[wordpay_ad]
När vi ”bara” skulle bli fem person till middagen så behövdes det inte skapas extra långt bord eller skarvas med extrastolar. En ovanligt liten dukning men med det så maxade jag som jag sa när jag visade min idé på bordsplaceringen HÄR. När det blir ett mindre omfång av julfirande så får man skapa större mängd pynt tänker jag.
Min juldukning är ju i princip den samma varje år: samma duk, samma ljusstakar, samma porslin. Men nu hade jag lånat mammas vackra röda glas och dekorerat med endast en grön slinga. Samt vasen med de maffiga tulpanerna och hyacinterna.
Och så klart jultallrikarna jag samlat och samlar på. Och bordsplaceringen.
Enkelt men just med de maffiga färgerna och olika material så blir det ändå maffigt. Och glöm inte – det är när mörkret lagt sig och stearinljusen tänds som det är en dukning blir helt klar.
Den stora misteln tar för sig riktigt bra. Mycket nöjd med den.
Och lika nöjd med halmstjärnorna jag köpte i Salzburg förra året är jag. Fördelen med att spika upp saker på vägen lite då och då är det finns hål att använda, ha ha.
Innan vi klev ut i trädgården för utom husfikat blev jag klar med duka ingen. Kände genast att det skulle bli en mysig julmiddag här ändå.
Vår lilla gran. Jag har alltid strävat efter att ha en så stor julgran som möjligt. Nu gör jag inte det. En söt gran känns bättre. Helt klädd av barnen.
Paketen redo där under. Och de av tyg – de bästa. Jag älskar att slå in paket men vad skönt det var ändå att bara stoppa in gåvan i påsar. Och de större paketen hade jag i kuddfodral. Med vackra röda band blir de så vackra!
Kanske den bästa platsen att ”pynta” – godisbordet. Kan inte få nog.
Återkommer med utefikat.