Lycklig är jag som flera timmar efter släppet av kollektionen hos H&M tillsammans med William Morris lyckades få ett par byxor.
Inte många fanns kvar och det är ju sådana här stunder det är bra att dra lite större storlek så de är just dem som är kvar.
Efter besöket på Millesgården är jag ju helt kär, eller ännu mer kär kan man säga, i Morris.
Så nu går jag runt här hemma och lajvar 1890-tal med mina byxor, den lilla kudden och den stora vaxduken i hopp om att få kontakt med William Morris ande. Känner närvaron i alla fall men det kanske är de stora mönstren som får mig i trans.
Fredagsblomster kan man säga i alla fall…
Önskar dig en fin fredagskväll och helg
