Dag två i Venedig (går dagen HÄR och tågluffen dit HÄR) skulle vi till Murano och Burano, två av öarna strax utan för. Det regnade rejält så det var liksom vatten åt alla håll men det hindrar inte oss.
Med en båttur på bara en halvtimma kommer man i land på Murano som är som ett mini-Venedig. Mängder av kanaler men husen är lägre och enklare. Väldigt sött och vackert. Men det är inte det man ska fokuset på utan Murano är ett glasrike. Här finns det glasblåserier, glasbutiker och glasutställningar precis överallt.
Så häftigt att se allt hantverk verkligen överallt.
På riktigt glasblåsare bakom varje dörr.
Muranoglas är väldigt vackert och kreativt. Om du inte vet hur Muranoglas ser ut så är nog det mest typiska att det är mycket färg och mönster. Hur härligt det än är med färg så är det här den typ jag gillar mest – det randiga och vita.
För att få reda på mer om Muranos glashistoria besökte vi glasmuseet. Och en bra idé att komma undan regnet.
Känner du igen glaskronorna? Kanske den mest kända symbolen för Muranoglas skulle jag tro. Otroligt vackra och imponerande hantverk men kräver helt klart sitt rum. Inget man slänger in i en funkisvilla i en Stockholms förrort om man så säger.
När du ser dessa glasföremål så kanske du inte direkt tänker att de är något att skriva hem om men om jag säger att de är flera hundra år gamla så har jag din uppmärksamhet va?! Jag är i alla fall hänförd.
Som sagt, Muranos glas har mycket färg. Och det var en trend med att glas skulle försöka härma andra material så som sten och marmor. De lyckades rätt bra måste jag säga.
På museet fanns även modernt glas. Helt plötsligt blev det väldigt skandinaviskt.
Avslutade med ett besök i kyrkan och där fann jag…
en helt fantastisk ljuskrona. Mot den mörka tavlan bakom och dagsljuset från de stora kyrkfönstren är den majestätisk.
Mot Burano – den färgglada ön
Med en ytterligare båttur kommer man till grannön Burano.
Vi har ju båtluffat i den Grekiska övärlden två gånger tidigare så det här med båt kan vi fast nu var det ju inga sträckor att tala om men ändå.
Om Murano har färgglatt glas vad har du Burano? Jo denna lilla ö har de mest färgglada husen du kan tänka dig.
Hade hört att det skulle vara riktigt spektakulärt men hade väl inte trott att det skulle vara så häftigt som det var. Helt fantastiskt att få gå runt på denna ö med alla dessa hus i alla regnbågens färger.
Nästan glad att det var mulet och grått för då kom verkligen alla färgerna fram ordentligt.
Visst blir man alldeles lycklig av färgerna?
Men det är inte bara färgade fasader som är Buranos grej utan här har det skapats spets i generationer.
Verkligen en hantverksresa blev det av vår utflykt i regnet. Och spets kan jag säga är mycket smidigare att få mig sig hem än en glaskaraff. Nu blev det inge spets för mig denna gång men inspiration fick jag med mig.
Vände tillbaka till hamnen rätt blöta men med fyllt inspirationskonto.
Tog färjan som skulle ta oss ända till centralstationen. Det blev en tur på en timma.
Men det gör inget när det är ett äventyr.
Passerade det här konstverket som rests till biennalen. Rätt så mäktigt och vad jag förstod ska man kunna åka genom den.
Häftigt att åka förbi Markusplatsen som vi var på dagen innan. Och så mäktigt att se denna fantastiska stad på håll. Ett minne för livet, ett äventyr. Ett äventyr som skulle fortsätta mot Österrike och Salzburg nästa dag.
Underbart att få följa er resa <3