvatten. Exotiskt på något sätt.

Ingen idé att göra något nu, det är för blött och tungt. Bara att beskåda och njuta. Gissa vad det blir för fredagsbukett???

Humlen som är ett arv från tidigare ägare verkar vilja vara med även denna sommar. Vilken kämpe – jag har verkligen inte gett den någon som helst kärlek eller omvårdnad. Tips alltså till den som gillar gröna växter men inte vill pilla med dem.

Humlen står på altanen och trappan dit upp verkar vara invaderad av slingerväxter.

Min farfar och farmor hade en tavla på sitt landställe jag gillade väldigt mycket. Det var en illustrerad humorbild på två grannträdgårdar. I den ena låg paret på knä och rensade ogräs i en perfekt trädgård med raka linjer och fina rabatter. På andra sidan staketet låg det paret i en hängmatta och kramades. Trädgården var mer som en djungel och helt okontrollerad. Gissa vilken trädgård jag känner mig hemma i?

Så vackert med regndropparna som ligger på blad, blommor och strån som skimrande diamanter.

Idag är vi tillbaka i vardagen på sätt och vis. Barnen i skola och förskola, jag har jobb som väntar och maken har faktiskt sista sucken av sin semester.

Som sagt, skönt med semester men det är något visst med vardagen ändå. Jag gillar nog rutiner. Eller så här: att ”bara vara” har aldrig varit min grej. Måste ha något att göra och att ligga still på en solbädd är ju motsatsen till det… Fast att jaga/skydda barn från att trilla i vatten är verkligen att ha att göra så från den jakten behöver jag semester – och det får jag nu. Hör på mig själv att jag inte är helt klok ju! Låter det vara och klipper några syrengrenar istället…