Börjar packa mot medelhav och den grekiska övärlden och ser en röd tråd. Eller en turkos tråd verkar det som, ha ha!
Vet inte om det är jag som inspireras av den vita, blå och gröna arkitekturen där eller om det är en turkos sommar överlag.
Men min längtan efter blåa horisonter, turkosa strandbad och då de vita husen med blåa dörrar. Snart!!!
Då är vi framme vid 5.e och sista delen av min Greklandsguide, båtluffarguide, och till den otroligt spännande och dramatiska ön Milos. (Länkar till: del 1 – Aten, del 2 – Antiparos, del 3 – Naxos , del 4 – Schinoussa och inlägg med tips, planering och packa för båtluff)
Milos är en ö som ser ut som ett stort C och är en gammal vulkan. Cirkeln i mitten av ön är alltså den vattenfyllda kratern. Här inne i C’et ligger den största staden och hamnen. Väl skyddad från det vilda havet utanför.
Och mot vad man tror, att den vältrafikerade hamnen och det “instängda” havet skulle ge en sämre strand och grumligt vatten så är stranden här bland de renaste i Grekland och blåflaggad av EU. Fantastiska bad!
Milos ligger långt väster ut i ögruppen Cykladerna och här är det turister från hela världen men främst grekiska turister. Atenarna sägs vilja turista och ha sommarhus här. Inte helt hundra på detta men det är en härlig mix av hela världen på stränder och i gränder. Men med det sagt är det inte en jätteturistig ö. Ingen stor stad som Naxos, bråkigt trångt som på Santorini (ni måste läsa DENNA artikel) eller något värre partyliv som på Mykonos utan ett härligt sommarnöje med lagom lunk. Och mycket att se!
Vi hade oturen att den enda båt som kunde ta oss till Milos från Naxos på rätt datum gick rätt sent, var en speedboat så man sitter som på flygplan och kan inte gå runt vilket alltid brukar korta upplevelsen av resan för de små och det var dessutom storm på havet. Tre onda ting. Personalen fick jobba med skurmoppen mellan raderna mest hela tiden… Det var inte kul nånstans – så boka aldrig speedboat långa sträckor. Stora långsamma båtar klarar höga vågor bättre än speedbaots som liksom flyger och studsar. Men väl på ön hittade vi vårt förbokade hotell, Anemos Studios, och sköna mjuka sängar. Välvaggade somnande vi som stockar.
Milos har en mysig, klassisk Cykladisk hamnstad med vita hus med platta tak, blå dörrar och fönster och gränder som går som i en labyrint men det är inte för stadens utbud du vill besöka Milos. Nej för det är själva ön som kan ge dig helt enorma naturupplevelser.
Som den vulkanö Milos är finns det en massa dramatiska vyer att se.
Sarakiniko är ett helt magiskt område. Helt kritvita klippor får en att tro att man landat på månen. Och det sägs att nån scen i nån Star Wars-film ska ha spelats in här. Oklara fakta ska tilläggas men det känns inte långsökt.
Havet dundrar in mot klipporna men i en liten fåra blir det som en stor turkos pool. Så läckert och spännande.
Hit går det regelbundet bussar från hamnen alternativt hyra bil, mc eller 4-hjuling.
Vid busshållplatsen, ca 6-700 meter från stranden, finns en foodtruck men i övrigt finns ingen servering och än mindre toalett. Här är allt au naturell. Glöm inte vattenflaskan!
Om det är någon ö du ska göra en dagstur runt så är det här. I hamnen ligger det båt efter båt med reklamskyltar som visar att de tar turister på dagsturer. Det är skepp, segelbåtar, katamaraner mm så det är bara att välja efter önskemål av färdsätt och plånbok.
Från båten får du se mycket av den dramatiska, vulkaniska, natur som finns här.
Båten gör flera stopp. Du får dyka i grottor, turkosa vatten och äta på underbar taverna på den lilla grannön Kimolos. Och sen fanns det en väldigt bra caféservering ombord.
Om vi nån gång kommer tillbaka till Milos vill vi hyra här, i den lilla fiskebyn Klima. Husen ligger precis vid vattnet. Båthus på bottenvåningen och bostad på övervåningen. Kolla in det HÄR tex. Så maxat!
Papikinou Beach ligger precis utanför stan, promenadavstånd, och har då fått blå flagg vilket visar hur rent och fräscht vattnet är här.
Här finns mängder av solstolar, parasoller och ca fem strandrestauranger. Också service vid solbädden med servitörer och servitriser som tar upp beställningar där.
Så mysigt och vilsamt. Här hade vi en av de bästa stranddagarna.
För att äta lunch gick vi över gatan som går längs med stranden till en helt fantastisk restaurang: O! Hamos. Och jösses vilken tur! Vilken mat och vilken upplevelse. Så här vill jag ha det! Gott, avslappnat och personligt.
Staden är inte stor och det är inte som på Naxos med butiker i gränderna utan allt händer på hamnpromenaden.
Men det hindrar inte att strosa i de vackra miljöerna och sedan få en mäktig utsikt från höjden, mellan husen.
Jag och maken var på Milos för en herrans massa år sedan och då åt vi på Flisvos i hamnen. Minnet har levt sig kvar och nu återvände vi. Så gott, så genuint och den perfekta taverna middagen.
Det är längs hamnpromenaden allt kvällsliv sker. Restauranger, tavernor, barer, glass- och våffelfik mm ligger vägg i vägg så det är bara att välja vad som känns rätt för stunden. Och butikerna har kvällsöppet. Inte många butiker men ändå.
Inga jätteroliga platser för barnen att springa runt på. Jo, de kan springa på hamnpromenaden men det strosar mycket folk där. Fanns en lekplats men den var under renovering förra året till barnens stora besvikelse. Men när vi frågat dem efteråt vilken ö de vill tillbaka till säger de Milos. Bra betyg ändå.
Vi tackade Milos, vi tackade Cykladerna och Grekland för denna sommar. Båt från Milos tillbaka till Aten för flyg hem.
Nu ska ryggorna på igen! Vår båtluff förra året var en sådan succé. Allt gick så bra med resan, båtarna, hotellen och framförallt barnen så vi gör en båtluff även i år. Vi kommer åka tillbaka till Antiparos och Schinoussa men lägga till Folegandros och Sifnos samt stanna två nätter i Aten för att besöka Akropolis och staden lite närmare. Gissa om vi alla längtar??!!
SparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSpara
SparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSpara
SparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSpara
SparaSparaSparaSpara
SparaSpara
SparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSpara
SparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara
SparaSpara
SparaSpara
SparaSparaSparaSpara
SparaSparaSparaSparaSparaSpara
Nu är det dags för del 4 i min båtluffarguide och vi landar nu på den lilla ön Schinoussa.
(Länkar till: del 1 – Aten, del 2 – Antiparos, del 3 – Naxos och inlägg med tips, planering och packa för båtluff)
Schinoussa ligger i den ögrupp vi båtluffar i, Cykladerna, men ingår även i en ännu mindre ögrupp som kallas SmåCykladerna. Det är en grupp öar som ligger som ett pärlband strax söder om den stora ön Naxos. Öarna är små och invånarantalet lika så. Schinoussa sades ha 250 fasta året-runt-boende.
Den mest kända ön i SmåCykladerna är nog Amorgos. Det är den ön där filmen Det stora blå spelades in och hit vallfärdar franska ungdomar. Varje kväll visas filmen på en utomhusskärm i hamnen. Men nu skulle vi till Schinoussa ju!
Med Naxos storstadsliv i ryggen tog vi nu sikte på den lilla och lugna ön. Kanske just detta som är det bästa med att båtluffa; möjligheten att varva sina upplevelser.
Det härligaste sättet att ta sig till SmåCykladerna är via den underbara färjan Express Skopelitis. Det är en legendarisk färja som alla som båtluffat här känner till. Den är liten, charmig och så genuin. Tyvärr fick vi inte tajminingen att funka med den till Schinoussa men vi hade den bokad därifrån så vi skulle inte gå miste om den upplevelsen för att åka med Express Skopelitis är ett måste!
Istället blev det en “vanlig” och stor färja med rulltrappor, servering, AC och mycket yta. Inte dumt det heller.
Färjan stannar till på flera öar och det är bra och trevligt att på så sätt spana in öar man vill till nästa gång. Vi stannade nu på Iraklia som jag och maken (då nyfunnen pojkvän) var på för över 17 år sedan. Då ville vår hotellvärd att vi skulle stanna och bosätta oss. Maken skulle bli fiskare och jag jobba i butiken (hej könsfördomar). Kan säga att tanken lockade att leva det enkla livet men…
I hamnen på Schinoussa stod en kille från vårt förbokade hotell och väntade på oss med sin lilla buss. Vi hade inte berättat för barnen att det hotell vi bokat hade pool så gissa deras min när de såg Anatoli Studio. Som ett litet paradis på östra sidan med utsikt över slänten ner till havet. Långt från den lilla byn mitt på ön och ännu längre bort från hamnen vi nyss anlänt till. Här fanns lugnet och skönheten.
Måste vara just detta som lockade ägaren Nico då han på 70- och 80-talet istället drev Atens största nattklubb. Han berättade hur han hade koll på Studio 54 i New York och alltid spelade deras låtar nästkommande helg på sin klubb. Nu driver Nico med familj detta ställe.
Här är vårt rum med vår uteplats, mitt emot poolen och bredvid restaurangen.
Rummen är inredda som lägenheter så du kan äta alla dina måltider där eller äta i hotellets restaurang. Men här är det ingen flärd inte. Enkelt inrett med en lantlig stil. Rummet var inte spacklat utan den stenvägg ni ser här som fasad – så såg även väggen ut inne. Kranen i köket var en enkel kallvattenskran med trädgårdsslang ner i diskhon. Älskar det! Bort från vardag och tillrättalagt liv.
Mat från egen trädgård.
Otroligt vänligt och familjärt. Direkt efter hämtningen i hamnen fick vi slå oss ned på uteserveringen, alla fick något svalt att dricka och sedan kom familjen och hälsade oss välkomna. Nico och barnen blev väldigt förtjusta i varann.
Här åt vi gott, njöt av pool, spelade fotbollsspel och boule samt pratade med folk från hela världen. En ensam man vi började prata med var låtskrivare och satt här för att komponera. De namn han jobbade med har toppat alla listor. Här sa han var enda stället i världen där han fick ro. Så spännande och förståeligt.
Jag och maken var här på Schinoussa för 17 år sedan. Då var denna lilla ö ännu mindre så att säga. Då bodde vi i den stad som finns på ön Chora (finns en by till men den är så liten) och där fanns då endast en gata med några bi-gränder. Nu var det några fler gator men inte så stor skillnad.
Huvudgatan åt två håll. Ser kanske ser litet och tomt ut men lura dig inte nu för här finns genuin mat, riktiga grekiska tavernor och mellan byn och vårt hotell på andra sidan ön finns en nattklubb. Ja, den förstod vi att alla på ön drog till men startade inte förrän kl 01. Skulle så gärna velat se hur det var där. Hur många kan det ha varit på klubben?
Och den där busskylten den såg vi men nån buss gick det inte ofta… Vi fick skjuts in till byn av en hotellkille men hem promenerade vi och det kan jag säga att barnen klarade galant. Då hade mörkret lagt sig, himlen var fylld av stjärnor för de kan man se här vill jag lova, så vi letade stjärnbilder hela vägen. Inga lampor ute på byggde gör att varenda stjärna syns. Vi lyssnade efter åsnor, får, cikador där i mörkret. Ett lagom stort äventyr för de små.
Och just att promenera, eller vandra kanske man ska säga är nog det vanligaste här på ön för den är så liten. Du kan gå till och från olika stränder på en och samma dag.
Det finns lite stränder här och var, upp till 18 stycken faktisk, men inte många som är organiserade med stolar och servering. Förra gången, för 17 år sedan, skjutsade vår dåvarande hotellvärd oss med sin bil till lite olika stränder var dag men det var verkligen naturstränder. Medhavd picknick och vatten var ett måste. Toalettbesök… ja, ni fattar.
Men måste inflika att detta är ett badparadis då med tanke på hur många stränder det ändå finns på en sådan liten ö.
Stranden närmast hotellet promenerande vi ner till och hade en riktigt fin dag. Lugnt, skönt och vilsamt. Vi nyttjade inte denna service från hotellet, men wow vilken grej; deliveri av mat ner till stranden!
Den dagen vi fick skjuts åkte vi till Tsigouri beach. Här var vi förra gången med och det såg likadant ut förutom att serveringen utökats. Och jag blir alldeles varm i kroppen vid minnet för den lunch vi åt här var den bästa lunchen på hela vår resa. Inte bara maten utan hela upplevelsen.
Stranden ligger ner för en backe från Chora, i en vacker vik.
Stranden har en endast en handfull stolar, inga parasoll men många skuggande träd, Tsigorier, där av namnet. I vattnet finns något slags platå så det blir som ett rev där platån slutar. Äldste sonen låg och snorklade här i timmar.
Många som luffar med egen båt, dvs seglar, lägger till utanför denna strand och kommer in med små båtar för att äta på restaurangen så det är lite skönt loungeliv här trots allt. Och den restaurangen förstår jag är omtalad för det var så fantastiskt god mat och härlig upplevelse. Och min man som typ känner allt och alla mötte här en fd kollega. Enda svenskarna på hela ön tror jag och vi känner varann. Hur galet?
Vid det här laget på resan hade vi slutat titta på klockan för att säga om det var lunch utan gick nu helt på om vi var hungriga eller ej. När vi ville äta lunch visade sig klockan vara 14.30. Det är semester det.
Vet inte hur länge vi satt och njöt här men jag kunde ha stannat i evigheter. Barnen älskade det, vi vuxna älskade det. Så pass att vi i år kommer åka tillbaka hit och bo på det hotell som ligger jämnte stranden, Grispos Villas. Ser så fram emot det!
Kanske inte så mycket uppleva på det sättet att jag vill tipsa om utgrävningar, monument eller linkande utan här upplever du lugn, vågskvalp och god mat.
Vi reser utan skärmar. Inga iPads, datorer eller digitala spel tas med. Jag och maken får en helt avkopplad, nedkopplad och bortkopplad semester. Barnen är faktiskt mer sams utan skärmar. Första anledning till att vi köpte läsplatta var ju för att de skulle kunna varva ner och mysa med en film eller spel men så är det ju inte. Vem ska ha vilken skärm, vem får den med mest batteri osv. Samt om det finns en skärm på hotellrummet som lockar vill barnen skynda sig dit istället för att njuta längre på stranden. Så upplever vi det i alla fall. Samt att resa med ryggsäckar inte är det bästa för känslig elektronik.
Favabönor är öns stora kändis. Här är varje fält och varje slänt blommande på våren och favabönan skördas i juni. Det är faktiskt till och med en fava-festival fick vi reda på. En supergod röra av favabönor, som hummus, att ha till din mezemåltid. Så gott. Måste hitta recept…
Vet inte vad det var men en morgon vaknade jag i ottan, typ 04 och kunde för mitt liv inte somna om. När jag låg där och räknade får kom jag på att jag nån dag innan hade hört att solen skulle gå upp bakom en ö i horisonten kl 06. Då bestämde jag mig för att ta del av detta och smet ut med kameran. Det var endast jag och småfåglarna som var vakna.
Ser du den? Den lilla, lilla strimman sol som jobbar sig fram.
Vyn från vår uteplats. Blir det finare än så här? Lycklig som ett barn på julafton och inte alls trött trippade jag tillbaka till den sovande familjen. Trots den korta nattsömnen var jag som utsövd efter 10 timmars sömn.
En grillrestaurang bortanför storgatan med utsikt över ön, ner mot havet.
Superfamiljärt med stor uteservering och till barnens stora lycka; massa gulliga katter.
Fråga personalen vad de rekommenderar för här är det lite det som finns och det som finns var superdupergott. En restaurangupplevelse vi alla minns och pratat om .
Gyros är grekernas snabbmat: pitarulle med fläskkött, pommes, tzatziki, tomat, lök och jag är galen i rätten. Här serverad på tallrik.
Då vi bodde på hotellet åt vi såklart även där och det var succé varje gång. Och om man inte bor här här kan man fördel ta sig hit för både lunch och middag.
Så klart vi var tvungna att äta pasta med sjöborre! Så spännande smak då sjöborrarna tillagats med en hel del citron så pastan var syrlig. Riktigt häftigt.
Denna gratinerade ratatouille är nog bland de godaste jag ätit. En sk potdish. Slickade skålen. Och så gärna en Mythos, den goda grekiska ölen.
Och så finns det lekplats, boule, fotboll, eller bara njuta av den makalösa utsikten…
… och då syftar jag inte på mig, ha ha!
På huvudgatan inne i Chora finns flertalet tavernor bland annat Kira Pothiti och Deli som vi inte besökte förra gången men förmodligen i år. (Längtar mig blå!!!)
Jag har ju redan överöst detta ställe med så mycket kärlek men måste ju ha med denna strandbar på listan över ställen att besöka.
Med en liten bit av hjärtat kvar på Schinoussa skulle vi nu vidare, mot ön Milos. Och denna gång var det med den bästa färjan; Express Skopilitis.
Fick skjuts ner till hamnen och där väntade vi i den mjuka morgonsolen. Barnen hoppades få se delfiner.
Och här är den – den bästa färjan.
Detta är vad jag kalla båtluff! Salta vindar i håret och vågskvalp över däck!
Och så åkte vi då mot ön Milos. Ja, denna ö har mycket intressant att bjuda på; här spelades scener i nån av de första Star Wars-filmerna in, Venus ska ha fötts fram ur havet här (Venus de Milo) och så stränder med några av de renaste vattnen du kan finna i Grekland. återkommer med rapport där ifrån.
Nästa stopp, del 3, på vår båtluff i Grekland förra året var Naxos. (Länkar till: del 1 – Aten, del 2 – Antiparos, och inlägg med tips, planering och packa för båtluff). Jag ska erkänna att jag hyser en form av hatkärlek till Naxos.
Dels är det en stor ö så den har en annan typ av själ än de mindre öarna i Cykladerna samt att hamnstaden är riktigt stor och stundtals rätt jobbig med mycket trafik, tiggande flickor med bäbisar i knät och turistfällor med inropare till restaurangerna. Det gör att jag helst skyr denna ö. Sen så är det ofrånkomligt att besöka ön då den verkligen är navet i ögruppen Cykladerna så du kommer behöva passera här på ett eller annat sätt.
Men så finns det ett annat Naxos med en otroligt spännande historia och vackra sevärdheter, makalösa stränder (några av Cykladernas bästa) och sedan ett helt fantastiskt kvällsliv med magiska promenader i gränderna, fantastiska solnedgångar från hamnkajen och så mycket härligt folk att bara glo på som man gör på semestrar.
Det gäller att välja sin Naxosresa.
Vi tog lilla båten från Antiparos till Paros där vi fick vänta dyra timman innan den stora färjan skulle ta oss till Naxos. Hämta ut biljetterna, köpa dricka, spela lite frågesport i skuggan av ett träd och den timman försvann snabbt.
När det är dags att gå ombord får man ställa sig i fållor i hamnhuset. Detta är rätt speciellt. I ett hus utan väggar är det som långa korridorer, fållor, och där ställer sig alla båtluffarna och köar på att komma på färjan. Längst fram är det en stor grind som hamnkaptenen öppnar när färjan lagt till och det är dags att gå ombord. I de här fållorna kan det bli en lång och tradig väntan om färjan blivit försenad och det är inte många bänkar att sitta på. Värmen kan vara slående så mitt tips är att alltid packa allt mjukt överst i sin ryggsäck så att man vet att den är ömtålig att sitta på och ha med en massa vatten.
Väl ombord hittar man sig en plats där det går.
Att hitta ett ställe i skuggan är att föredra då solen är så omåttligt stark ute på havet. Sitta inne vill jag helst inte och dessutom är båtturerna mellan öarna i Cykladerna korta för öarna ligger så nära varann. Dryga timman med stor färja och 20 minuter med snabbfärja till Naxos från Paros.
Vi kom fram och vid hamnen och, bakom hamngrinden, stod vår värd till den rumsuthyrning, Depis Suites & Apartments, vi hade bokat i förväg. Skjuts till vårt rum och snabb installation där för att gå de få metrarna till stranden. Varma från resan var ett svalkande bad det enda rätta.
På Naxos stannade vi två nätter vilket kändes helt lagom för att få en härlig dos av storstadsmyller, härligt beachhäng och samtidigt längt efter lugn. Det bästa med båtluff är just det där att man kan blanda upplevelserna.
Som så många andra städer i Grekland så har butiker stängt på dagen när det är som varmast och sedan är det öppet sent in på kvällen så hamnstaden lever upp och blir till en fantastik upplevelse att gå runt i kvällstid.
Gå längs med hamnkajen och se på alla båtar. Hamnen är stor och här finns både fraktfartyg, fiskbåtar, charterbåtar, privata vackra segelbåtar och en och annan flådig yacht. Gå förbi båtarna och kolla om de skyltar med rundturer. Vissa båtar tar dagsturer för turister runt ön.
Mellan kajkanten och den breda gågatan som går längs med husen går en bilväg så här är det både bilar och människor. Och båtar.
I bottenvåningen på alla hus som vätter mot hamnen är det antingen restauranger eller butiker och hela gågatan här är som en enda stor uteservering. Bara att vraka och välja vilket dock kan vara svårt. Försök hitta den restaurang som har en specialité som du är ute efter. De som serverar ALLT tappar ofta på det mesta är min erfarenhet.
Sedan är det fullt med restauranger upp i staden också. Ja, jag säger uppe för staden liksom klättrar lite uppåt från hamnen. Och som jag skrivit tidigare är hamnstäderna uppbyggda som labyrinter med gränder så en karta är att rekommendera här. Vi gick helt vilse och försökte med GPS med mottagningen var ju rent hopplös och att hitta någon som kunde guida oss rätt visade sig bli svårt. Alla vi frågade pekade åt olika håll, ha ha. Ja jösses, den kvällen fick vi en sen middag.
Gränderna är upplysta från alla butiker som ligger här. Och det är tydligt vilka gränder som man ska gå i för de övriga är helt nedsläckta.
Gillar du smycken finns det så många fina butiker i staden för dig. Jag och dottern köpte varsitt armband efter mycket efterforskning i olika butiker.
Något det finns gott om på Naxos är katter, ser du den lilla bakom mig. Stackars vår äldste son som är så djurtokig och ville klappa alla och helst ta med dem hem. Vi har sagt stopp till att klappa katterna då de inte känns så rena eller alla gånger vänliga.
På hamnpromenaden, mellan uteserveringarna finns det gott om små åkattraktioner för barn. Ni vet sådan där hästar som åker fram å tillbaka, snurrande hjul mm. Tänk att barn alltid älskat de där rätt knasiga sakerna men det hör till att lägga några Euro på dem på kvällarna. Här i Naxos finns det gott om dem men på de mindre öarna verkar de lysa med sin frånvaro. Bäst att passa på.
Längst ut i hamnen finns en holme med en utgrävning. Ser du kvadraten som sticker upp här i mitten av bilden ovan? Det är Apollons tempel och den vanligaste symbolen för Naxos. Återkommer nedan med mer om templet.
Svårt att ge några givna tips om restauranger i Naxos stad då jag inte varit där så mycket men också för att det finns så mycket att välja på.
En gyros på ett grillställe är alltid värt sina pengar och sin tid. Bland det godaste Grekland har att erbjuda. Färskt pitabröd med grillat kött, tzatziki, tomat, lök och pommes frites inlindat. Så gott och svårt att få en dålig gyros då alla blir bra.
Naxos specialitet är en citronlikör – Kitpon som är Citron med grekiska bokstäver. Det finns många barer i hamnen (och säkert fler ställen) som serverar dem. Finns också i alla butiker. Som en lite starkare Limoncello som är den italienska varianten.
Ett bra tips är att äta sin mat på ett ställe och sedan gå vidare för efterrätt, kaffe och och sin Kitpon någon annanstans. Då förlänger man kvällen och får fler upplevelser. För barnen är en förflyttning alltid bra.
Det finns stränder över hela ön och de är av olika karaktär. Familjevänliga, partystränder, surfingparadis och de med så mycket folk att det knappt finns plats för en stor strandväska bredvid solstolen.
Går bussar från stan och så klart kan du även hyra bilar och moppar. Något som verkade väldigt vanligt var att hyra fyrhjulingar. Stadigare än moppar, luftigare än bilar. Men vi tar alltid bussen då det känns tryggt och ett kul sätt att se ön.
Första dagen, direkt från färjan, gick vi till stranden Agios Giorgios. (Ja så hette en strand på Antiparos också och så är det här i Grekland, många byar och stränder har samma namn) En välbesökt strand med väldigt mycket folk och solstolar som stod lite för nära varann för min smak. Men å andra sidan var det superservice då det gick runt personal från strandrestaurangerna ovanför. Och en sådan smart sak: på varje parasollpinne satt ett litet kassaskåp så man kunde låsa in plånbok och mobil när man ville bada.
Stranden är långgrund, det finns lekplats vi strandbarerna så här är det toppen för barnfamiljer.
Dag två tog vi oss med buss till Agia Anna. Denna strand har jag hört talas om för att den ska vara så fantastisk. Och det var den.
Turkost, klart vatten med lagom djup för både stora och små. Galet lyxiga solbäddar med saccosäck som komplement. Superservice från strandbaren ovanför. Ishink med vatten – det är sommarlyx!
Det här havet, och de här baden vi fick här, var nog de bästa på hela båtluffen. Badvattnet var så klart och så friskt. Stolarna så sköna att nog alla somnade nån gång samt att det var underbar somrig musik från strandbaren.
Vi kom tidigt men ändå var det bara ett parasoll på front row kvar. Poppis strand och just denna del, kanske för att det har en bra strandrestaurang.
Undertiden vi satt här höjdes volymen rejält. Från ett rätt familjärt ställe blev det mer och mer party. Men inte alls fel för barnfamiljer då det fanns lekplats och gungor mitt i allt. Alla välkomna! Och jag å maken njöt av att känna lite av det där partylivet som också finns här på Nxos. Bara får ett litet tag.
Den tredje dagen skulle vi åka hem men då vi hade några timmar mellan utcheckning och avgång för färjan gick vi till Apollontemplet (läs nedan) och den strand som faktisk finns precis vid hamnjaken. Längs med gången till templet finns en badplats från kajkanten med badstegar ner till sandbottnat vatten, som är förvånansvärt bra. Det finns en vakt som hojtar när det kommer svallvågor från de stora färjorna och det var bra att ha koll på för det blir höga vågor som slår upp på kajen så våra ryggsäckar blev lite badade…
Denna mäktiga marmorbåge är det första du kommer se när du anländer med färjan till Naxos. Bågen ska ha varit en del av ett tempel till guden Apollon och bågen vetter rakt mot ön Delos som historiskt var huvudcentrumet i Grekland.
Ögruppen Cykladerna har fått sitt namn just för att öarna cirkulerar runt Delos som ligger i mitten.
Ett tips är att läsa de spännande sagorna om Odysseus och alla de grekiska gudarna för barnen. Det är så många spännande historier och när de sen kommer hit och hör samma namn har de bra förförståelse.
Mer info om templet finns HÄR.
Det är en sådan fin och lagom lång promenad upp hit och att gå hit på kvällen för att se solnedgången är verkligen att rekommendera.
Från Apollontemplet får man även en fin vy av Naxos stad. (och här syns badstranden)
Naxos är en levande hamnstad dygnet runt. Det går båtar här hela tiden och det blev vi varse för en massa år sedan. Då var jag och maken på en båtluff och hade precis lämnat den lilla ön Schinoussa då maken upptäcker att han glömt sin plånbok. Panik! Vi ringer hotellet som hade hittat den och säger “vi skickar med plånboken med nästa färja till Naxos. Den kommer vid 04 i natt”. Då satt maken där, i hamnen och väntade. Var nästan lika mycket liv då som mitt på dagen.
Jag har på nästan alla mina båtluffar hamnat här för båtbyten. Förra året var vi faktiskt här två gånger men gång nummer två var det bara en mellanlandning på några timmar men det kan räcka ibland.
Då hamnen är så trafikerad och levande finns det flertalet ställen du kan lämna in din ryggsäck eller väska. Det är bra att göra om du väntar på färjan och antingen vill gå runt i staden utan tung väska eller ta ett snabbt dopp på närliggande strand.
Annars är det vanligt att hitta ett skönt hamnkafé och njuta av något svalt i skuggan med ryggsäcken/väskan bredvid sig
Sedan var det då vidare mot nya mål, mot Schinoussa som är en liten, liten ö söder om Naxos och ingår i ögruppen “småcykladerna”. Hur mysigt skulle inte det bli då? Återkommer med rapport därifrån så häng med!
Och då fortsätter jag min båtluffarguide och reseberättelse från Grekland. Del 1 med starten i Aten kan du läs om HÄR. Mina tips på planering och packning kan du läsa om HÄR.
4 öar blev det förra året och första ön blev Antiparos som är en av mina absoluta favoritöar i Cykladerna. Varför ön heter Antiparos är för att den ligger mitt emot Paros. Paros är en större ö och en ö många någon gång passerar under sin båtluff då den är en av de mest trafikerade hamnarna i ö-gruppen Cykladerna.
Jag har varit på Antiparos 4 gånger tidigare och det lär bli fler gånger för ön har så mycket att ge. Olika stränder varje dag, nya restauranger varje kväll och ett lagom stort myller av folk att glo på medan sippar på sitt grekiska kaffe om kvällarna.
Efter den stora, stora färjan från Aten klev vi av på Paros för att snabbt gå till den lilla båten som går en gång i timman över till Antiparos. Skönt att lämna den stora färjan och gå ombord på denna luftiga, enkla och ibland skumpiga båt. Mer som en större fiskebåt.
Köper biljett ombord och lämnar ryggsäckarna inomhus för att sätta oss på däck och leta efter fiskar i havet i väntan på avfärd.
Efter ungefär 45 minuter går vi hamn på denna söta, vänliga ö.
Har du inte bokat rum finns det några rumsuthyrare som hojtar men inte många så att ha bokat innan är att föredra. Det är ett tips överlag när det gäller små öar som då har få hotell och rumsuthyrare.
Kostas Teacher Här försökte vi få rum nu i år men gick bet. Bra läge och fräscha rum. Nästa gång!
Artemis Ett lite lyxigare hotell som ligger längst till höger i hamnen och krypavstånd till en barnvänligt långgrund strand.
Paris Rooms Här bor du enkelt men med allt du behöver. På hamnpromenaden med utsikt över hamnen och precis nära stora bygatan. Mitt i smeten men ändå bredvid. Vänligaste ägarna, ett brödrapar, tar hand om dig på bästa sätt. Förra årets boende.
Hotel Antiparos Här ska vi bo i år. Precis det där enkla, typsikt grekiska rummen med precis det man behöver. Bra centralt läge och bra pris.
Vill du leta efter rum och hotell på Grekiska öar ska du inte bara ta till de stora bokningssidorna i ditt letande då många små rumsuthyrare inte har råd att vara med på dessa. Jag har tagit till google-sökningar, recensioner på TripAdvisor och bildsökningar när bokningssidor sagt att det inte finns lediga rum på ön. Då fått direktkontakt med rumsuthyrare och det har visst funnits lediga rum. Det är lite av ett detektivarbete.
Ön är liten och hamnstaden är lagom liten. Perfekt för barnfamiljer vilket märks för här är det full fart med glada, springande barn i alla gränder.
Staden är uppbyggd av smala små gränder och det är rätt så bilfritt (men se upp för moppar) så här går man runt på kvällarna i sakta mak.
Hamnstäderna i ögruppen Cykladerna är uppbyggda som labyrinter med smala, vindlande gränder vilket ibland kan vara förvirrande. Jag har hört att städernas uppbyggnad var för att vara som skydd mot pirater som skulle gå vilse när de försökte ta sig in i staden. Sant eller inte? vet ej. En annan kanske mer logisk förklaring är att med de vindlande gränderna står staden pall mot hårda vindar från öppna hav. För det kan jag lova – det kan blåsa i den grekiska övärlden.
Vi bor alltid i lägenhet när vi båtluffar och då med ett litet kök i rummet. Ugn har vi nog aldrig haft men kokplattor så mat kan vi tillaga och det vill man när det finns så många härliga råvaror på gator och torg. Härliga frukostar med yoghurt, frukt, nötter och rinnande honung är ett måste.
I hamnen är det fiskmarknad tidigt om mornarna, den ska man inte missa.
Det finns så många fina restauranger och tavernor så egentligen kan man ta första bästa man trillar på. Här är de som vi gått på och de jag gärna besöker igen
Avra Restaurant Ligger längst till höger om hamnen (med staden framför sig) och i svängen. Fantastisk liten fisketaverna med personlig service. Uteserveringen ligger på kajen så barnen låg mest på mage och letade fiskar mellan mattuggorna och hittade kompisar på två sekunder.
To Kentpiko står det på skylten och på menyn men är inte helt hundra på namnet. Namnet To Kentro har också förekommit. Ska förklara var det ligger: den stora huvudgatan/gågatan som går genom hela stan kommer upp till en ganska stor öppning som är både ett torg och en korsning. Mitt på platsen finns ett stort träd. Runt om här finns flertalet barer och uteserveringar och den jag vill tipsa om heter alltså To Kentpiko, eller så står det i alla fall på skyltarna.
Här sitter gubbarna med sina radband, skvallrar, dricker ouzo och spelar backgammon och verkar ha all tid i världen. Du blir smittad och lär sitta här länge och beställa in meze efter meze (smårätter att dela). Beställ dakos, ett rätt torrt bröd med hackade tomater och Antiparos egna variant på fårost (inte lika salt som feta) och så då en generös mängd grekisk olivolja på. Beroendeframkallande!
Sifneiko Café Jag blev tipsad om detta ställe av Ulrika/Seventeendoors som jag sammanstrålade med på Antiparos. Jag hörde solnedgång och pizza och det räckte för mig att bli lockad. Med den vackraste solnedgången framför sig och helt magiskt goda pizzor eller traditionell grekisk mat njuter man länge av kvällen här. Och det finns en stor lekplats för barnen så när de inte tycker det är superintressant att se på en sol som rör sig en millimeter i sekunden finns det massa att göra och leka med.
Sifneiko ligger “på andra sidan” så om du går stora gatan rakt genom staden kommer du fram till restaurangen så småningom. Om du inte fastnar på vägen för det ligger många fina tavernor och restauranger på samma gata.
Den största sevärdheten på ön är droppstensgrottan. Eller “Cave” som chauffören skrek ut när bussen stannade vid hållplatsen.
Högt, högt upp på ett berg finns en ingång till en djup grotta, hela 85 meter djup, med en imponerande upplevelse för både stora och små.
Med ordentliga trappor, ledstänger och staket går man ner, ner, ner till den otroliga grottan. Och så skönt att få svalka sig från den varma solen utanför.
Det går inte att bli något annat än helt tagen av denna upplevelse. I grottans tak är det fullt av droppstenar, stalaktiter.
Idag är det förbjudet att röra stalaktiterna men tidigare besökare har satt namn och datum eller vad sägs om klotter från 1673 och 1876. Helt fantastiskt.
Efter en tur på de 85 metrarna ner är det dags att klättra upp igen. Det finns information vid entrén att de inte rekommenderar personer med dålig kondition att göra denna tur. Men det kanske är att överdriva för mina små barn och deras korta ben klarade det fint.
Glöm inte att stanna upp och se på den fantastiska utsikten när du kommer ut från grottan. (Ön som syns i horisonten är Sifnos, vilken vi ska till i år.)
På Antiparos finns det bra kollektivtrafik och bussar går till många stränder över hela ön. Ha bara koll på när de går så är det väldigt smidigt sätt att se hela ön. Bil och moppeuthyrning finns det också i hamnen. Sedan finns det flera stränder på gångavstånd från staden så det är enkelt att ta sig till blåa, svalkande bad.
Agios Giorgios är en strand för avkoppling och enkelhet. Med buss från Antiparos hamn åker man över ön (via grottan) till denna lilla småbåtshamn. En vacker strand utan solbäddar och parasoll, bara vacker strand med några träd att ha som skugga.
Vid stranden ligger några tavernor som är väl värda ett besök. Här hänger bläckfisken på tork och i vattnet nedanför är det fullt av fiskstim vilket var kul för barnen att titta på och undersöka i väntan på maten.
Campingstranden/nakenstranden på gångavstånd från hamnen är nog min favoritstrand. Ja, inte för nakenheten i sig kanske utan den vackra stranden, underbart turkosa vattnet och den ljuvliga butiken/serveringen på campingen.
Mitt emot stranden ligger en mindre ö som man kan simma eller gå över till så vattnet här mellan är lugnt och barnvänligt. Mycket att titta efter med cyklop.
Ja, det är en öppen nakenstrand så det ska man vara beredd på men det är inte så många som kör full monty ändå.
Agios Spyridonas ligger i änden av hamnen till höger och är en väldigt barnvänlig strand. Långgrund så det förslår. Perfekt för riktigt små barn. För den vuxne blir det en väldigt lång promenad för att det ska komma vatten över knät och det blir väldigt varmt i det grunda vattnet.
Soros Beach är en mer ordnad strand med solbäddar och parasoll.
Glyfa Beach är en liten strand med några få parasoll och solbäddar. Här hamnade vi förra året av en slump och det var bara vi 5 plus ett gäng äldre italienare. Tvärs över gatan finns en lugn mysig taverna Big Blue.
Finns det inga parasoll får man skapa skugga själv. Och att få sova i skuggan är väl bland det mysigaste som finns.
Frappe – den grekiska kalla kaffedrinken som funkar alla timmar på dygnet. Men be om en som inte är så söt då det annars lätt kan vara sött som en efterrätt.
Något jag längtar till i Grekland är den där stunden mellan dag och kväll, nyss hemkommen från stranden och ett lugn infinner sig. Alla duschar av sig saltvatten och sand och sedan är det soft sommarmusik och gott att äta på balkongen. Stora solmogna tomater, oliver, nötter, salami, chips, tzatziki och svala drycker. Detta är något som vi måste ha varje dag, denna stund.
När middagen är uppäten är kvällen långt från över i den här fiskebyn. Gå längs med strandpromenaden, strosa i de upptända gränderna med en glass i handen och titta på allt folk, sitta på ett café med en kopp knallstarkt grekiskt kaffe och spela backgammon som finns där, gå från hamnen genom staden till andra sidan där solen går ner i havet.
Antiparos är en ö som många skandinaviska familjer reser till så barnen hittar snabbt kompisar i varje hörn.
Vi tackade Antiparos för denna gång och packade våra ryggsäckar för att ta den första färjan nästkommande morgon till Paros. Nu skulle vi till Naxos för två nätter. Den ön och vår resa där återkommer jag med i nästa Greklandsinlägg.
SparaSpara
SparaSpara
