En solig vårdag för några veckor sedan var jag bjuden till studiebesök hos Iris Hantverk som är ett borstbinderi med anor från 1800-talet! Där mötte jag upp Maria/Husligheter, Anna María/Dnilva och Åsa/At my casa och vi skulle alla få en inblick i deras verksamhet och verkstad.
Det som är det speciella med Iris Hantverk, utöver de fantastiska borstarna de binder, är att alla borstbindare har någon typ av synnedsättning. Och det var faktiskt så hela verksamheten startade då för hundratalet år sedan – att skapa arbetstillfällen för blinda.
Innan den industriella revolutionen startade hade de med synnedsättning kunnat arbeta på gårdar (som de allra flesta svenskar gjorde vid den tiden) och just borstbinderi var ett yrke och sysselsättning som inte krävde syn och var en viktig del i lantbruket. När fler och fler flyttade till storstaden för att jobba i industrin och gårdar lades ner blev det svårt för de med begränsad syn. Då startades borstbinderi och de som med begränsad syn kunde få arbete.
Så detta var som ett besök i både historia och framtid för här rullar det på mot fortsatt ljusa tider.
Att se alla dessa modeller och varianter är så inspirerande. Det finns en borste och modell egentligen till alla typer av behov. Över 100 modeller faktiskt. Men då detta hantverk har sina anor hundra år tillbaka så kanske de behöver uppdatera sig lite. Vad sägs om en tangentbordsborste? Skulle jag absolut behöva.
Älskar de naturliga färgerna och den äkthet som finns här. 100% naturmaterial.
Och här måste vi stanna upp lite. Jag får ljuvliga rysningar längs med armarna när jag får möta denna fantastiska hantverkarkonst. Maskiner som har ett gäng årtionden på nacken och fungerar som det ska ihop med sin hantverkare. Här är det inga syntax error eller systemfel. Det är tramppedal och handen som jobbar med en maskin från 1950-talet.
Det är hästtagel som ligger laddat i maskinen.
Hästtaglet kommer inte från Sverige då det inte finns någon som producerar det här utan köps in från världen. Träet i borstarna är dock från Sverige.
Väldokumenterat besök. Så mycket att inspireras av.
Efter en rundtur och med mycket kunskapsinput var det dags att få praktisk övning. Proffset Åke som jobbat här i 30 år tror jag blev vår magister. Han är helt blind och har all sin teknik i kroppen så att säga. När han visade såg det så fantastiskt enkelt ut men jag glömde ju att jag faktiskt kunde se mig till min kunskap.
Men ack så svårt det var. Men det som jag nog imponerades av mest var Åkes enorma kunskap att ”se” vad jag gjorde och vad jag gjorde fel. Han rättade mig fast han satt bredvid och på intet sätt kunde ha sett att jag gjorde fel. Intuition och grym hörsel gissar jag.
Efter lite lirk och några omstarter fick jag mig en helt egengjord bakpensel. Ovärderlig!
Passande konst. Men varför är det så att borstbindare skulle vara större rökare än andra? Fick inte svar på det. ”Han röker som en borstbindare”. Nån som vet?
Tänk att jag har gjort denna helt (nästan) själv!!!
Den och min smörkniv från träslöjden på mellanstadiet får en speciell plats i köket.
Tack Iris Hantverk för det fina och inspirerande besöket.
Man SVÄR som en borstbindare heter det väl? Man röker som en sotig skorsten.
Talesätten är många och alla anpassas – så lugn i stormen vilar sjön när det inte blåser om låter lite olika
Hej! Vad kul att du var hos Iris! Jag är själv synskadad borstbindare sen 2,5 år. Fick lära mej av en äldre borstbindare som skulle sluta. Han var nästan blind och tyckte han var för gammal (76). Jag är 54, så jag hoppas på att kunna hålla på många år! Jag köper mitt material genom Iris i Stockholm.
Med vänlig hälsning,
Maria Axelsson
Brunskogs Borstbinderi, Värmland